De har gått igenom 30 000 artiklar

21 apr 2021 • 3 min

När pandemin slog till med full kraft för drygt ett år sedan var behovet av ny kunskap i vården i stort sett omättligt. I Region Skåne deltog sjukhusbiblioteket i att bygga upp ett särskilt kunskapscentrum för covid-19.

Skånes universitetssjukhus i Lund. Här samlades informationsspecialister från sjukhusbiblioteket och HTA Syd på det nya kunskapscentret för covid-19. Foto: Annika Clemens

– I snitt gick vi igenom mellan hundra och tvåhundra artiklar varje dag bara om behandling av covid-19, säger Karin Sandqvist, informationsspecialist på sjukhusbiblioteket och HTA Syd i Region Skåne.

De två enheterna hör till samma organisation och på HTA Syd arbetar både informationsspecialister och läkare med att ta fram underlag för evidensbaserade beslut till vården.

Karin Sandqvist jobbar både på sjukhusbiblioteket i Lund och på HTA Syd där informationsspecialister och läkare gemensamt gör sökningar till vården.

Förra våren var trycket på informationsspecialisterna extremt när hela vården skulle hantera en tidigare i princip helt okänd sjukdom.

– Särskilt i början fanns ett enormt behov för sjukvårdspersonalen. De hade inga svar på sina frågor, berättar Karin Sandqvist.

Med personal från sjukhusbiblioteket och HTA Syd byggde region Skåne snabbt upp ett kunskapscentrum som skulle hjälpa till att söka information om den nya sjukdomen till vården. Sedan dess har de gått igenom cirka 30 000 vetenskapliga artiklar om covid-19.

HTA syd

  • Sjukhusbiblioteket, HTA syd och patientforum ingår i samma enhet i Region Skåne.
  • HTA står för Health Technology Assessment och innebär utvärdering av kunskapsläget för en metod, teknik eller behandling i hälso- och sjukvården inklusive ekonomiska, organisatoriska och etiska aspekter.
  • Bibliotekarier och informationsspecialister arbetade båda i det kunskapscenter för covid-19 som byggdes upp under pandemin.

– Det kom enorma mängder vetenskapliga artiklar. I början fanns det av naturliga skäl inte så många färdiga studier och även fallbeskrivningar och ännu icke publicerade artiklar var av intresse. Dessutom kom hela tiden nya rön i olika nyhetsmedier.

Till en början efterfrågades ofta underlag till handfasta råd om hur covid-patienterna skulle behandlas. Skulle de exempelvis läggas i bukläge? Hur skulle covid-patienter på demensboende kunna hållas borta från andra boende för att undvika smitta?

– Man märkte på frågorna att det fanns en stress i hela organisationen. Man förstod vilken press alla var under.

Till en början användes flera olika begrepp för den nya sjukdomen och informationsspecialisterna fick sätta ihop en sökning som fångade alla begrepp som användes. Den kallades ibland för covid-19, ibland för novel coronavirus disease, 2019 nCoV infection eller SARS-CoV-2. Sökningarna utvecklades med tiden.

– Det blev mycket jobb. Vi var helt överens om att släppa allt annat och bara jobba med detta.

Kunskapscentret fyllde flera funktioner, tror Anna Jöud, epidemiolog och tillförordnad enhetschef för HTA Syd. Utöver konkreta underlag för behandling av den nya sjukdomen fanns troligtvis också ett personligt behov av svar på flera frågor om covid-19.

Anna Jöud, tillförordnad enhetschef för HTA Syd i Region Skåne.

– Det fanns en stor oro i början. Bara möjligheten att kunna ställa frågorna och att få någon form av sammanställning av kunskapsläget hjälper individer generellt. Det är en viktig aspekt, att ta hand om alla typer av frågor.

Sjukhusbiblioteket arbetar också med kunskapsspridning till allmänheten genom öppna föreläsningar om pandemin och om vaccineringen.

I dag är kunskapen om covid-19 större och andra typer av frågor ställs. Det kan handla om vaccineringen, hur vården ska normaliseras efter pandemin eller om hur man ska agera kring förebyggande antibiotikabehandling på covid-patienter med tanke på risken för antibiotikaresistens. Den tillfälliga organisationen kring kunskapscentret är borta och covidrelaterade frågor behandlas numera på samma sätt som andra frågor. Men hemsidan med samlad information om covid-19 finns kvar.

– Det är en del av återgången till vår ordinarie verksamhet, säger Anna Jöud.

Karin Sandqvist och Anna Jöud tycker arbetet har fungerat bra efter omständigheterna, bland annat tack vare att det redan fanns en organisation och tydlig struktur för informationsinhämtning att utgå ifrån. De lyfter också samarbetet över professionerna som avgörande.

– Vi lärde oss nya saker hela tiden. Vi var mitt uppe i detta varje dag, det gick inte att glömma detta för en sekund och jag kan inte nog trycka på hur skönt det var att luta sig på läkarkollegorna som är experter på att bedöma tillförlitligheten i det material vi söker fram, säger Karin Sandqvist.

Hon ser tillbaka på året som gått som såväl lärorikt som intensivt och frustrerande.

– I början var det frustrerande att inte kunna leverera den information som behövdes, men som inte fanns än. Det var jättetufft. Men förstås inte i närheten av så tufft som för alla som hade ansvar för patienterna och var tvungna att fatta en massa svåra beslut. De har min djupaste respekt. Men det är klart, om vi kunde göra någon nytta är det ju fantastiskt.

0 kommentarer

Senaste nytt

Debatt

Sluta göra skillnad på barn!

När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.

25 maj 2022 • 2 min

Debatt

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek

De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

23 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Digitala böcker – varför så komplext?

Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.

19 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Statistik: stor minskning av fysiska lån

Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.

18 maj 2022 • 2 min

Nyheter

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken

Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

17 maj 2022 • 4 min

Nyheter

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla

Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.

10 maj 2022 • 3 min