De har gått igenom 30 000 artiklar
21 apr 2021 • 3 min
När pandemin slog till med full kraft för drygt ett år sedan var behovet av ny kunskap i vården i stort sett omättligt. I Region Skåne deltog sjukhusbiblioteket i att bygga upp ett särskilt kunskapscentrum för covid-19.
– I snitt gick vi igenom mellan hundra och tvåhundra artiklar varje dag bara om behandling av covid-19, säger Karin Sandqvist, informationsspecialist på sjukhusbiblioteket och HTA Syd i Region Skåne.
De två enheterna hör till samma organisation och på HTA Syd arbetar både informationsspecialister och läkare med att ta fram underlag för evidensbaserade beslut till vården.
Förra våren var trycket på informationsspecialisterna extremt när hela vården skulle hantera en tidigare i princip helt okänd sjukdom.
– Särskilt i början fanns ett enormt behov för sjukvårdspersonalen. De hade inga svar på sina frågor, berättar Karin Sandqvist.
Med personal från sjukhusbiblioteket och HTA Syd byggde region Skåne snabbt upp ett kunskapscentrum som skulle hjälpa till att söka information om den nya sjukdomen till vården. Sedan dess har de gått igenom cirka 30 000 vetenskapliga artiklar om covid-19.
HTA syd
- Sjukhusbiblioteket, HTA syd och patientforum ingår i samma enhet i Region Skåne.
- HTA står för Health Technology Assessment och innebär utvärdering av kunskapsläget för en metod, teknik eller behandling i hälso- och sjukvården inklusive ekonomiska, organisatoriska och etiska aspekter.
- Bibliotekarier och informationsspecialister arbetade båda i det kunskapscenter för covid-19 som byggdes upp under pandemin.
– Det kom enorma mängder vetenskapliga artiklar. I början fanns det av naturliga skäl inte så många färdiga studier och även fallbeskrivningar och ännu icke publicerade artiklar var av intresse. Dessutom kom hela tiden nya rön i olika nyhetsmedier.
Till en början efterfrågades ofta underlag till handfasta råd om hur covid-patienterna skulle behandlas. Skulle de exempelvis läggas i bukläge? Hur skulle covid-patienter på demensboende kunna hållas borta från andra boende för att undvika smitta?
– Man märkte på frågorna att det fanns en stress i hela organisationen. Man förstod vilken press alla var under.
Till en början användes flera olika begrepp för den nya sjukdomen och informationsspecialisterna fick sätta ihop en sökning som fångade alla begrepp som användes. Den kallades ibland för covid-19, ibland för novel coronavirus disease, 2019 nCoV infection eller SARS-CoV-2. Sökningarna utvecklades med tiden.
– Det blev mycket jobb. Vi var helt överens om att släppa allt annat och bara jobba med detta.
Kunskapscentret fyllde flera funktioner, tror Anna Jöud, epidemiolog och tillförordnad enhetschef för HTA Syd. Utöver konkreta underlag för behandling av den nya sjukdomen fanns troligtvis också ett personligt behov av svar på flera frågor om covid-19.
– Det fanns en stor oro i början. Bara möjligheten att kunna ställa frågorna och att få någon form av sammanställning av kunskapsläget hjälper individer generellt. Det är en viktig aspekt, att ta hand om alla typer av frågor.
Sjukhusbiblioteket arbetar också med kunskapsspridning till allmänheten genom öppna föreläsningar om pandemin och om vaccineringen.
I dag är kunskapen om covid-19 större och andra typer av frågor ställs. Det kan handla om vaccineringen, hur vården ska normaliseras efter pandemin eller om hur man ska agera kring förebyggande antibiotikabehandling på covid-patienter med tanke på risken för antibiotikaresistens. Den tillfälliga organisationen kring kunskapscentret är borta och covidrelaterade frågor behandlas numera på samma sätt som andra frågor. Men hemsidan med samlad information om covid-19 finns kvar.
– Det är en del av återgången till vår ordinarie verksamhet, säger Anna Jöud.
Karin Sandqvist och Anna Jöud tycker arbetet har fungerat bra efter omständigheterna, bland annat tack vare att det redan fanns en organisation och tydlig struktur för informationsinhämtning att utgå ifrån. De lyfter också samarbetet över professionerna som avgörande.
– Vi lärde oss nya saker hela tiden. Vi var mitt uppe i detta varje dag, det gick inte att glömma detta för en sekund och jag kan inte nog trycka på hur skönt det var att luta sig på läkarkollegorna som är experter på att bedöma tillförlitligheten i det material vi söker fram, säger Karin Sandqvist.
Hon ser tillbaka på året som gått som såväl lärorikt som intensivt och frustrerande.
– I början var det frustrerande att inte kunna leverera den information som behövdes, men som inte fanns än. Det var jättetufft. Men förstås inte i närheten av så tufft som för alla som hade ansvar för patienterna och var tvungna att fatta en massa svåra beslut. De har min djupaste respekt. Men det är klart, om vi kunde göra någon nytta är det ju fantastiskt.
Senaste nytt
Bibliotek oförberedda på lag om tillgänglighet
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
SKR-kritik mot regeringen: ”I luftslott läses inga böcker”
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Dags att prata läsfrämjande för universitetsstudenter
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
0 kommentarer