De har gått igenom 30 000 artiklar

När pandemin slog till med full kraft för drygt ett år sedan var behovet av ny kunskap i vården i stort sett omättligt. I Region Skåne deltog sjukhusbiblioteket i att bygga upp ett särskilt kunskapscentrum för covid-19.

– I snitt gick vi igenom mellan hundra och tvåhundra artiklar varje dag bara om behandling av covid-19, säger Karin Sandqvist, informationsspecialist på sjukhusbiblioteket och HTA Syd i Region Skåne.

De två enheterna hör till samma organisation och på HTA Syd arbetar både informationsspecialister och läkare med att ta fram underlag för evidensbaserade beslut till vården.

Förra våren var trycket på informationsspecialisterna extremt när hela vården skulle hantera en tidigare i princip helt okänd sjukdom.

– Särskilt i början fanns ett enormt behov för sjukvårdspersonalen. De hade inga svar på sina frågor, berättar Karin Sandqvist.

Med personal från sjukhusbiblioteket och HTA Syd byggde region Skåne snabbt upp ett kunskapscentrum som skulle hjälpa till att söka information om den nya sjukdomen till vården. Sedan dess har de gått igenom cirka 30 000 vetenskapliga artiklar om covid-19.

– Det kom enorma mängder vetenskapliga artiklar. I början fanns det av naturliga skäl inte så många färdiga studier och även fallbeskrivningar och ännu icke publicerade artiklar var av intresse. Dessutom kom hela tiden nya rön i olika nyhetsmedier.

Till en början efterfrågades ofta underlag till handfasta råd om hur covid-patienterna skulle behandlas. Skulle de exempelvis läggas i bukläge? Hur skulle covid-patienter på demensboende kunna hållas borta från andra boende för att undvika smitta?

– Man märkte på frågorna att det fanns en stress i hela organisationen. Man förstod vilken press alla var under.

Till en början användes flera olika begrepp för den nya sjukdomen och informationsspecialisterna fick sätta ihop en sökning som fångade alla begrepp som användes. Den kallades ibland för covid-19, ibland för novel coronavirus disease, 2019 nCoV infection eller SARS-CoV-2. Sökningarna utvecklades med tiden.

– Det blev mycket jobb. Vi var helt överens om att släppa allt annat och bara jobba med detta.

Kunskapscentret fyllde flera funktioner, tror Anna Jöud, epidemiolog och tillförordnad enhetschef för HTA Syd. Utöver konkreta underlag för behandling av den nya sjukdomen fanns troligtvis också ett personligt behov av svar på flera frågor om covid-19.

– Det fanns en stor oro i början. Bara möjligheten att kunna ställa frågorna och att få någon form av sammanställning av kunskapsläget hjälper individer generellt. Det är en viktig aspekt, att ta hand om alla typer av frågor.

Sjukhusbiblioteket arbetar också med kunskapsspridning till allmänheten genom öppna föreläsningar om pandemin och om vaccineringen.

I dag är kunskapen om covid-19 större och andra typer av frågor ställs. Det kan handla om vaccineringen, hur vården ska normaliseras efter pandemin eller om hur man ska agera kring förebyggande antibiotikabehandling på covid-patienter med tanke på risken för antibiotikaresistens. Den tillfälliga organisationen kring kunskapscentret är borta och covidrelaterade frågor behandlas numera på samma sätt som andra frågor. Men hemsidan med samlad information om covid-19 finns kvar.

– Det är en del av återgången till vår ordinarie verksamhet, säger Anna Jöud.

Karin Sandqvist och Anna Jöud tycker arbetet har fungerat bra efter omständigheterna, bland annat tack vare att det redan fanns en organisation och tydlig struktur för informationsinhämtning att utgå ifrån. De lyfter också samarbetet över professionerna som avgörande.

– Vi lärde oss nya saker hela tiden. Vi var mitt uppe i detta varje dag, det gick inte att glömma detta för en sekund och jag kan inte nog trycka på hur skönt det var att luta sig på läkarkollegorna som är experter på att bedöma tillförlitligheten i det material vi söker fram, säger Karin Sandqvist.

Hon ser tillbaka på året som gått som såväl lärorikt som intensivt och frustrerande.

– I början var det frustrerande att inte kunna leverera den information som behövdes, men som inte fanns än. Det var jättetufft. Men förstås inte i närheten av så tufft som för alla som hade ansvar för patienterna och var tvungna att fatta en massa svåra beslut. De har min djupaste respekt. Men det är klart, om vi kunde göra någon nytta är det ju fantastiskt.