Ny avdelning med världslitteratur

På Schillerska gymnasiet ville lärare och bibliotekarier stärka undervisningen i svenska som andraspråk. En ny avdelning med världslitteratur ska nu både öka måluppfyllelsen och stärka självkänslan hos eleverna.

På Schillerska gymnasiet i Göteborg finns en helt ny avdelning med världslitteratur. De två skolbibliotekarierna Johan Andersson och Pontus Robertsson har letat fram drygt 400 titlar som översatts till svenska från 39 olika språk. I fem bokhyllor finns nu böcker översatta från bland annat arabiska, somaliska, spanska, amhariska, azerbajdzjanska och tigrinja.

Syftet med avdelningen är att utveckla undervisningen i svenska som andraspråk och att stärka elevernas språkliga identitet.

Hur kommer det sig att ni behövde utveckla undervisningen i svenska som andraspråk?[fakta id=”19975″]

– Svenska som andraspråk blev ett gymnasieämne i mitten av 1990-talet men har sedan dess varit styvmoderligt behandlat. Det har setts som en stödundervisning och som en enklare variant av svenska. I vissa fall har elever avråtts från ämnet med argumentet att de är för bra på svenska. Men svenska som andraspråk är inte på en lägre nivå utan bara av en annan konstruktion, säger Johan Andersson och fortsätter:

– Våra två lärare i svenska som andraspråk ville höja statusen på ämnet och få högre måluppfyllelse där fler klarar godkänt, så de tog kontakt med oss på biblioteket för att få hjälp och tillsammans skapade vi den nya avdelningen.

Vem har ni inspirerats av?

– Den kanadensiska forskaren Jim Cummins och hans forskning om flerspråkiga elever. Han menar att ett interkulturellt perspektiv på litteraturundervisningen gör att ungdomar utvecklar bättre självförtroende och ökar måluppfyllelsen. Han betonar att litteraturundervisning och läsning är det viktigaste som finns för att utveckla ett gott språk. Det vet ju vi som bibliotekarier, men det var kul att lärarna också kom fram till det.

Hur gick ni tillväga för att skaffa litteratur?

– En del var lätt att köpa in via BTJ, men över hälften fick vi jaga rätt på via antikvariat och en del har vi köpt av privatpersoner.

Berätta om avdelningens innehåll!

– Vi har utgått från de språk som eleverna på skolan talar och valt att köpa in både klassisk och modern litteratur. Vad det är för typ av litteratur varierar beroende på vad det är för språk. I Afghanistan och Iran skrivs exempelvis mycket poesi så därifrån är det svårt att hitta romaner.

Hur visste ni vilken litteratur ni skulle köpa in?

– Som bibliotekarier följer vi litteraturutgivningen i Sverige och har gjort så i många år så mycket kände vi redan till. Annat har vi hittat med hjälp av databasen Alex och diverse sajter.

Ni har haft en del svårigheter att få tag på litteratur översatt till svenska, berätta!

– På thailändska finns det bara en enda roman översatt till svenska. Litteratur på khmer, somaliska, koreanska, burmesiska och bengali har också varit svårt. I nuläget saknar vi några språk på avdelningen.

– Sedan har vi – till vår stora frustration – upptäckt att mycket finns översatt till norska och danska men inte till svenska. Jag vet inte vad det kan bero på, men vi har känt oss som ett kulturellt u-land i jämförelse.

Vad har ni fått för respons av eleverna?

– De är väldigt glada över att det här kommit till. Själv tycker jag projektet varit spännande att jobba med. Min kunskapsbas har utvecklats, men det har också varit mycket mer jobb än jag trodde eftersom titlar som jag sett för ett antal år sedan inte längre finns i backlist som jag trott. Relativt stora författarskap som jag tog för givet skulle finnas översatta gjorde inte heller det.

Vad händer nu?

– Eleverna har börjat låna böcker och vi arbetar med några noveller i klasserna. Vi får se hur vi går vidare, eventuellt drar vi i gång bokcirklar. Eleverna kommer att få önska vilka böcker och vilken verksamhet de vill ha.