Samhällsservicen ifrågasätts i ny rapport

29 okt 2021 • 4 min

Folkbiblioteken bör bli mindre av medborgarkontor. Bankärenden och ekonomiska transaktioner, hjälp med myndighetsblanketter och CV-skrivande hör inte hemma där, anser bibliotekschefer runt om i landet.

Bibliotekspersonal ägnar sig för mycket åt att hjälpa besökare med deras bank-id och annat de inte borde behöva befatta sig med, anser de bibliotekschefer som deltagit i Svensk biblioteksförenings undersökning.

Många människors vardag påverkades negativt under pandemin då folkbiblioteken ofta stängde sina lokaler eller begränsade sin service. Dessa biblioteks besökare kunde då inte få hjälp med myndighets- och bankärenden.

I kölvattnet på Svensk biblioteksförenings tidigare rapport Biblioteken och pandemin, som visade just detta, har nu föreningen tagit fram rapporten Bibliotek som medborgarkontor? som undersökt vad biblioteken egentligen gör i form av samhällsservice. 29 kommuner har valts ut som underlag och rapporten täcker in både stad och landsbygd och 25 bibliotekschefer eller ansvariga har svarat på den enkät som skickats ut.

Samstämmigt konstaterar cheferna i rapporten att biblioteken och dess personal ägnar sig åt många ärenden som de menar inte hör hemma där. Det handlar om bankärenden, ekonomiska transaktioner och sådant som kräver integritetskänsliga personuppgifter. Men det rör sig också om ärenden som involverar socialtjänst, Försäkringskassan och Skatteverket, hjälp med att fylla i myndighetsblanketter och hjälp med olika typer av ansökningar.

Budskapet är tydligt. Kommunerna behöver komma fram till vilken service folkbiblioteken ska erbjuda och hur det kan förmedlas. De bör även komma fram till vem som ska ha ansvar för att möta de olika behoven och hur det kan samordnas i kommunen. Dessutom måste allmänhetens behov nå fram till kommunala verksamheter och politiker.

Marika Alneng har arbetat med rapporten på uppdrag av Svensk biblioteksförening. Foto: privat

Det är Marika Alneng som har gjort rapporten. Hon har bland mycket annat jobbat med medie- och informationskunnighet och regional biblioteksutveckling i Sörmland och Gävleborg, men har också, som hon uttrycker det, jobbat på biblioteksgolvet.

– Jag känner igen resonemangen och funderingarna kring uppdraget. Det är inte heller överraskande att det är lite olika från bibliotek till bibliotek. Vissa menar att det ingår i uppdraget och andra menar att det inte gör det, säger Marika Alneng.

Hon förstår bibliotekariernas dilemman, att det är naturligt att vilja hjälpa till och att det ligger nära till hands att man tar uppdraget ”ganska långt”.

– Vi borde kanske säga nej till vissa saker men vi borde framförallt vara konsekventa. Men det är så situationsbundet i mötet med besökaren. Den här mannen som darrar så mycket att han inte kan trycka på sin egen bankdosa, vad gör man då, undrar Marika Alneng retoriskt innan hon svarar på sin egen fråga:

– Till slut kan det hända att man går över gränsen för vad man egentligen tycker att man som bibliotekarie ska göra.

Susan Pour, bibliotekschef i Kungsbacka, anser att till samhällsaktörer som Skatteverket och Försäkringskassan måste ta sitt ansvar. Foto: privat

I Kungsbacka kommun är Susan Pour bibliotekschef. Hon menar att gränsen går i att göra ärendena åt kunden/besökaren. Som hon ser det handlar det på ett större plan om bibliotekens demokratiska uppdrag och därmed även om att minska det digitala utanförskapet och om att öka den digitala delaktigheten.

– Jag anser inte att vi ska gå in och utföra själva tjänsterna. Det innebär ju att vi tar ett ansvar om det blir fel. Vi har inte den kompetensen eller det ansvaret. Det är individens ansvar och till exempel Skatteverket och Försäkringskassan, måste också ta sitt ansvar och se till att hjälpa till. Vi har bara ett förmedlande uppdrag och i många fall ett slussande uppdrag, att leda kunderna vidare, säger Susan Pour.

Hon menar också att dialogen och kommunikationen internt i kommuner behöver bli bättre. Vem har egentligen ansvaret?

Bibliotekarier har redan ett omfattande uppdrag och bör inte behöva tillhandahålla ett medborgarkontors tjänster, anser Ann-Sofie Lös, verksamhetschef för kultur och fritid i Åtvidaberg. Foto: privat

Ann-Sofie Löw är verksamhetchef för kultur och fritid i Åtvidabergs kommun som har ett medborgarkontor i samma lokaler som biblioteket. Även hon anser att biblioteket inte ska tillhandahålla den sortens service.

– Bibliotekarierna måste känna att de inte hamnar i kläm när de hanterar den typen av frågor. Det måste vara rättssäkert och det arbetet ligger dessutom ganska långt från den typen av anställning som man har. De har redan i dag ett ganska omfattande uppdrag, konstaterar Ann-Sofie Löw.

2 kommentarer

  1. Bland det svåraste med att slussa vidare användarna, istället för att själv aktivt hjälpa till, är ju att många mindre kommuner och orter inte har något ställe att slussa dem till. Det finns oftast varken bankkontor eller myndighetskontor längre, så vad gör man då?

  2. Jag tycker att vi på biblioteken ska säga NEJ till att ta hand om allt det som övriga samhället tar avstånd från. Från utskrifter som måste göras, tjänster som bara finns på nätet som många inte kan använda. Till att vara bankkontor. Till att vara någon slags social inrättning för psykiskt sjuka som behöver någon att prata med. Till att ta hand om barn som inte får någon tillsyn när skolor är stängda osv. Biblioteken kan inte och ska inte vara samhällets soptunna. . Vi skulle kunna vara strängt sysselsatta med vårt egentliga uppdrag. Vårt uppdrag är inte att gratis utföra det som både kommuner och privata aktörer helt enkelt skiter i.

Kommentarer är avstängda.

Senaste nytt

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min