Gustav Fridolin föreslår förstärkta skolbibliotek för nästan en halv miljard kronor. “Vi är inte där än”, säger utbildningsminister Anna Ekström. 

Tillgången till skolbibliotek är en ojämnt fördelad resurs i Sverige. 

– Det är en illustration av hur likvärdigheten i svensk skola brister, sa utbildningsminister Anna Ekström (S) när regeringens särskilda utredare Gustav Fridolin lade fram sitt delbetänkande vid en pressträff på tisdagseftermiddagen. 

Läs mer ›› Många positiva till Fridolins förslag

Utredningen tillsattes senhösten 2019 som ett resultat av januariavtalet mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet. I Fridolins uppdrag har det bland annat ingått att föreslå åtgärder för att stärka skolbiblioteken i syfte att ge alla elever i den obligatoriska skolan samt gymnasieskolan likvärdig tillgång till skolbiblioteket samt hur tillgången till skolbibliotek med utbildade bibliotekarier ska öka. 

Ett centralt förslag är följaktligen att i lagen slå fast att varje skola ska ha bemannad skolbiblioteksverksamhet. 

– Vi menar att det måste stå explicit i skollagen, sa Gustav Fridolin och konstaterade att det kommer att anställas många skolbibliotekarier framöver, förutsatt att hans förslag går igenom.  

En följd av detta är att utredningen också föreslår att det inrättas ett hundratal nya utbildningsplatser, vilket skulle vara en förstärkning av den totala kapaciteten med cirka 20 procent. 

Under utredningsarbetet har Gustav Fridolin flera gånger flaggat för vikten av att skolbiblioteken knyts närmare skolans pedagogiska arbete. Ett av förslagen är följaktligen att det förtydligas i läroplanen att det alltid är en skolas rektor som är ansvarig för biblioteket och därför också bör vara chef för dess personal. 

– Skolbiblioteket är ett verktyg för att skolan ska nå sina mål och att eleverna ska få en bra kunskapsutveckling. Då är det rektorn som ska ha ansvar för det, sa Gustav Fridolin. 

Om förslagen förverkligas innebär de ökade kostnader på totalt 470 miljoner kronor, enligt utredningens konsekvensanalys. Kostnaderna skulle åtminstone till en del bäras av landets kommuner, vars ekonomi i många fall var svårt ansträngd redan innan pandemin bröt ut. 

Är det därmed realistiskt att tänka sig sådana ambitionshöjningar?

Utbildningsminister Anna Ekström konstaterar också att hon är väl medveten om kommunernas situation och betonar att det är en lång väg till ett eventuellt förverkligande av förslagen. 

– Jag kan inte utlova någonting, vi är inte där än. 

I Gustav Fridolins utredningsarbete ingår också att belysa statens roll när det handlar om tillgången till läromedel av hög kvalitet. Slutbetänkandet ska läggas fram senast den 30 juni.