I veckan fördelades stödet till stärkta bibliotek. Pengarna är viktiga men innebär onödig administration, anser Sveriges Kommuner och Regioner som hellre skulle se ett stärkt generellt statligt anslag.

Anslaget till stärkta bibliotek lanserades 2017 av dåvarande kulturministern Alice Bah Kuhnke (MP) och delades ut 2018–2020. Förra hösten kom besked om att anslaget förlängs, men i reducerad omfattning.

Kommunernas och regionernas intresse- och arbetsgivarorganisation Sveriges kommuner och regioner (SKR) är generellt kritiska till riktade stöd från staten som åtföljs av detaljerade regler om hur pengar får användas, något som förekommer på alla politikområden.

– Principen är att vi inte gillar riktade statsbidrag, det blir för krångligt och när det gått tre-fyra år är risken att kommunerna inte orkar fortsätta, säger Alex Bergström (S), ordförande i SKR:s beredning för kultur och fritid.

De riktade stöden är dessutom så många att de har blivit svåra att hantera för kommunerna, menar Bergström. Samtidigt tycker han att det är svårt att formulera sig avvisande om just pengarna till stärkta bibliotek, som uppgick till 250 miljoner kronor per år 2018–2020 och 150 miljoner i år.

– När det handlar om den storleksordningen och att det uppenbarligen har gjort så mycket nytta, är det svårt att vara väldigt kritisk, säger han.

Efter att budgetpropositionen har lagts i september har SKR:s beredning för kultur och fritid ett möte inbokat med kulturminister Amanda Lind (MP). Enligt Alex Bergström är det troligt att vikten av ett permanent stöd till stärkta bibliotek då kommer att vara en av de synpunkter som framförs.

– Långsiktighet är generellt bättre för kommunerna.