Positivt mottagande av Fridolins förslag

20 jan 2021 • 3 min

Utredningen om skolbibliotek tas emot med försiktig optimism. Snart kanske det inte längre är nödvändigt att tjata om deras betydelse, konstaterar en bibliotekarie på Twitter. "Vad ska jag ens göra med all tid?”

Regeringens särskilda utredare Gustav Fridolin lade på tisdagseftermiddagen fram sitt delbetänkande om skolbiblioteken. Ett av de bärande förslagen kretsar kring lagstadgad bemanning av verksamheten. 

– Det behöver anställas fler skolbibliotekarier, sade Fridolin under presentationen. 

De allra flesta bemötanden har varit positiva, men Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, befarar att hårdare krav på bemanning skulle slå hårt mot små friskolor, både de som är vinstdrivande och de som är icke-vinstdrivande.

– Det finns många olika typer av lösningar. Som att man har lättillgängliga böcker i korridoren. Då ser man dem hela tiden, till skillnad från om man har dem i ett specifikt rum, säger hon till TT.

Pressträffen hade i realtid inte mer än ett drygt hundratal följare, vilket noterades av Twitterkontot Feelgoodbiblioteket, som drivs av bibliotekarien Annette Helgesson.

”Säger något om skolvärldens okunskap och ointresse för skolbibliotek”, skrev hon.

Efter att förslagen lagts fram sprider sig annars en stillsam optimism.  

I ett pressmeddelande från Kungliga biblioteket, KB, uttrycker riksbibliotekarie Karin Grönvall sin entusiasm: 

“Skolbiblioteken har stor betydelse för elevernas läsutveckling, digitala kompetens och källkritiskt tänkande. Det är därför mycket positivt att utredningen i sina förslag så tydligt markerar en utveckling av skolbiblioteksverksamheten över hela landet. KB välkomnar också förslaget om att KB tillsammans med Skolverket ska utveckla skolbiblioteksstatistiken.” 

Svensk biblioteksförenings utredare Jenny Nilsson konstaterar i ett uttalande att utredningen är gedigen och att många röster från skolvärlden har fått komma till tals. 

”Nu behövs det politisk verkstad, så att de beslut som krävs bland annat för en förändrad skollag också blir verklighet.” 

På Twitter framhåller föreningens generalsekreterare Karin Linder vikten av att den tidsplan Fridolin förordar – införande av lagförslagen inför läsåret 2023/24 – hålls. 

“Mycket spännande för oss lärosäten”, twittrar Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Detta apropå förslagen att utöka antalet platser på bibliotekarieutbildningarna med cirka 20 procent samt att inrätta en forskarskola inom ämnet.  

En skolbibliotekarie som twittrar under namnet @vredensbarn frågar sig vad hon ska göra med all sin tid om utredningsförslagen på sikt innebär att hon inte längre behöver tjata om skolbibliotek.

Wow Fridolin!! Över förväntan”, utbrister läraren och bibliotekarien. Maria Bolmehag i Kävlinge kommun. 

“Min kommun har nu sedan årsskiftet tagit bort min tjänst som skolbibliotekarie med uppdrag som skolbiblioteksamordnare. Vi låg långt fram. Jag ser utredningen som ett erkännande i en nästan hopplös situation”, skriver skolbibliotekarien Christina Johansson. 

Från politiskt håll har ännu inte mycket hörts, men Fridolins tidigare riksdagskollega Annika Hirvonen, ledamot i utbildningsutskottet för Miljöpartiet, har lämnat en skriftlig kommentar till Biblioteksbladet: 

“Förslagen om stärkta skolbibliotek måste ses i ljuset av hur fake news och bristande tillit till forskning hotar demokratin och samhällets utveckling. Det är centralt att vi lyckas vända utvecklingen med minskat intresse för läsning i Sverige.”

Moderaternas utbildningspolitiske talesperson, Kristina Axén Olin, välkomnar också utredningen.

– Vi ser med oro på barn och ungas nedgång av nöjesläsande och bristande läsförmåga. Barn och unga i Sverige är också mer negativa till läsning än i andra länder, enligt PIRLS och Pisa.

Hon konstaterar vidare att det är viktigt att stärka skolbibliotekens betydelse för skolans kunskapsuppdrag.

– Det är viktigt för att stärka svensk- och läskunskaper samt faktasökande generellt. Förslaget om stärkta samarbetsformer, så att lärarnas och bibliotekariernas kompetens används effektivt, kan tillsammans med fler timmar i svenska vända utvecklingen. 

Martin Klepke, politisk redaktör på LO:s tidning Arbetet, är i en kolumn inne på samma tema:

“Utredningens förslag är bra. Skolbiblioteken är viktiga, speciellt i vår tid när desinformation matas ut från subversiva grupper och subversiva stater. Är det rent av så att vi ser en liten ljusning för svensk skola?”

 Artikeln uppdateras.

0 kommentarer

Senaste nytt

Digitalisering

Smart system delar bibliotekssektorn

För att frigöra tid och resurser införs intelligenta mediehanteringssystem på folk- och universitetsbibliotek. Det beskrivs som en vattendelare. ”Det är viktigt att vi lär oss hur vi kan arbeta med denna teknik", säger Lovisa Liljegren, bibliotekarie som skrivit en mastersuppsats om systemet.

8 aug 2022 • 4 min

Reportage

De vill påverka samtalet om källkritik

Det som lyfts fram som lösningen på spridningen av desinformation – källkritik – riskerar att användas i motsatt syfte av dem som vill sprida falska uppgifter. Forskarna Olof Sundin och Jutta Haider synar komplexiteten i sin nya bok.

2 aug 2022 • 5 min

Internationellt

Elefant i rummet – och få frågor besvarade

Efter några turbulenta månader av vittnesmål om den giftiga kulturen i Iflas ledning bad organisationens ordförande Barbara Lison om ursäkt när bibliotekens världskongress avslutades i Dublin på torsdagen. Men de som väntat sig grundliga förklaringar och en konstruktiv plan för vägen framåt fick inte mycket med sig från Irland.

29 jul 2022 • 2 min

Internationellt

Krav på oberoende utredning av Ifla

De missförhållanden som har uppdagats inom Iflas kansli och ledning har lett till att medlemmar kräver en oberoende utredning. Den europeiska sektionen har undertecknat skrivelsen, liksom Svensk biblioteksförening.

12 jul 2022 • 2 min