Forskning för miljarder – fem jättar dominerar

7 mar 2024 • 9 min

Tillväxt, behövande kunder, skyhöga vinster. De vetenskapliga tidskrifterna omsätter miljarder varje år och har blivit finansvärldens säkraste pengamaskiner – och en omfattande kostnadspost för biblioteken.

Publiceringen av vetenskapliga artiklar är en global industri som varje år omsätter närmare 210 miljarder kronor. I den internationella forskarvärlden talar man återkommande om vetenskapslitteraturens ”big five”, fem jättar som tillsammans kontrollerar över femtio procent av den globala marknaden. Företagen levererar rejäla vinster till de privata bolag som äger de tryckta tidskrifter och digitala plattformar som publicerar och distribuerar de färdiga artiklarna.

Lejonparten av bolagens intäkter utgörs av abonnemang eller licenser som universitet, forskningsinstitut och inte minst akademiska bibliotek betalar utifrån avtal som vanligtvis löper över flera år.
– Så länge som publicering i tidskrifter med högt anseende och bred räckvidd är ett krav för att forskare ska kunna nå positioner, få finansiering och erkännande från kollegor så kommer de stora kommersiella förlagen att behålla sitt grepp om det akademiska publiceringssystemet, säger Vincent Larivière, professor i informations­vetenskap vid universitetet i Montreal och medförfattare till en studie om marknaden för vetenskaplig publicering.
När vetenskapslitteraturen började digitaliseras för cirka 25 år sedan beskrevs det som en positiv kraft, som skulle demokratisera och utjämna skillnaderna mellan rika länder i väst och fattiga länder i söder. Och visst har forskningens tillgänglighet revolutionerats men det har skett till priset av kraftigt ökande kostnader för biblioteken och ett marknads­oligopol, enligt studien. De kommersiella bolagen har dels digitaliserat sitt innehåll, dels styrt om hela sin affärsmodell. Tidigare tog de betalt för prenumerationer, i dag tar de både betalt för åtkomst och redaktionell produktion samt distribution – det som i branschen kallas för APC (Article Processing Charges). I studien skriver Vincent Larivière och hans medförfattare Stefanie Haustein och Philippe Mongeon att digitalisering har påskyndat en våg av uppköp och sammanslagningar som resulterat i en dysfunktionell marknad där de fem jättarna Elsevier, Springer Nature, Taylor & Francis, Sage och Wiley bestämmer priserna utan insyn och dialog.

Bolagen visar höga vinster eftersom marknaden är ett oligopol där de stora aktörerna kan diktera villkoren.

Anna Lundén, chef för forsknings­samverkan på Kungliga biblioteket i Stockholm.

Fakta Jättarna dominerar

  • Den globala marknaden för akademisk litteratur och forskningsresultat omsätter årligen cirka 210 miljarder kronor.
  • Tillsammans har de fem dominanterna Elsevier, Springer-­Nature, Sage, Wiley och Taylor & Francis en global marknadsandel på cirka 53 procent.
  • De största aktörerna kan stoltsera med några av företagsvärldens högsta vinst­marginaler – i klass med Microsoft, Google och Apple.
  • Springer Nature har högst andel artiklar med fri tillgång (36 procent) medan Taylor & Francis har lägst andel (9,97 procent).
  • Källor: ESAC, EurekAlert, bolagens årsredovisningar (2022)
Ur ett ekonomiskt perspektiv är logiken bakom denna konsolidering av marknaden uppenbar. Det finns nämligen tydliga skalfördelar och synergieffekter – begrepp som ofta används inom det privata närings- ­­livet. I vetenskapslitteraturens fall innebär det att ju fler titlar, plattformar och artikeldatabaser ett förlag kan lägga in i en koncern, desto högre vinstmarginaler kan bolagen också räkna hem. Kostnader för digital infrastruktur, teknisk utveckling, marknadsföring, administration och inköp kan samordnas medan intäkterna kan skruvas upp med ökad försäljning, större räckvidd och inte minst högre priser.

För tjugo år sedan var marknaden tämligen fragmenterad och kännetecknades av viss mångfald, men digitaliseringen i början av 2000-talet följdes av en våg av uppköp och sammanslagningar där större förlag köpte upp mindre konkurrenter medan jämnstora aktörer gick samman och bildade internationella koncerner.
Springer gick samman med Palgrave-­Macmillan, Elsevier köpte Harcourt och Wiley förvärvade Whurr. Dagens ”big five” är internationella koncerner med divisioner, dotterbolag och titlar över hela världen. De gemensamma nämnarna är affärs­modellen och den tekniska plattformen.
Branschens etta, både i fråga om storlek och lönsamhet, är brittisk-­nederländska Elsevier. Elsevier har gamla anor och grundades 1880 som ett bokförlag med täta band till medicinsk och naturvetenskaplig forskning. 1993 gick Elsevier samman med det brittiska magasinsförlaget Reed och 2015 döptes koncernen om till Relx Group. Erbjudandet till de företrädesvis akademiska kunderna breddades med digitala publikationer riktade till finanssektorn, juridikbranschen och it-industrin.

 

Fakta Elsevier

  • Varumärken: The Lancet, Scopus, Cell, ScienceDirect, Current Opinion, Food & Nutrition Bulletin m fl.
  • Antal titlar: 2 928 st.
  • Publicerade artiklar: 702 217
  • Intäkter: 37,7 Mdr kr
  • Vinst: 14,3 Mdr
  • Rörelsemarginal: 38 procent
  • Ägare: RELX Group (börsnoterat)
  • Huvudkontor: Amsterdam
I dag är Relx en informations- och databasjätte med 35 000 anställda i 180 länder. Koncernens verksamhet rymmer en lång rad av titlar inom alla typer av akademisk forskning men de delar av koncernen som är riktade mot medicinsk och natur­vetenskaplig forskning är störst och lönsammast.
Medan många bok- och tidskriftsförlag kämpar med affärsmodellen i spåren av digitaliseringen så har Elsevier och Relx tveklöst gått stärkta genom den tekniska transformationen. Hela 90 procent av intäkterna kommer från digitala publikationer och databaser medan intjäningen från tryckta tidskrifter sjunkit till endast en tiondel. Verksamheten kännetecknas också av ett synnerligen stabilt kassaflöde – alltså summan av koncernens flöden av in- och utbetalningar. 74 procent av intäkterna utgörs av prenumerationer som betalas med förutsägbar regelbundenhet medan 26 procent av intäkterna kommer från engångsköp av enstaka artiklar eller publikationer.
2018 sattes Relx på Londonbörsen och att äga aktier i bolaget har sedan dess varit en ytterst lönsam affär. På drygt sex år har bolagets totala värde mer än femfaldigats och uppgår i skrivande stund till 790 miljarder kronor. Som en ekonomisk jämförelse har den svensk-schweiziska energikoncernen ABB ett börsvärde på 820 miljarder kronor medan familjen Wallenbergs ägarbolag Investor (med tunga innehav i SEB, Atlas Copco, AstraZeneca, Ericsson m fl) är värt 710 miljarder kronor.

2021 var svenske Erik Engström, vd för Elseviers ägare Relx, näst bäst betald av cheferna för Londonbörsens storbolag. Hans årslön uppgick till 140 miljoner kronor.

Priset på Relx aktier har alltså ökat och fortsätter öka. Och från en rent finansiell utgångspunkt är det inte svårt att förstå varför. Bolagets vinstmarginal håller nämligen världsklass. Av de 113 miljarder kronor som Relx hade i intäkter 2022 så räknades vinsten till 43 miljarder tack vare en vinstmarginal på hela 38 procent. Elseviers ägarbolag stoltserar därmed inte bara med branschens högsta omsättning och bredaste vinstmarginal – de spelar också i samma lönsamhetsliga som amerikanska vinstmaskiner som Microsoft (41,2 procent), Google (40,2 procent), och Apple (23,8 procent). På fem år har Relx delat ut 48 miljarder euro till sina aktieägare och bolagets svenske vd Erik Engström har under samma period plockat ut över en halv miljard kronor i lön och rörlig ersättning.

Till skillnad från svenska förlagshus som Bonnier, Norstedts och Schibsted saknar Relx en tydlig och närvarande storägare. Bolagets största aktieägare är i stället institutionella ägare som betraktar sina innehav som rena finansiella placeringar. Sedan ett par år toppas Relx aktieägarlista av Blackrock, världens största kapitalförvaltare, med totalt 9 400 miljarder kronor fördelade på 517 fonder. Blackrock har kommit att symbolisera det som kritikerna brukar kalla ”det ansiktslösa kapitalet” – stora institutionella förvaltare som väljer ut sina investeringar utifrån enbart finansiella parametrar eller index och av princip aldrig engagerar sig i styrelser eller valberedningar. Relx aktie­ägare befinner sig därmed på behörigt avstånd från de forskare och bibliotekarier som är Elseviers kunder.
Just Blackrock är ett namn som återkommer vid en närmare granskning av de akademiska förlagsjättarna. Den Wall Street-baserade kapitalförvaltaren återkommer nämligen som största aktie­ägare i tre av ”The Big Five”. Både Taylor & Francis ägarbolag Informa Group och Wiley är börsnoterade och har just Blackrock som största aktieägare. En kvalificerad gissning är att Blackrocks aktieanalytiker och fondförvaltare betraktar vetenskapslitteraturen som en digital tillväxtbransch i allmänhet och Relx, Taylor & Francis och Wiley som lönsamma marknadsledare i synnerhet. Möjligheterna till avkastning på investerat kapital är kassaskåpssäkra och risken för fallande lönsamhet att beteckna som mycket låg.

Fakta Springer Nature

  • Varumärken: Nature, Scientific American, BioMed Central, SciGraph, Kluwer m fl.
  • Antal titlar: 2 920.
  • Publicerade artiklar: 447 376.
  • Intäkter: 19,8 Mdr kr.
  • Vinst: 5,4 Mdr kr.
  • Rörelsemarginal: 27 procent.
  • Ägare: Holtzbrinck Publishing Group 53% och BC Partners 47%.
  • Huvudkontor: Berlin.
  • Källa: ESAC samt bolagets årsredovisning
Branschens tvåa, tysk-brittiska Springer Nature, såg länge ut att gå samma öde till mötes som Elsevier, Taylor & Francis och Wiley, men den planerade börsintroduktionen som värderade bolaget till runt 35 miljarder kronor ställdes plötsligt in 2020. I stället hamnade Springer Nature i händerna på tidningsförlaget Holtzbrinck och private equity-bolaget BC Partners. Exakt vad denna ägarkonstellation har för planer med Springer Nature är höljt i dunkel, men BC Partners agerande i tidigare investeringar kan ge en fingervisning. Sedan starten 1986 har bolaget tagit in motsvarande 340 miljarder kronor i elva olika fonder som helt eller delvis köpt in sig i olika bolag. I likhet med andra private equity-bolag går BC partners affärsidé i korthet ut på att köpa upp bolag där man ser en tydlig förbättringspotential för att sedan organisera om verksamheten, köpa upp mindre konkurrenter och trimma affärsmodellen för att på så sätt höja lönsamheten. När detta sedan är gjort sätts bolaget antingen på börsen eller säljs vidare till en annan köpare. Precis så har BC Partners tidigare gjort med kontors­materielhandeln Office Depot, bredbands­operatören Comhem och livsmedelskedjan Picard. I likhet med Blackrock, Vanguard och norska statens oljefond betraktar man nämligen sitt innehav som en rent finansiell investering.

Den enda av de fem jättarna som verkar sticka ut i sin syn på avkastning på investerat kapital och långsiktigt ägande är det amerikanska vetenskapsförlaget Sage. Bolaget grundades 1965 i Kalifornien av makarna Sara Miller och George D. Mc­Cune och har sedan dess successivt utökat sitt utbud av såväl akademiska som populär­vetenskapliga titlar – både genom att starta egna dotterbolag och förvärva mindre konkurrenter som Sciwheel, Epigeum och Corwin. Sage har i likhet med Elsevier och Springer Nature en offensiv tillväxtstrategi, men till skillnad från sina konkurrenter är Sage inte pressat av att år efter år behöva leverera högsta möjliga utdelning till sina aktieägare. Sage är nämligen ett helt och hållet privatägt bolag där grundarfamiljen Miller-McCune sitter på den avgörande makten i ledning och styrelse. Bolagets medgrundare och styrelseordförande Sara Miller är en flitig debattör och hängiven filantrop som genom åren donerat stora belopp till organisationer som verkar för demokrati och social rättvisa, fattigdomsbekämpning i Afrika och samhällsvetenskaplig forskning.

De fem förlagsjättarna står stadigt ekonomiskt och kostnaderna för biblioteken blir alltmer beroende av dem. Illustration: Tzenko Stoyanov

Därmed inte sagt att Sage-koncernen bedriver välgörenhet. Vinstmålen är högt satta, tillväxtkraven tydliga och affärs­modellen lika krass som konkurrenternas. Sage har bland annat stämt Georgia State University för vad man menade var intrång i upphovsrättsrätten och under åren har bolaget återkommande anklagats för överprissättning och att missbruka sin maktställning. Samtidigt är Sage den av de ”The Big Five” som går i bräschen för öppen vetenskap. 2013 tog bolaget initiativ till branschsammanslutningen OASPA (Open Access Scholarly Publishers Association) och 2022 gav bolaget amerikanska collegestudenter fri tillgång till sina databaser med akademiska artiklar.
Sage stoltserar med sitt oberoende, både från de stora amerikanska universiteten och de börsnoterade konkurrenterna. Och det är en särställning som man slår vakt om. 2021 lade familjen Miller-McCune sina Sage-aktier i en stiftelse, en så kallad trust fund, för att hindra bolaget från att köpas upp och hamna hos finansiella ägare eller på börsen.
Oavsett ägarbild så står det klart att de fem akademiska förlagsjättarna står stadigt. Fler och fler lärosäten runtom i världen har tillgång till bolagens titlar samtidigt som beroendet av deras tjänster har ökat. Relationen mellan säljaren (läs vetenskapsförlaget) och köparen (läs biblioteket) har kommit att bli allt mer ojämlik. Som är fallet med alla slags oligopol är det säljarens – inte köparens – marknad.
– Vetenskapsförlagen är å ena sidan en partner som levererar högkvalitativt material till de svenska högskole- och universitetsbiblioteken. Å andra sidan tar bolagen ut ett pris som inte står i rimlig proportion till den levererade produkten. Det kostar helt enkelt för mycket, säger Anna Lundén, chef för forsknings­samverkan på Kungliga biblioteket i Stockholm.

Miriam Nauri, bibliotekschef på Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket (KIB). Foto: Ulf Sirborn

Deras tjänster är i princip oumbärliga för våra användare, alltså våra forskare.

Miriam Nauri, chefsbibliotekarie på Karolinska institutet.
De stora förlagen tar både betalt av den som författar och av den som läser en vetenskaplig artikel. En intjäningsmodell som i ett större, affärsmässigt, perspektiv är unik.
– Vår ekonomiska motpart, alltså de stora internationella vetenskapsförlagen, har en mycket stark ställning – dels ekonomiskt, dels i fråga om innehåll. Deras tjänster är i princip oumbärliga för våra användare, alltså våra forskare, säger Miriam Nauri, chefsbibliotekarie på Karolinska institutet.
Miriam Nauris arbetsgivare betalar årligen mellan 65 och 70 miljoner kronor för att institutets forskare ska kunna publicera artiklar och läsa in sig på material från de stora vetenskapsförlagens publikationer. Karolinska institutet är tillsammans med universiteten i Lund och Uppsala de lärosäten som betalar mest för licenser och abonnemang till akademiska artikeldatabaser.

I Sverige samordnas uppköpen av dessa abonnemang och licenser av Bibsamkonsortiet – en sammanslutning av 95 statliga högskolor, myndigheter och forskningsinstitut. I konsortiets styrgrupp, forskningsråd och expertgrupper finns de stora högskolorna representerade, men arbetet med att upphandla och förhandla fram de kommersiella avtalen leds av Kungliga biblioteket. Den svenska modellen med ett gemensamt konsortium borgar för en kostnadseffektiv och samordnad upphandling. Det ger också en tydlig översiktsbild över hur kostnaderna fördelas mellan de olika lärosätena och hur den totala utgiften utvecklats över tid.
2022 uppgick de statliga universiteten och högskolornas utgifter för vetenskaplig publicering till 738 miljoner kronor. Det är en ökning med cirka 27 miljoner kronor, alltså 3,7 procent jämfört med 2021. Betydligt mer dramatisk blir utvecklingen sett över en femårsperiod. 2017 uppgick kostnaden till 498 miljoner – fem år senare har den ökat med 48 procent till 738 miljoner kronor. Det innebär en genomsnittlig ökning med 9,6 procent per år. Under samma period har Sverige haft en årlig inflation på tre procent samtidigt som den svenska kronan försvagats med två procent årligen. Alltså: alla kostnader har gått upp, men kostnaderna för vetenskapliga licenser och abonnemang har ökat ännu mer.

Anna Lundén. Foto: Kungliga biblioteket

Anna Lundén, som också sitter i Bibsams styrgrupp, menar att det just nu finns två knäckfrågor. Först och främst tillämpar de stora akademiska förlagen en helt och hållet icke-transparent prissättnings­modell. Universitetens och andra forskningsinstitutioners taxor baseras på deras betalningsförmåga – inte på vad de efterfrågar och får levererat. Sedan är det detta med bolagens vinster. Branschens största aktörer har nämligen vinst­marginaler som är höga, mycket höga.
– Bolagen visar höga vinster eftersom marknaden är ett oligopol där de stora aktörerna kan diktera villkoren, säger Anna Lundén.
Men finns det då inget som kan utmana deras ställning och på sikt hota bolagens höga vinstmarginaler?
Även om svaret på frågan inte är ett entydigt nej finns det i alla fall tecken på att maktförhållandena på marknaden kan förändras. Bibliotek och universitet har börjat bilda en enad front – både nationellt och internationellt – och det finns exempel på att de faktiskt kan sätta hårt mot hårt. I maj 2018 sade Bibsam upp avtalet med Elsevier eftersom man tyckte att kostnaden för bolagets licenser och abonnemang blivit för höga. Forskarna vid Uppsala universitet, Karolinska institutet, Lunds universitet och andra lärosäten fick klara sig utan bolagets titlar. Sjutton månader senare enades partnerna om ett nytt, transformativt avtal.
Under 2023 förhandlade Bibsam fram ett nytt avtal som innebar att kostnaderna för Elseviers tjänster sänktes med 11 procent. En lång period av stigande kostnader hade för första gången brutits.

Fakta Taylor & Francis, Wiley och Sage

Taylor & Francis

  • Varumärken: Nature, Scientific American, BioMed Central, SciGraph, Kluwer m fl.
  • Antal titlar: 2 920, publicerade artiklar: 447 376,
  • Intäkter: 19,8 Mdr kr, vinst: 5,4 Mdr kr, rörelsemarginal: 27 procent.
  • Ägare: Holtzbrinck Publishing Group 53% och BC Partners 47%, huvudkontor: Berlin.

Wiley

  • Varumärken: Cancer, eJournalPress, Cochran Library, Advanced Materials, International Finance m fl.
  • Titlar: 1 607 st, publicerade artiklar: 255 574.
  • Intäkter: 20,8 Mdr kr, vinst: 4,5 Mdr kr, rörelsemarginal: 22 procent.
  • Ägare: Blackrock 13,55%, Vanguard 11,68%, Clarkston 6,18% (börsnoterat), huvudkontor: New York.

Sage

  • Varumärken: American Sociological Review, Business Information Review, Cancer Informatics, Journal of management, Social Psychology Quarterly m fl.
  • Antal titlar: 1 151, publicerade artiklar: 75 479 .
  • Intäkter: 5,2 Mdr, vinst: 1,3 Mdr, rörelsemarginal: 25 procent.
  • Ägare: Familjen Miller-McCune, huvudkontor: Los Angeles.
  • Källor: ESAC samt bolagens årsredovisning

Text och research: Jonas Malmborg

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"

Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."

11 apr 2024 • 5 min

Reportage

Hon vill knyta ihop Europas bibliotek

Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”

9 apr 2024 • 6 min

Internationellt

Böckerna som censureras mest

Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.

8 apr 2024 • < 1 min

Essä

En kamp för herravälde och profit

Traditionell vetenskaplig publicering utmanas av idén om öppen tillgång. Gustaf Nelhans skriver om risker och svårigheter och om hur forskarsamhället måste förändras för att idealet ska bli verklighet.

3 apr 2024 • 7 min

Nyheter

Blev du lurad?

Färgkoordinerade böcker i Höganäs, litteratur för vänsterhänta i Järfälla och utlån av sol-el i Ljungby. Många bibliotek skämtade på första april.

2 apr 2024 • 2 min

Nyheter

Lätt att få jobb för bibliotekarier

I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.

27 mar 2024 • < 1 min