Ingen kan väl vara emot öppen vetenskap?

1 mar 2024 • 2 min

Demokrati, kunskap och att forsknings­resultat ska göra största möjliga nytta. Det borde räcka som drivkrafter för att göra vetenskapen öppen till 2030, skriver Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.

Silvia Ernhagen, ny generalsekreterare i Svensk biblioteksförening. Foto: Albin Händig

Ett samtal med min pappa för många år sedan kommer åter till mig en dag på mitt nya jobb på Svensk biblioteksförening. Han var verksam som docent i psykologi och pedagogik och talade ofta om sin forskning, om att världen behövde få veta det han visste. Som forskare ville han få sina artiklar publicerade och jag hade, när det begav sig, svårt att förstå varför han inte bara körde ut texterna på internet, om det var så viktigt. Han önskade publicering i de stora tidskrifterna, så klart. Det skulle visserligen bara ge en begränsad grupp tillgång till resultaten, men betydelsen av att ha sina resultat i de rätta publikationerna var viktiga för hans framtida arbete. Det var, som sagt, många år sedan och då fanns begreppet öppen vetenskap i alla fall inte i min värld. 

På mitt nya jobb ett par decennier senare är öppen vetenskap en stor fråga. Det handlar om demokrati, om att ge alla tillgång till forskning och kunskap (också de som inte har råd att betala för att få läsa), om att låta forskningsresultat och forskningsdata göra största möjliga nytta och att öka innovationskraften. Ingen kan väl vara emot det? 

Men det finns många utmaningar och som så ofta handlar en av dem om pengar. Öppen tillgång till publikationer och data kräver ekonomiska resurser. Någon måste betala för kvalitetsgranskning, redigering och digitala verktyg. Ska öppen vetenskap inte bara vara en möjlighet för resursstarka forskare eller institutioner måste någon annan träda in och ta kostnaden.  

Det är helt enkelt inte lika meriterande att publicera sig i öppna publikationer, och för att förändra denna inställning krävs ett kulturellt skifte inom den akademiska världen.

En annan utmaning handlar om det belöningssystem som finns inom akademin och det var här min pappa var fast. Systemet värderar publikationer i dyra prestigefyllda tidskrifter högt, ofta betydligt högre än publicering i öppna publikationer, och det gjorde även han. Det är helt enkelt inte lika meriterande att publicera sig i öppna publikationer, och för att förändra denna inställning krävs ett kulturellt skifte inom den akademiska världen. 

Att förändra människors synsätt och värderingar tar tid men vi är på god väg. Jag läser i Kungliga bibliotekets nationella riktlinjer att en av flera förutsättningar är att öppen vetenskap uppmärksammas och blir meriterande i de sammanhang där forskare utvärderas och bedöms. Och kanske är det här skon klämmer mest, den enskilda forskaren behöver sitt erkännande för att kunna ta sig fram i systemet, allt för att få medel och möjlighet att fortsätta bedriva sitt viktiga arbete. 

Kulturförändring tar tid men tiden går också fort. Sedan 2021 ska all forskning som finansieras med offentliga medel publiceras öppet. År 2026 ska öppen tillgång till forskningsdata vara genomförd och den övergripande målsättningen för riktlinjerna för öppen vetenskap är satta till 2030. Låt oss hoppas att vi är i mål då, för det handlar som sagt om allas rätt till kunskap och forskning, om transparens och samhällsnytta. Och det borde räcka som drivkrafter för att se till att vi håller takten till 2030.

Krönikan är publicerad i Biblioteksbladet 1/24.

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Sommarläsning till hängmattan

Sommarregn, sol och bad och förhoppningsvis en välförtjänt ledighet med tid för läsning. Mellan böckerna kanske också lite läsning om bibliotek. Missade du något under våren? Här finns chansen att ta igen.

5 jul 2024 • 4 min

Nyheter

Almedalen 2024: Brotten mot kulturarvet

Riksbibliotekarie Karin Grönvall och riksantikvarie Susanne Thedéen samtalade om hur samhället kan bli bättre på att förhindra brott mot kulturarvet – och komma åt dem som begår brotten. Dessutom berättar åklagare Eva Wintzell om jakten på boktjuvarna i ett inslag.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Vetenskap för miljarder

En för de flesta okänd, men hittills säker, investering är den i vetenskapliga tidskrifter som omsätter miljarder varje år. Det medför stora kostnader för bibliotek och forskare. Panelen med Pamela Schultz Nybacka, Pelle Snickars och Wilhelm Widmark debatterade. Se hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Bibliotekens betydelse i kris

När biblioteken utnämns som en samhällsviktig verksamhet i tider av kris och i värst fall krig, hur går det då med självständigheten? Linda Wagenius resonerade om den frågan tillsammans med Helene Öberg och Lisa Mobrand. Hör hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Ett förlorat kulturarv

Få poddar och youtube-kanaler samlas in och sparas för framtiden. Hur ska minnet av 2020-talet räddas? Hör hela samtalet med Karin Grönvall, Pelle Snickars, Ewa Pihl Krabbe (S) och Marie-Louise Hänel Sandström (M).

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Försvaret av det fria ordet

Silvia Ernhagen, Jesper Bengtsson och Brit Stakston diskuterade hur vi ska se till att inte få ett samhälle där böcker förbjuds på biblioteken. "Vi har en bekymrande förkärlek för att importera allt som kommer från USA."

4 jul 2024 • < 1 min

Essä

Juridisk tvångströja kräver kreativa omvägar

Tidigare har det krävts lagbrott för att rädda kulturarv som annars gått förlorat. Kanske går det att dra nytta av dessa exempel när en digitalt uppdaterad pliktexemplarslag ska implementeras, skriver Pelle Snickars, professor i digitala kulturer.

1 jul 2024 • 7 min