140 miljoner argument för öppen tillgång
28 feb 2024 • 2 min
De vetenskapliga förlagen tjänar obegripligt mycket pengar. Det drabbar alla, från allmänheten till forskare, när miljoner som kunde ha gått till forskning i stället blir vinst hos världens största kapitalförvaltare.

Att resultaten av offentligt finansierad forskning är en handelsvara som börsnoterade företag tjänar pengar på, är få som känner till, skriver Thord Eriksson i nya numret av Biblioteksbladet.
Vem har hört talas om Erik Engström?
Redan för några år sedan tjänade han 384 000 kronor – per dag. Det innebar en årslön på uppemot 140 miljoner vilket 2021 gjorde den svenska 60-åringen till den näst bäst betalda av de största bolagens vd:ar på börsen i London.
Företaget Erik Engström leder heter Relx Group och äger Elsevier, det största av de dominerande vetenskapliga förlagen där Engström tidigare var vd.
Tillsammans utgör dessa företag – ”the big five” – en miljardindustri som ekonomijournalisten Jonas Malmborg skriver om i huvudreportaget i nya numret av Biblioteksbladet som kommer ut i veckan och har öppen tillgång till vetenskap som tema. Lönsamheten i den branschen är så extrem att världens största kapitalförvaltare, Blackrock, valt att bli delägare i tre av företagen.
Ett säkert tecken på förväntade vinster.
För möjligheten att läsa och publicera sig i Elseviers tidskrifter betalade svenska lärosäten, myndigheter och statliga forskningsinstitut drygt 200 miljoner kronor förra året. Ett respektingivande belopp – och vinsten för Elsevier blev runt 80 miljoner.
I en intervju säger Wilhelm Widmark, överbibliotekarie på Stockholms universitet och vice ordförande i Bibsamkonsortiets styrgrupp, att marginaler på 40 procent sticker i ögonen.
Självklart uttrycker han sig så – lärosätena och deras bibliotek är de första att drabbas av de skenande kostnaderna.
Det borde sticka i ögonen på fler.
Men få, törs jag påstå, känner till att resultaten av offentligt finansierad forskning är en handelsvara som börsnoterade företag tjänar pengar på. Pengar som dessutom kommer från samma forskare som redan producerat de forskningsresultat som företagen säljer.
Om frånvaron av allmänt ifrågasättande av det här systemet är ett tecken på misslyckad folkbildning, beror det nog på att de som försöker upplysa om saken har fullt upp på den akademiska världens insida. Där tycks attityden till formerna för hur forskning sprids ofta präglas av ovilja, okunskap och likgiltighet. Eller tillhör det en nyss förgången tid?
Aningen förvånande – det är trots allt en intellektuell elit vi talar om – vilar det hur som helst något rätt dumt över det hela.
I sin essä i nya numret skriver Gustaf Nelhans, docent vid Högskolan i Borås, träffande om hur dumheten blev väldigt tydlig för några år sedan när ledande forskare protesterade mot öppen tillgång:
”Detta ögonblick skulle kunna liknas vid ’The Monty Python Moment för svensk forskningspolitik’.”
Forskarna bär själva ett stort ansvar för att Erik Engströms väl tilltagna lön är möjlig. Elseviers och andra vetenskapliga förlags enorma vinster hade kunnat gå till finansieringen av deras fortsatta arbete.
1 kommentarer
Senaste nytt

Förskollärare på biblioteket för mer läsfrämjande
I Fisksätra är språknivån lägre och färre barn går i förskola. För att jobba mer med läsfrämjande har biblioteket anställt en förskollärare.
18 feb 2025 • 4 min
"En självklarhet att samarbeta om folkbiblioteken"
Myndigheter ska samverka mer kring folkbiblioteken. ”Vi ska kunna ge mer och bättre underlag”, säger Pernilla Conde Hellman, enhetschef på Kulturrådet.
17 feb 2025 • 2 min

Missnöje med nya Biblio – men snart ska problemen vara lösta
E-boksläsare som laddar ner böcker via biblioteket har problem med den nya versionen av Biblio. Men nu är en lösning på gång.
14 feb 2025 • 2 min

Biblioteksbedrägerierna tycks vara över
Bedrägerivågen med bibliotek som täckmantel har ebbat ut. Det konstaterar polisen.
13 feb 2025 • < 1 min

Upprop för hotat bibliotek
Raoul Wallenberg-institutets bibliotek för mänskliga rättigheter hotas av nedläggning. Nu har juristerna Izabell Zaza och Amanda Bergqvist organiserat ett upprop för att försöka rädda biblioteket.
12 feb 2025 • 2 min

Satsning på uppsökande gav ”biblioteksfeber”
Efter ett år med minskade öppettider och mer uppsökande verksamhet har stadsdelsbiblioteken i Västerås nått ut till flera hundra procent fler invånare.
11 feb 2025 • 4 min

Tillgången till Legimus styrs upp
Regeringen ger MTM i uppdrag att säkerställa att bara personer med läs- eller synnedsättning får tillgång till Legimus. Beskedet välkomnas av Läromedelsförfattarna.
11 feb 2025 • < 1 min

”Eleverna är den främsta måltavlan för hat, hot och våld”
Komvux-bibliotekarien Soledad Cartagena om massakern på Campus Risbergska i Örebro: ”Jag har själv upplevt hur vi med invandrarbakgrund blivit måltavlor för rasistiska grupper, politiken och själva systemet.”
10 feb 2025 • 3 min

Replik: Iselid är sen på bollen
Samtal om förhandlingar om e-böcker pågår redan, skriver Stefan Persson från Läromedelsföretagen i ett svar i debatten om svensk kurslitteratur. Han konstaterar att Lars Iselids alternativ ”låter mer som en from förhoppning än en realistisk lösning.”
6 feb 2025 • 3 min

Biblioteket inrymdes under skolskjutningen
Personal och besökare på Haga bibliotek i Örebro inrymdes när den värsta skolskjutningen i Sveriges historia pågick på skolan strax intill. ”Det var en overklighetskänsla.”
6 feb 2025 • 4 min

Jag är djupt oroad över Svensk näringslivs rapport
I en ny rapport om kommunal effektivisering hävdar Svenskt näringsliv att det finns stora marginaler för besparingar på folkbiblioteken. Rapport är urusel och tar ingen hänsyn till bibliotekens bredare samhällsnytta, skriver Tommy Bildström.
5 feb 2025 • 3 min

Drygt två veckor med Trump och kulturkriget trappas upp
Med Trump som president ökar pressen mot USA:s bibliotek och deras personal. I Texas ligger flera lagförslag som kan kriminalisera bibliotekariers arbete. Hittills har de amerikanska kulturkrigen även nått oss, så frågan är när Sverige också drabbas av en upptrappning?
4 feb 2025 • 4 min
Alldeles rätt. Känner mig lite dum som inte tänkt på detta tidigare. Bra dock att bli upplyst. Vad universiteten betalar för är ju egentligen status. Det är till och med finare att bli publicerad i en vetenskaplig tidskrift än på DNs debattsida. Dit många drömmer sig. Kommer aldrig att glömma en professor i sociologi från Lund som en gång intensivt och lyckligt berättade om att han minsann fått tillbaka sitt manus fem gånger från tidskriften, att varje komma skulle vara på rätt ställe och varje styckeindragning på rätt ställe. Och vad stolt han var att bli publicerad. Har man skaffat sig en Rolex eller en Rolls så bryr man sig inte om hur mycket det kostar. Undrar faktiskt hur mycket de som gör Peer rewiews på artiklarna får betalt.