Skolbiblioteken – mer komplext än väntat

3 dec 2020 • 6 min

Gustav Fridolin trodde att det största felet är att många skolbibliotek saknar utbildad personal. Men det har visat sig vara mer komplicerat än så. "Även där det finns ett bemannat bibliotek är det inte säkert att bibliotekarier, lärare eller elever får vad de ska ha."

Utredare Gustav Fridolin. Foto: Johan Bergmark

Man får ta hissen upp till det våningsplan där folkhögskolan som Gustav Fridolin arbetar på håller till. Lokalerna ser ut som ett kontor innan de öppna landskapen tog över. Det är bara väggarna i korridorerna som ger skolkänsla, det är målningar med text som ”The Moon” ”Infinity” och ”Be The Change”. Spår finns av den senaste temadagen om demokrati, mångfald och rasism.
Vi sitter i ett grupprum med böcker längs väggarna, men inga fönster.
Folkhögskolor vänder sig till vuxna, och lyder därför inte under skollagen som sedan 2011 säger att alla skolor ska ha ett bemannat bibliotek. Så har det ändå inte blivit. Friskolor letar kryphål för att slippa utgiften för att bygga upp ett bibliotek, och kommuner drar ner på skolbiblioteken för att spara pengar.
Gustav Fridolin var utbildningsminister under den förra mandatperioden 2014–2018 och därför inte ansvarig för hur skollagen formulerades. Det var däremot under hans tid som Läsdelegationen tillsattes. Delegationen skulle bidra till att ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar för läs­förmåga och lustfyllda läsupplevelser.

Nu har det före detta språkröret gått tillbaka till sitt civila arbete, men han har också fått uppdraget att utreda hur skollagen ska skrivas om för att alla elever ska få tillgång till skolbibliotek. Uppdraget har starkt stöd. Statsminister Stefan Löfven tog upp skolbiblioteken i regeringsförklaringen, den som bygger på den så kallade januariöverenskommelsen med Centerpartiet och Liberalerna.
Han hade velat göra mer för skolbiblioteken när han var utbildningsminister.
– Vi tog fram en nationell bibliotekspolitik, till­förde för första gången statliga pengar för bemanning. Men vi kom inte i mål med att lösa problemet att så många elever inte får det skolbibliotek de har rätt till. Det är en sten i skon och det får jag göra något åt nu!
Lagregleringen är visserligen tunn, men för­arbetena är tydliga. Lagen har helt enkelt inte följts.
– Skolbiblioteken har hamnat i strykklass när ledningen vill spara. Det är också tydligt att det finns huvudmän som ställer sig frågan hur de kan göra minsta möjliga. Och när den frågan ställs blir effekten av skollagen mindre.
I grunden är detta inte ett problem som drabbar bara skolbiblioteken.
– Nuvarande skolsystem är trasigt – det är min och regeringens uppfattning. Men det är andra som utreder det, säger Gustav Fridolin.

Vi har ställt frågan till skolbibliotekarierna om de upplever att de är en del av det systematiska kvalitetsarbetet på skolan. Väldigt få svarade ja

Det han tänker på är utredningar om förstatligande, och att ta bort möjligheten för friskolor att ta ut vinster ur verksamheten.
Utredningen som Fridolin fått ansvar för bär namnet ”Stärkta skolbibliotek och läromedel.” Han ska utreda och föreslå åtgärder för att alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får likvärdig tillgång till skolbibliotek.
I detta ingår även att utreda och föreslå åtgärder för att öka tillgången till skolbibliotek med utbildade bibliotekarier. Han ska också föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller läromedel i svensk skola.
Utredningen har ett kansli med två anställda. De började resa runt i landet, men sedan kom pandemin. Delvis har Skype-mötena inneburit koncentrerad tid med många skolbibliotekarier, det har varit positivt.

Gustav Fridolins bild av problemen har delvis ändrats under året. Han har insett att de omfattar mer än att väldigt många skolor saknar bibliotek.
– När jag började visste jag att det inte finns likhet, att många skolor inte har bibliotek. När jag fick del av forskningen och biblioteksstrategin och talade med många, så blev det tydligt för mig att även där det finns ett bemannat bibliotek är det inte säkert att varken bibliotekarier, lärare eller elever får vad de ska ha.
Han vet också var problemet ligger.
– Bibliotekarierna hamnar vid sidan av skolans kvalitetsarbete.
Skollagen och läroplanerna innehåller krav på systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet handlar om att hela tiden diskutera och dokumentera vad som görs, hur det går för eleverna och skolan, i förhållande till lagen och läroplanen. I lagen står också att lärare och övrig personal ska vara med i det arbetet.
Han vill gärna tala om elevhälsan. Under 2000-­talet har elevhälsan kommit in i kvalitetsarbetet. För nästan alla rektorer är det numer självklart att kurator och speciallärare är involverade i det gemensamma förbättringsarbetet tillsammans med lärarna.
– Rektorn ser elevhälsan som ett verktyg för att alla elever ska få det stöd de behöver.
Men så ser rektorerna inte på bibliotekarierna.
Om de är med i arbetet är det ofta på deras eget initiativ, inte rektors. Gustav Fridolin är mycket nöjd över hur elev­hälsan numera finns med i kvalitetsarbetet och vill att bibliotekarien ska involveras på samma sätt.
– Elevhälsan har personal som möter eleverna utan att bedöma dem mot uppsatta mål. Det gör även bibliotekarien om hen får utföra sitt uppdrag.
Bibliotekarierna ska arbeta tillsammans med
alla lärare, inte bara lärare i svenska, anser Gustav Fridolin. Finns de med i kvalitetsarbetet blir de en naturlig del av samarbetet för att nå elevernas och skolans mål. I kommunala skolor är bibliotekarierna ofta anställda av kulturförvaltningen, vilket gör att rektorn inte har personalansvar för dem.
– Vi har ställt frågan till skolbibliotekarierna om de upplever att de är en del av det systematiska kvalitetsarbetet på skolan. Väldigt få svarade ja.

Det handlar om demokrati och makt över förståelsen av världen

Generellt förespråkar han därför att skolbibliotekarierna ska tillhöra skolan. Detta är dock inget han kommer att föreslå lag om. Hur detta organiseras är en lokal fråga.
Ett stort problem är att rektorer inte har erfarenhet av att inkludera bibliotekarierna.
– Så fort en rektor får erfarenhet av vad ett skolbibliotek kan bidra till för att både nå kunskapsmålen och skolans mål med trygghet och demokrati, så fortsätter de med det. Man ser det ofta när en rektor med den erfarenheten flyttar till en annan skola. När insikten inte finns, ja, då drabbas skolbiblioteket när det kommer sparkrav.
Det finns stark opinion och enighet i Sverige om att läsandet behöver stärkas hos eleverna. Samtidigt finns ett stort behov av medie- och informations­kunnighet, MIK. Ett behov som har växt sedan lagen kom 2011.
– Vi ser vilket väldigt värde som bemannade skolbibliotek har för både läsning och MIK. Men det finns fler fördelar med skolbibliotek, säger Gustav Fridolin.
Han anser att bibliotekarierna vid sidan av att finnas på plats för bildningens skull också fostrar demokratiska medborgare. Dessutom är de en del av tryggheten på skolan, liksom speciallärarna så sätter de inte betyg.
– Skolorna behöver satsa på både läsning och källkritik och det finns en yrkeskår som är experter på båda dessa saker. Därför är det en enorm förlust att det finns så många skolor utan bibliotek – och dessutom skolor som inte utnyttjar det bibliotek som de faktiskt har.
Den tidigare utbildningsministern vill gärna betona både källkritik och källtillit. Att det är viktigt med såväl böcker som digital tillgång till databaser och internet. Han tycker det är ett problem att hans egna studenter inte går till böcker när de ska söka kunskap. Inte ens när en bok skulle vara den tryggaste vägen.
– De som vill göra allt digitalt får inget stöd från mig – för boken har ett särskilt värde.
Det svåra med att skriva en lag för alla skolor är att det är så stor skillnad mellan dem.
– Många av Sveriges grundskolor har under 50 elever. Och ännu fler under 100 och 300. På en liten skola kan en viss bemanning göra stor skillnad. På en större skola, som de stora kommunala gymnasierna, räcker det inte med en bibliotekarie.

En annan viktig uppgift för bibliotekarierna är att hjälpa elever med andra modersmål än svenska att hitta bra läsning.
– Ett av besöken jag gjorde var i Tensta där jag satt ned med biblioteksrådet. Där fanns en sådan stolthet över att det fanns böcker på modersmålen. Det betyder mycket för elevernas identitet. Det är ju också ett stöd till modersmålsundervisningen som bara är en timme i veckan.
Vad är din vision för framtidens skolbibliotek?
– Alla lärare ska ha en relation till skolbiblioteket. Alla skolbibliotekarier ska känna att de har möjlighet att göra det jobb de kan. Och varje elev ska ha en relation till ett bibliotek när de lämnar skolan, som gör att det blir en del av deras liv. Det handlar om demokrati och makt över förståelsen av världen.
– Det är långt dit men man ska se att trots vårt trasiga system så har vi haft en fantastisk skol­utveckling under 2000-talet, vi har blivit bättre på att se elevers olikheter och möta dem. Vi hade ett historiskt kunskapsras men vi är uppe ur gropen och i vissa delar presterar vi så bra som vi gjorde innan raset. Vi skulle kunna göra så mycket mer. Skol­biblioteken är en pusselbit som inte utnyttjas, så mycket kan göras som inte görs. Och detta just i två fält som alla är överens om – läsning och medie- och informationskunnighet.
Ligger en satsning på skolbiblioteken i tiden?
– Ja, det tror jag verkligen. Det finns en förväntan på det här. Men när man lägger fram ett lagförslag kommer huvudmännen att vilja ha mer lokal beslutande­rätt och kvalitetssidan vill ha det mer uppstyrt. Det blir förstås en debatt innan lagförslaget blir klart.
– Jag hoppas bibliotekarier runt om i landet läser utredningen och blir en del av den lokala diskussionen. Jag vill att de engagerar sig i remissbehandlingen.

Text: Annika Hamrud

Fotnot: I början av nästa år lägger Gustav Fridolins utredning fram sitt delbetänkande om skolbiblioteken. Slutbetänkandet ska lämnas senast den 30 juni.

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Krönika

Återstarta biblioteken

I många delar av landet är biblioteken de enda professionellt drivna kulturinstitutionerna. Ändå nämns de inte när regeringen talar om kulturens omstart efter pandemin.

9 apr 2021 • 3 min

Politik

Vill återta kulturministerposten

Lawen Redar (S) är orolig över Liberalernas val att kunna ingå i en regering som stödjer sig på Sverigedemokraterna. Och SD medger att de vill införa "smärre förändringar" i bibliotekslagen.

9 apr 2021 • 2 min

Nyheter

Prövar öppettider endast för barn

Efter en tid med mycket stök prövar biblioteket på Gamlegården i Kristianstad ett nytt koncept. Från och med i höst ska biblioteken endast släppa in barn två eftermiddagar i veckan.

6 apr 2021 • 3 min

Politik

Besvikelse över politiskt avhopp

Besvikna kommentarer hördes från biblioteksvärlden när Christer Nylander (L) meddelade att han lämnar riksdagen vid nästa val. ”Jag vet inte vart Liberalerna ska gå, men jag saknar Christer Nylanders röst i det sammanhanget”, säger Calle Nathanson, tidigare ordförande i Svensk biblioteksförening.

6 apr 2021 • 4 min

Reportage

En rörelse som släpper greppet om sin historia

Hjalmar Branting såg något viktigt födas 1902 när Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek invigdes. Men drygt 100 år senare lever institutionen på sparlåga. Varför satsar inte S och LO mer på sitt intellektuella arv i en tid då historieskrivningen utmanas av ytterkantshögern?

1 apr 2021 • 8 min

Essä

Bibliotekarier – inte vilka byråkrater som helst

Hur agerar bibliotekspersonalen under pandemin? Här finns inslag av aktivism och lydigt tjänstemannaskap – men det som dominerar är professionell yrkesetik och värnandet om bibliotekens värde, skriver Johan Sundeen och Roger Blomgren.

31 mar 2021 • 5 min