Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
17 okt 2018 • 4 min
Sedan Simrishamns kommun lade ner filialbiblioteken har de valt att satsa på en bokbuss. Bussen är gjord i Nordirland, har flexibel inredning och gör ett trettiotal stopp varje månad.
För drygt fem år sedan bestämde sig politikerna i Simrishamns kommun för att lägga ner kommunens sex filialbibliotek.
– Orsaken var besparingar och folk var inte glada över beslutet. Simrishamn har drygt 19 000 invånare och två tredjedelar av dem bor utanför huvudorten där huvudbiblioteket finns, säger Kate Visonj, bibliotekarie vid Simrishamns bibliotek.
Två år senare tog politikerna beslutet att köpa in en bokbuss, och i maj i år rullade en ny mellanviktsbuss ut på gatorna.
– Innan bussen var på plats fick vi en del syrliga kommentarer om att folk ville ha filialer och inte en bokbuss, men nu är alla positiva. Gamla låntagare har skaffat nya lånekort och är glada för att de kan nyttja biblioteket igen, säger Kate Visonj som också är projektledare för bokbussen, eller det mobila biblioteket som hon själv säger för att betona att det inte bara är en buss med böcker utan ett bibliotek på hjul med kompetent personal.
Bussen besöker varje månad 21 byar och tio äldre- och trygghetsboenden. I de större byarna görs ett timslångt stopp varje vecka, och i de mindre byarna blir det halvtimmesstopp varannan vecka.
Till hösten ska även förskolor besökas. Tanken är att erbjuda sagostunder, högläsning och bokprat. Dessutom ska bussen användas till pop up-verksamhet och schemalagda aktiviteter så som pyssel på bad- och lekplatser, genomgång av kollektivtrafikens appar under kommunens trafikantveckor, informationsträffar om Legimus och Boken kommer på äldre- och trygghetsboenden, allmän teknik drop-in samt musik- och bokquiz.
– Vi valde en buss i mellanviktsklassen, på 7,5 ton, eftersom vi har många slingriga och smala vägar där vi inte skulle komma fram med en stor buss. Den här bussen bär ändå upp till två ton vilket betyder att vi får in en tillräckligt stor mängd medier samtidigt som upp till tio besökare kan vistas där, säger Kate Visonj.
Upphandlingen av bussen blev en utdragen historia. Kate Visonj inledde arbetet med att hämta inspiration från andra bokbussar och blev tipsad om att inte ha för detaljerade krav på utformning utan snarare specificera funktion. Men det visade sig vara svårt att hitta en tillverkare i Sverige och två upphandlingar misslyckades.
– Det var då vi började kolla marknaden ute i Europa och till slut var det en firma i Belfast i Nordirland som lade det vinnande anbudet efter att upphandlingen lagts ut på engelska i stället för svenska. Budgeten låg på 2 miljoner och vi landade på 1 750 000 kronor.
Nästan all inredning är designad av Kate Visonj och hennes kollegor på biblioteket. Ledordet har varit flexibilitet. Bussen rymmer 40 hyllmeter och alla hyllor och tråg går att flytta runt beroende på målgruppens mediebehov.
Det finns också dubbla uppsättningar bokvagnar, fyra av dem står inne i fordonet medan de fyra andra prepareras på huvudbiblioteket så att de lätt kan bytas ut.
Längst bak i bussen finns en soffa. Ovanför bokhyllorna och under soffan finns förvaringsutrymmen med plats för boklådor och rekvisita till exempelvis sagostunder.
Bussen har också skrivare och två läsplattor för dem som vill komma åt databaser eller läsa tidningar.
– Vi har också ovanligt många fönster. Vi ville att bussen skulle upplevas som en attraktiv mötesplats, inte som ett fordon som transporterar böcker. Därför valde vi, trots råd om att fönster bara blir smutsiga, att ha ett stort fönster över nästan hela bakväggen och flera mindre fönster. De ger ett luftigt och ljust intryck, dessutom är det trevligt att utifrån kunna avslöja lite av innehållet, säger Kate Visonj.
Utsidan av bussen är grön med blommor, blad och djur. Illustrationen baseras till stor del på 150 teckningar från kommunens grundskoleelever.
Kate Visonj vill tipsa andra som går i bokbusstankar om att undvika några fallgropar som de själva föll i.
– Ställ krav på att chassit ska köpas av en svensk generalagent eller leverantör. Det kommer att underlätta när det specialtillverkade fordonet ska in i landet.
En annan lärdom rör luftkonditionering.
– Vi funderade på om vi skulle ha luftkonditionering men fick höra att det drar mycket batteri. Vi trodde att vi skulle klara oss på två takfönster och öppna dubbeldörrar men efter den här sommaren känner vi att man borde tänkt annorlunda, säger Kate Visonj.
[fakta id=”18635″]
Företrädare för sex akademier är kritiska till bristen på handling och medel för en storskalig satsning på digitalisering av kulturarvet. ”Om inte Sverige ska hamna alldeles efter krävs digitalisering i en helt annan skala.”
23 jun 2022 • < 1 min
Stockholms stadsbibliotek lanserar nu Biblioteket Play, en digital programscen. Planen är att nästa år bredda plattformen för samarbete med andra bibliotek runt om i landet.
23 jun 2022 • < 1 min
Internet archive, det digitala nödlägesbiblioteket som erbjöd fri tillgång till miljoner böcker under pandemin, fick fyra stora amerikanska förlag att inleda en stämningsprocess. I oktober avgörs fallet i en federal domstol i New York.
22 jun 2022 • < 1 min
De transformativa avtalen är ytterst problematiska. De äventyrar inte bara forskningens kommunikation utan även dess innehåll, skriver Isto Huvila och Lisa Börjesson, Institutionen för ABM vid Uppsala universitet.
21 jun 2022 • 5 min
Regeringen ger Kungliga biblioteket ett nytt uppdrag i arbetet med att göra vetenskapen mer tillgänglig. Nästa höst ska en nationell policy presenteras för regeringen.
17 jun 2022 • < 1 min
Många deltog när Kulturrådet presenterade Läsfrämjandelyftet. ”Det ska bidra till långsiktig hållbarhet i tillgången till läsutvecklingsmöjligheter”, förklarade projektledaren Ann Catrine Eriksson.
17 jun 2022 • 2 min
Regering och riksdag håller sig på avstånd. Men lämnar kommunpolitikerna folkbiblioteken i fred? Svårt att veta, skriver Anders Frenander och rekommenderar att kunskap, inte politiska idéer, ska styra verksamheter.
17 jun 2022 • 7 min
Regeringens förslag på ändringar i upphovsrätten är ett steg i rätt riktning, enligt Svensk biblioteksförening. ”En möjlighet för alla som vill forska på digitaliserat material.”
16 jun 2022 • 2 min
Cilla Dalén får Svenska Akademiens bibliotekariepris 2022. Hon arbetar på Enbacksskolan i Tensta och får priset för sitt ”engagerade arbete kring litteratur och läsning och sin förmåga att inspirera och sprida kunskap till såväl elever som kollegor”.
15 jun 2022 • 2 min
Leif Mårtensson från Umeå föreslås som ny ”treasurer” till Iflas styrelse. ”Vi vill vara med och ta ansvar för att Ifla stabiliseras”, säger Karin Linder, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.
14 jun 2022 • 2 min
Varför fortsätta med det som inte fungerar? Det frågade Fredrik Larsson efter att ha läst Regionbibliotek Stockholms rapport om e-medier där accesslån lyfts fram som huvudmodell. "Det viktiga nu är att vi gemensamt fortsätter samtalet och diskuterar lösningar", svarar Stockholms regionbibliotekarie Peter Axelsson och rapportförfattaren Björn Waller.
10 jun 2022 • < 1 min
Bibliotekarien Elisabeth Ejemyr utses till årets informationsspecialist för sitt arbete med juridisk information på Advokatfirman Vinge. "Vi har sett andra firmor som har lagt ner sina bibliotek och då har bibliotekarien fått gå också. Jag vet faktiskt inte riktigt hur de klarar sig."
10 jun 2022 • 2 min
0 kommentarer