Samhällsservicen ifrågasätts i ny rapport

29 okt 2021 • 4 min

Folkbiblioteken bör bli mindre av medborgarkontor. Bankärenden och ekonomiska transaktioner, hjälp med myndighetsblanketter och CV-skrivande hör inte hemma där, anser bibliotekschefer runt om i landet.

Bibliotekspersonal ägnar sig för mycket åt att hjälpa besökare med deras bank-id och annat de inte borde behöva befatta sig med, anser de bibliotekschefer som deltagit i Svensk biblioteksförenings undersökning.

Många människors vardag påverkades negativt under pandemin då folkbiblioteken ofta stängde sina lokaler eller begränsade sin service. Dessa biblioteks besökare kunde då inte få hjälp med myndighets- och bankärenden.

I kölvattnet på Svensk biblioteksförenings tidigare rapport Biblioteken och pandemin, som visade just detta, har nu föreningen tagit fram rapporten Bibliotek som medborgarkontor? som undersökt vad biblioteken egentligen gör i form av samhällsservice. 29 kommuner har valts ut som underlag och rapporten täcker in både stad och landsbygd och 25 bibliotekschefer eller ansvariga har svarat på den enkät som skickats ut.

Samstämmigt konstaterar cheferna i rapporten att biblioteken och dess personal ägnar sig åt många ärenden som de menar inte hör hemma där. Det handlar om bankärenden, ekonomiska transaktioner och sådant som kräver integritetskänsliga personuppgifter. Men det rör sig också om ärenden som involverar socialtjänst, Försäkringskassan och Skatteverket, hjälp med att fylla i myndighetsblanketter och hjälp med olika typer av ansökningar.

Budskapet är tydligt. Kommunerna behöver komma fram till vilken service folkbiblioteken ska erbjuda och hur det kan förmedlas. De bör även komma fram till vem som ska ha ansvar för att möta de olika behoven och hur det kan samordnas i kommunen. Dessutom måste allmänhetens behov nå fram till kommunala verksamheter och politiker.

Marika Alneng har arbetat med rapporten på uppdrag av Svensk biblioteksförening. Foto: privat

Det är Marika Alneng som har gjort rapporten. Hon har bland mycket annat jobbat med medie- och informationskunnighet och regional biblioteksutveckling i Sörmland och Gävleborg, men har också, som hon uttrycker det, jobbat på biblioteksgolvet.

– Jag känner igen resonemangen och funderingarna kring uppdraget. Det är inte heller överraskande att det är lite olika från bibliotek till bibliotek. Vissa menar att det ingår i uppdraget och andra menar att det inte gör det, säger Marika Alneng.

Hon förstår bibliotekariernas dilemman, att det är naturligt att vilja hjälpa till och att det ligger nära till hands att man tar uppdraget ”ganska långt”.

– Vi borde kanske säga nej till vissa saker men vi borde framförallt vara konsekventa. Men det är så situationsbundet i mötet med besökaren. Den här mannen som darrar så mycket att han inte kan trycka på sin egen bankdosa, vad gör man då, undrar Marika Alneng retoriskt innan hon svarar på sin egen fråga:

– Till slut kan det hända att man går över gränsen för vad man egentligen tycker att man som bibliotekarie ska göra.

Susan Pour, bibliotekschef i Kungsbacka, anser att till samhällsaktörer som Skatteverket och Försäkringskassan måste ta sitt ansvar. Foto: privat

I Kungsbacka kommun är Susan Pour bibliotekschef. Hon menar att gränsen går i att göra ärendena åt kunden/besökaren. Som hon ser det handlar det på ett större plan om bibliotekens demokratiska uppdrag och därmed även om att minska det digitala utanförskapet och om att öka den digitala delaktigheten.

– Jag anser inte att vi ska gå in och utföra själva tjänsterna. Det innebär ju att vi tar ett ansvar om det blir fel. Vi har inte den kompetensen eller det ansvaret. Det är individens ansvar och till exempel Skatteverket och Försäkringskassan, måste också ta sitt ansvar och se till att hjälpa till. Vi har bara ett förmedlande uppdrag och i många fall ett slussande uppdrag, att leda kunderna vidare, säger Susan Pour.

Hon menar också att dialogen och kommunikationen internt i kommuner behöver bli bättre. Vem har egentligen ansvaret?

Bibliotekarier har redan ett omfattande uppdrag och bör inte behöva tillhandahålla ett medborgarkontors tjänster, anser Ann-Sofie Lös, verksamhetschef för kultur och fritid i Åtvidaberg. Foto: privat

Ann-Sofie Löw är verksamhetchef för kultur och fritid i Åtvidabergs kommun som har ett medborgarkontor i samma lokaler som biblioteket. Även hon anser att biblioteket inte ska tillhandahålla den sortens service.

– Bibliotekarierna måste känna att de inte hamnar i kläm när de hanterar den typen av frågor. Det måste vara rättssäkert och det arbetet ligger dessutom ganska långt från den typen av anställning som man har. De har redan i dag ett ganska omfattande uppdrag, konstaterar Ann-Sofie Löw.

2 kommentarer

  1. Bland det svåraste med att slussa vidare användarna, istället för att själv aktivt hjälpa till, är ju att många mindre kommuner och orter inte har något ställe att slussa dem till. Det finns oftast varken bankkontor eller myndighetskontor längre, så vad gör man då?

  2. Jag tycker att vi på biblioteken ska säga NEJ till att ta hand om allt det som övriga samhället tar avstånd från. Från utskrifter som måste göras, tjänster som bara finns på nätet som många inte kan använda. Till att vara bankkontor. Till att vara någon slags social inrättning för psykiskt sjuka som behöver någon att prata med. Till att ta hand om barn som inte får någon tillsyn när skolor är stängda osv. Biblioteken kan inte och ska inte vara samhällets soptunna. . Vi skulle kunna vara strängt sysselsatta med vårt egentliga uppdrag. Vårt uppdrag är inte att gratis utföra det som både kommuner och privata aktörer helt enkelt skiter i.

Kommentarer är avstängda.

Senaste nytt

Debatt

Sluta göra skillnad på barn!

När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.

25 maj 2022 • 2 min

Debatt

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek

De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

23 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Digitala böcker – varför så komplext?

Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.

19 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Statistik: stor minskning av fysiska lån

Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.

18 maj 2022 • 2 min

Nyheter

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken

Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

17 maj 2022 • 4 min

Nyheter

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla

Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.

10 maj 2022 • 3 min