”Ett steg mot öppen vetenskap”

Positivt att de stora forskningsfinansiärerna ska täcka kostnaderna för publicering hos förlag som endast ger ut öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter. De säger cheferna för några av lärosätenas bibliotek.

De fyra forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet, Forte, Formas och Vinnova har kommit överens om att gemensamt finansiera publicering hos förlag som endast ger ut helt öppet tillgängliga tidskrifter. Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding, som är ordförande för Bibsamkonsortiet som sluter avtal med förlagen om informationsresurser och publicering, beskriver det som ett steg närmare öppen vetenskap.

Vilken betydelse får det för forskningsbiblioteken? Biblioteksbladet ställde frågan till några av dess chefer.

Lars Burman, överbibliotekarie, Uppsala universitet:
”Beslutet är ett steg mot öppen vetenskap, vilket är utmärkt, men man skall komma ihåg att den stora omställningen blir kostsam. Mer pengar till publicering är mindre pengar till forskning. Det är dock bra att finansiärerna tydligt bidrar i omställningen. För biblioteket får väl beslutet mindre betydelse – valet av publiceringskanaler är forskarnas. Men man kan nog vänta sig fortsatta diskussioner om vilka tidskrifter som är lämpligast att publicera sig i och hur dessa bäst finansieras.”

Lotta Gustafsson, bibliotekschef, Linnéuniversitetet:
”Vi uppskattar att finansiärer och lärosäten samarbetar i arbetet för öppen vetenskap. En del medel som finansierar publiceringar i öppet tillgängliga tidskrifter frigörs på detta sätt och det välkomnas både av forskare på Linnéuniversitetet och av universitetsbiblioteket. De medel som frigörs kan användas till andra initiativ som främjar öppen vetenskap, till exempel öppen tillgång till monografier och antologier. Vi behöver fortsätta sträva efter alternativ för akademisk publicering som innebär transparens och rimliga kostnader.”

Morgan Palmqvist, överbibliotekarie, Göteborgs universitet:
”Det är positivt att finansiärerna på detta sätt gör gemensam sak med lärosätena och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och tar ett ansvar för övergången till ett öppet vetenskapssamhälle. Givet vägvalet med de transformativa avtalen så är det ett steg på vägen i att hantera det faktum att kostnader omfördelas när de går från att baseras på läsning till publicering. Icke desto mindre så är kostnaderna för lärosätena, särskilt de forskningstunga, alltjämt mycket höga och ökande. Möjligen kan forskare uppfatta det som att det påverkar var och hur de publicerar sin forskning. Jag har dock inte hunnit dryfta nyheten med särskilt många. Men en reaktion jag mött från en forskare med högt ledningsuppdrag och stort engagemang i öppen publicering var just i den riktningen och då inte bara vilken tidskrift utan också i förhållande till fokuseringen på artiklar relativt monografier. Men det är en åsikt från en enskild person.”

Wilhelm Widmark, överbibliotekarie, Stockholms universitet:
”Det är ett viktigt steg att finansiärerna tydligt bidrar till övergången till öppen tillgänglighet. Lärosätena har valt olika vägar om att finansiera helt öppna tidskrifter och med detta beslut får forskarna i Sverige samma förutsättningar. Då Stockholms universitetsbibliotek finansierat alla artiklar i helt öppna tidskrifter ger detta biblioteket ett välkommet finansiellt tillskott. Beslut tillsammans med rapporten Bortom transformativa avtal gör att Sverige strategiskt ligger långt fram och blir en förebild för att driva på transformationen mot öppen tillgång.”

Maria Haglund, överbibliotekarie, Kungliga tekniska högskolan:
”Det är glädjande att finansiärerna på ett så tydligt bidrar till övergången till öppen tillgång till forskningspublikationer. Publicering är en del av forskningsprocessen och det är bra att pengarna inte behöver gå från finansiärerna till lärosätena och forskare inför publicering och det blir mer jämlikt för alla forskare att de får samma förutsättningar oavsett vilken organisation de arbetar på. Det är också viktigt att helt öppna tidskrifter får fokus om vi verkligen skall uppnå en transformation där fokus är på publicering inte läsning och de öppna tidskrifternas modell för finansiering får genom detta ett särskilt uppmärksammande. Dock är kostnaderna för publiceringssystemet fortsatt för höga och det måste vi arbeta med på många fronter.”

Håkan Carlsson, överbibliotekarie, Lunds universitet:
”Lunds universitet har sedan länge uppmuntrat publicering i helt öppet tillgängliga tidskrifter. Sedan 2008 administrerar biblioteket en publiceringsfond för just dessa kostnader och efter 2022 ingår de i den gemensamma finansieringsmodellen för publiceringskostnader. Vi ser mycket positivt på finansiärernas nya initiativ. Det är helt i linje med förslaget från arbetsgruppen ’Bortom transformativa avtal’ och innebär att universitetet kan ta större ansvar för publiceringskostnader från andra open access-förlag som inte täcks av den aktuella satsningen.”