Rektorer: Skolbibliotekens betydelse kommer att öka

Bibliotekens pedagogiska betydelse kommer att öka under de närmaste åren, bedömer hälften av rektorerna i Biblioteksbladets skolenkät. Samtidigt uppger många att de inte klarar att följa lagen om det blir krav på halvtidsbemannade bibliotek. "Skolhuvudmännen ska följa de lagar och regler som gäller", säger utbildningsminister Anna Ekström.

Trots att det sedan flera år står inskrivet i skollagen att alla landets elever ska ha tillgång till skolbibliotek, varierar likvärdigheten dramatiskt över landet. Detta är något som Gustav Fridolin hade velat göra något åt under sin tid som utbildningsminister, berättar han i frilansjournalisten Annika Hamruds intervju i det aktuella numret av Biblioteksbladet som helt ägnas åt skolbiblioteken och kommer ut imorgon, torsdag.

Som särskild utredare av skolbiblioteken har Miljöpartiets tidigare språkrör fått en andra chans att påverka situationen på landets skolor. I början av nästa år lägger han fram sitt delbetänkande.

– Det finns en förväntan på det här, säger han i Biblioteksbladets intervju. Men när man lägger fram ett lagförslag kommer huvudmännen att vilja ha mer lokal beslutanderätt och kvalitetssidan vill ha det mer uppstyrt. Det blir förstås en debatt innan lagförslaget blir klart.

Gustav Fridolin vill inte föregripa överlämnandet av sina förslag till regeringen och är därför förtegen om detaljerna i betänkandet. I direktiven till hans utredning nämns dock hur stor andel av skolbiblioteken som har ett skolbibliotek med minst halvtidsbemanning: endast 37 procent, enligt en undersökning som Kungliga biblioteket gjorde härom året under arbetet med den nationella biblioteksstrategin.

Om Fridolin lägger fram ett förslag om detta som miniminivå och det sedan förverkligas – hur många skolor klarar då att följa lagen?

Det är en av de frågor som Biblioteksbladet har ställt till rektorerna på drygt 3000 grund- och gymnasieskolor i hela landet. Svarens stora variation är ännu en spegelbild av den bristande likvärdigheten i tillgången till skolbibliotek.

En fjärdedel av de rektorer som besvarat enkäten uppger att deras skola redan har ett bibliotek med minst halvtidsbemanning.

Samtidigt uppger nästan hälften att deras skola inte skulle klara att följa ett sådant lagkrav inom nuvarande budgetramar.

Biblioteksbladet har presenterat delar av enkäten för utbildningsminister Anna Ekström (S), bland annat bilden som tonar fram i svaren på frågan om hur skolorna skulle klara att leva upp till ett eventuellt krav på bibliotek med minst halvtidsbemanning.

– Skolhuvudmännen ska följa de lagar och regler som gäller. Jag vill inte spekulera i hur huvudmän skulle leva upp till hypotetiska lagkrav som i dag inte gäller. Eventuella förändringar måste alltid föregås av gedigen utredning, säger hon.

I kontakterna med skolor och kommuner har Biblioteksbladet noterat att det verkar finnas en efterfrågan på tydligare riktlinjer kring skolbibliotek. I reportaget från Göteborg i det aktuella numret av tidningen framgår det till exempel att det är önskemål från stadens rektorer som resulterat i den kommunala skolbiblioteksplan som börjar gälla vid årsskiftet.

Rektorerna är dock påtagligt mer förtjusta i tanken på råd från nationell än från lokal nivå – 45 procent av dem svarar att riktlinjer från staten är något positivt som de vill ha mer av, medan endast drygt 25 procent av dem svarar detsamma om riktlinjer från kommunen.

Denna efterfrågan på statliga riktlinjer kommenterar Anna Ekström så här:

– Jag vill stärka skolbiblioteken. Just därför har vi gjort ändringar i läroplanen och regeringen har också tillsatt en utredning som just nu tittar på hur det kan tydliggöras i skollagen vad en ändamålsenlig skolbiblioteksverksamhet ska omfatta. Syftet är att stärka skolbiblioteken och öka likvärdigheten i den svenska skolan.

I Biblioteksbladets intervju understryker Gustav Fridolin betydelsen av att skolbiblioteken ingår i skolornas systematiska kvalitetsarbete. Han jämför med elevhälsan som numer ingår i detta arbete, men så är inte fallet med biblioteken.

– Vi har ställt frågan till skolbibliotekarierna om de upplever att de är en del av det systematiska kvalitetsarbetet på skolan. Väldigt få svarade ja, säger han.

Biblioteksbladets enkät bekräftar denna bild: en klar majoritet av de rektorer som svarat på frågorna uppger att deras bibliotek inte förväntas leva upp till kriterier som bidrar till skolans måluppfyllelse.

Sammantaget antyder rektorernas svar ändå en positiv utveckling för skolbiblioteken.

På frågan om hur de ser på bibliotekens betydelse i det pedagogiska arbetet, svarar nästan 80 procent av rektorerna att de har stor eller viss betydelse medan endast 10 procent anser att de saknar betydelse.

Knappt 40 procent tror att den pedagogiska betydelsen kommer att vara oförändrad under de närmaste åren.

Det är en stor andel – men de som tror att skolbibliotekens betydelse snarare kommer att växa är ännu fler: nästan hälften av de rektorer som besvarat frågan anger det svarsalternativet.

Biblioteksbladets enkät besvarades av knappt 600 rektorer. Den relativt låga svarsfrekvensen kan sannolikt förklaras med att Skolverkets skolenhetsregister innehåller e-postadresser av olika kvalitet: i några fall anges endast adressen till ansvarig politisk nämnd eller kommunal förvaltning och i andra fall finns adress direkt till skolor. Endast i undantagsfall handlar det om adresser direkt till skolornas rektorer.

Grafik: Christian Williamsson