Positivt mottagande av Fridolins förslag

20 jan 2021 • 3 min

Utredningen om skolbibliotek tas emot med försiktig optimism. Snart kanske det inte längre är nödvändigt att tjata om deras betydelse, konstaterar en bibliotekarie på Twitter. "Vad ska jag ens göra med all tid?”

Regeringens särskilda utredare Gustav Fridolin lade på tisdagseftermiddagen fram sitt delbetänkande om skolbiblioteken. Ett av de bärande förslagen kretsar kring lagstadgad bemanning av verksamheten. 

– Det behöver anställas fler skolbibliotekarier, sade Fridolin under presentationen. 

De allra flesta bemötanden har varit positiva, men Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, befarar att hårdare krav på bemanning skulle slå hårt mot små friskolor, både de som är vinstdrivande och de som är icke-vinstdrivande.

– Det finns många olika typer av lösningar. Som att man har lättillgängliga böcker i korridoren. Då ser man dem hela tiden, till skillnad från om man har dem i ett specifikt rum, säger hon till TT.

Pressträffen hade i realtid inte mer än ett drygt hundratal följare, vilket noterades av Twitterkontot Feelgoodbiblioteket, som drivs av bibliotekarien Annette Helgesson.

”Säger något om skolvärldens okunskap och ointresse för skolbibliotek”, skrev hon.

Efter att förslagen lagts fram sprider sig annars en stillsam optimism.  

I ett pressmeddelande från Kungliga biblioteket, KB, uttrycker riksbibliotekarie Karin Grönvall sin entusiasm: 

“Skolbiblioteken har stor betydelse för elevernas läsutveckling, digitala kompetens och källkritiskt tänkande. Det är därför mycket positivt att utredningen i sina förslag så tydligt markerar en utveckling av skolbiblioteksverksamheten över hela landet. KB välkomnar också förslaget om att KB tillsammans med Skolverket ska utveckla skolbiblioteksstatistiken.” 

Svensk biblioteksförenings utredare Jenny Nilsson konstaterar i ett uttalande att utredningen är gedigen och att många röster från skolvärlden har fått komma till tals. 

”Nu behövs det politisk verkstad, så att de beslut som krävs bland annat för en förändrad skollag också blir verklighet.” 

På Twitter framhåller föreningens generalsekreterare Karin Linder vikten av att den tidsplan Fridolin förordar – införande av lagförslagen inför läsåret 2023/24 – hålls. 

“Mycket spännande för oss lärosäten”, twittrar Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Detta apropå förslagen att utöka antalet platser på bibliotekarieutbildningarna med cirka 20 procent samt att inrätta en forskarskola inom ämnet.  

En skolbibliotekarie som twittrar under namnet @vredensbarn frågar sig vad hon ska göra med all sin tid om utredningsförslagen på sikt innebär att hon inte längre behöver tjata om skolbibliotek.

Wow Fridolin!! Över förväntan”, utbrister läraren och bibliotekarien. Maria Bolmehag i Kävlinge kommun. 

“Min kommun har nu sedan årsskiftet tagit bort min tjänst som skolbibliotekarie med uppdrag som skolbiblioteksamordnare. Vi låg långt fram. Jag ser utredningen som ett erkännande i en nästan hopplös situation”, skriver skolbibliotekarien Christina Johansson. 

Från politiskt håll har ännu inte mycket hörts, men Fridolins tidigare riksdagskollega Annika Hirvonen, ledamot i utbildningsutskottet för Miljöpartiet, har lämnat en skriftlig kommentar till Biblioteksbladet: 

“Förslagen om stärkta skolbibliotek måste ses i ljuset av hur fake news och bristande tillit till forskning hotar demokratin och samhällets utveckling. Det är centralt att vi lyckas vända utvecklingen med minskat intresse för läsning i Sverige.”

Moderaternas utbildningspolitiske talesperson, Kristina Axén Olin, välkomnar också utredningen.

– Vi ser med oro på barn och ungas nedgång av nöjesläsande och bristande läsförmåga. Barn och unga i Sverige är också mer negativa till läsning än i andra länder, enligt PIRLS och Pisa.

Hon konstaterar vidare att det är viktigt att stärka skolbibliotekens betydelse för skolans kunskapsuppdrag.

– Det är viktigt för att stärka svensk- och läskunskaper samt faktasökande generellt. Förslaget om stärkta samarbetsformer, så att lärarnas och bibliotekariernas kompetens används effektivt, kan tillsammans med fler timmar i svenska vända utvecklingen. 

Martin Klepke, politisk redaktör på LO:s tidning Arbetet, är i en kolumn inne på samma tema:

“Utredningens förslag är bra. Skolbiblioteken är viktiga, speciellt i vår tid när desinformation matas ut från subversiva grupper och subversiva stater. Är det rent av så att vi ser en liten ljusning för svensk skola?”

 Artikeln uppdateras.

0 kommentarer

Senaste nytt

Politik

Ännu hopp om nationell strategi

Trots den politiska turbulensen den senaste veckan och ny kulturminister sista dagen i november finns förhoppningar om att en nationell biblioteksstrategi kan presenteras kring årsskiftet.

30 nov 2021 • < 1 min

Politik

Jeanette Gustafsdotter ny kulturminister

Flera nya ministrar presenterades på tisdagen. Jeanette Gustafsdotter blir ny kulturminister, Anna Ekström fortsätter som utbildningsminister, men får sällskap av tidigare rektorn Lina Axelsson Kihlblom.

30 nov 2021 • < 1 min

Politik

Vem blir ny kulturminister?

Onsdagens politiska turbulens är historisk, men biblioteken påverkas inte av att regeringens budget föll. Däremot väntar en ny kulturminister, sedan MP lämnade regeringen.

25 nov 2021 • 2 min

Internationellt

Smärtsamt för hotad 25-åring

Det är smärtsamt, säger Brewster Kahle, om den utdragna processen efter att hans 25-årsjubilerande digitala bibliotek stämdes av amerikanska förlagsjättar. Men det hindrar inte den legandariska grundaren av Internet archive att ha nya visioner: ”Vill skapa en global hjärna.”

23 nov 2021 • 6 min

Nyheter

Med ljuset på de unika samlingarna

Med en nyutkommen antologi vill Göteborgs universitetsbibliotek framhålla sina samlingar och personalens kompetens. ”Den kunskapen dokumenteras inte någonstans”, säger redaktören Karin Pettersson.

22 nov 2021 • 3 min