Simrishamn bytte filialer mot bokbuss
17 okt 2018 • 4 min
Sedan Simrishamns kommun lade ner filialbiblioteken har de valt att satsa på en bokbuss. Bussen är gjord i Nordirland, har flexibel inredning och gör ett trettiotal stopp varje månad.
För drygt fem år sedan bestämde sig politikerna i Simrishamns kommun för att lägga ner kommunens sex filialbibliotek.
– Orsaken var besparingar och folk var inte glada över beslutet. Simrishamn har drygt 19 000 invånare och två tredjedelar av dem bor utanför huvudorten där huvudbiblioteket finns, säger Kate Visonj, bibliotekarie vid Simrishamns bibliotek.
Två år senare tog politikerna beslutet att köpa in en bokbuss, och i maj i år rullade en ny mellanviktsbuss ut på gatorna.
– Innan bussen var på plats fick vi en del syrliga kommentarer om att folk ville ha filialer och inte en bokbuss, men nu är alla positiva. Gamla låntagare har skaffat nya lånekort och är glada för att de kan nyttja biblioteket igen, säger Kate Visonj som också är projektledare för bokbussen, eller det mobila biblioteket som hon själv säger för att betona att det inte bara är en buss med böcker utan ett bibliotek på hjul med kompetent personal.
Bussen besöker varje månad 21 byar och tio äldre- och trygghetsboenden. I de större byarna görs ett timslångt stopp varje vecka, och i de mindre byarna blir det halvtimmesstopp varannan vecka.
Till hösten ska även förskolor besökas. Tanken är att erbjuda sagostunder, högläsning och bokprat. Dessutom ska bussen användas till pop up-verksamhet och schemalagda aktiviteter så som pyssel på bad- och lekplatser, genomgång av kollektivtrafikens appar under kommunens trafikantveckor, informationsträffar om Legimus och Boken kommer på äldre- och trygghetsboenden, allmän teknik drop-in samt musik- och bokquiz.
– Vi valde en buss i mellanviktsklassen, på 7,5 ton, eftersom vi har många slingriga och smala vägar där vi inte skulle komma fram med en stor buss. Den här bussen bär ändå upp till två ton vilket betyder att vi får in en tillräckligt stor mängd medier samtidigt som upp till tio besökare kan vistas där, säger Kate Visonj.
Upphandlingen av bussen blev en utdragen historia. Kate Visonj inledde arbetet med att hämta inspiration från andra bokbussar och blev tipsad om att inte ha för detaljerade krav på utformning utan snarare specificera funktion. Men det visade sig vara svårt att hitta en tillverkare i Sverige och två upphandlingar misslyckades.
– Det var då vi började kolla marknaden ute i Europa och till slut var det en firma i Belfast i Nordirland som lade det vinnande anbudet efter att upphandlingen lagts ut på engelska i stället för svenska. Budgeten låg på 2 miljoner och vi landade på 1 750 000 kronor.
Nästan all inredning är designad av Kate Visonj och hennes kollegor på biblioteket. Ledordet har varit flexibilitet. Bussen rymmer 40 hyllmeter och alla hyllor och tråg går att flytta runt beroende på målgruppens mediebehov.
Det finns också dubbla uppsättningar bokvagnar, fyra av dem står inne i fordonet medan de fyra andra prepareras på huvudbiblioteket så att de lätt kan bytas ut.
Längst bak i bussen finns en soffa. Ovanför bokhyllorna och under soffan finns förvaringsutrymmen med plats för boklådor och rekvisita till exempelvis sagostunder.
Bussen har också skrivare och två läsplattor för dem som vill komma åt databaser eller läsa tidningar.
– Vi har också ovanligt många fönster. Vi ville att bussen skulle upplevas som en attraktiv mötesplats, inte som ett fordon som transporterar böcker. Därför valde vi, trots råd om att fönster bara blir smutsiga, att ha ett stort fönster över nästan hela bakväggen och flera mindre fönster. De ger ett luftigt och ljust intryck, dessutom är det trevligt att utifrån kunna avslöja lite av innehållet, säger Kate Visonj.
Utsidan av bussen är grön med blommor, blad och djur. Illustrationen baseras till stor del på 150 teckningar från kommunens grundskoleelever.
Kate Visonj vill tipsa andra som går i bokbusstankar om att undvika några fallgropar som de själva föll i.
– Ställ krav på att chassit ska köpas av en svensk generalagent eller leverantör. Det kommer att underlätta när det specialtillverkade fordonet ska in i landet.
En annan lärdom rör luftkonditionering.
– Vi funderade på om vi skulle ha luftkonditionering men fick höra att det drar mycket batteri. Vi trodde att vi skulle klara oss på två takfönster och öppna dubbeldörrar men efter den här sommaren känner vi att man borde tänkt annorlunda, säger Kate Visonj.
[fakta id=”18635″]
Senaste nytt
Metoder från skolan dämpade stöket
Biblioteket i Broby hade problem med stökiga ungdomar. Nya grepp och ett nytt bemötande har gjort situationen bättre. "Bara genom att säga välkommen så skapar du någonting."
21 jan 2025 • 6 min
Nya projekt för ung läsning följs för kunskapsinhämtning
Speaker's Corner, läsambassadörer och läsvisare. Åtta biblioteksprojekt har valts ut som särskilt intressanta för att öka ungas läsning i socioekonomiskt utsatta områden.
20 jan 2025 • 2 min
Ambulans för böcker ska rädda tryckt kulturarv
Det är bättre och billigare att rädda böcker och annat tryckt material om det görs direkt efter en översvämning eller annan naturkatastrof. Därför bygger Tyskland just nu en flotta av ambulanser för böcker och arkivmaterial.
17 jan 2025 • 4 min
Beredskapsplan gör det synligt vad bibliotek kan bidra med
Bibliotek är bra på beredskap, men kan bli bättre. En kurs ska göra Sverige än mer redo för både kris och krig.
16 jan 2025 • 2 min
Los Angeles: Bibliotek hjälper och brinner
Bibliotek är viktiga resurser under brandkatastrofen i Kalifornien, slår den amerikanska biblioteksföreningen fast. ”Tillsammans kan vi stärka våra samhällens motståndskraft.”
14 jan 2025 • 2 min
Bibliotekens verksamhet kartlagd för att utnyttjas vid bedrägeri
Minst fyra bibliotek i norra Stockholm har under årets första dagar använts som täckmantel för att bedragare ska komma åt bankuppgifter och i nästa steg pengar. Sex polisanmälningar har hittills gjorts.
13 jan 2025 • 4 min
Dansk encyklopedi ratar Meta
Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.
13 jan 2025 • 2 min
SvD:s ledarsida klipper och klistrar
I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.
11 jan 2025 • 3 min
Välkommet besked om tillgänglighetslagen
Nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet av tillgänglighetsdirektivet försenas för e-böcker. Branschens aktörer är nöjda över beskedet.
9 jan 2025 • 2 min
Uppskjuten tillgänglighet
EU:s tillgänglighetsdirektiv ska börja gälla i sommar. Men nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet när det gäller e-böcker måste skjutas på framtiden, enligt en utredning som lades fram på tisdagen.
7 jan 2025 • < 1 min
Forska på fulltexter – en bit på väg, och en bit kvar
Doktoranden Camilla Lindelöw trodde att forskare redan arbetade mycket med text- och datautvinning, TDM, från upphovsrättsskyddat material och att det fanns processer för det. Men så är det inte. ”Jag skulle önska att lärosätesbiblioteken uppmärksammade detta i sina förhandlingar genom krav på förlagen.”
7 jan 2025 • 5 min
Skolbibliotek och kärv ekonomi dominerade 2024
En tillbakablick på året som gått visar att de biblioteksfrågor som dominerade handlade om skolbibliotek, ekonomi, anmälningsplikt och läshjälp för studenter. God jul önskar Biblioteksbladet!
20 dec 2024 • 6 min
0 kommentarer