Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
29 feb 2012 • 2 min
Drygt två år har gått sedan man lade den beramade utbyggnaden av Asplundshuset vid Odenplan i Stockholm i malpåse. Ner...
Drygt två år har gått sedan man lade den beramade utbyggnaden av Asplundshuset vid Odenplan i Stockholm i malpåse. Ner i den försvann resultatet av en internationell arkitekttävling med det vinnande bidraget Delphinium, en intensiv debatt samt många miljoner – hur många, därom tvistar fortfarande de lärde.
Det som inte försvann var problemen behäftade med stadsbiblioteket i Asplundshuset och det tillhörande s k Annexet och lamellhusen – fastigheterna som populärt går under namnet Spelbomskan: trångboddhet, föråldrade installationer och ett rent allmänt behov av underhåll och teknisk upprustning.
Med utbyggnadshaveriet på behörigt avstånd i tid, känner de styrande politikerna i Stockholm sig nu redo att ta nya tag och försöka lösa problemen. Någon ny utbyggnad är det dock inte tal om.
Fastighetsnämnden i Stockholm har beslutat att ge fastighetskontoret i uppdrag att för högst 8 miljoner kronor utreda en ”förädling och upprustning” av Stockholms stadsbibliotek. Uppdraget delas med Kulturförvaltningen som för högst 1 miljon kronor ska göra en verksamhetsanknuten utredning. Totalt finns alltså 9 miljoner i potten för att ta reda på hur man kan modernisera Asplundshuset och de därtill hörande byggnaderna samt vilka konsekvenser det får för nuvarande hyresgäster, för omgivningarna och förstås, vad det hela kommer att kosta.
Med i kalkylen finns också det faktum att den nya citybanan beräknas vara klar 2017. Då får Odenplan en ny station som blir en knutpunkt för både pendeltåg och tunnelbana. Stadsbibliotekets läge blir än mer centralt, trycket av människor i området kommer att öka liksom sannolikt också besökarna till biblioteket.
I det tjänsteutlåtande som ska ligga till grund för beslut i mars (den 5 mars i fastighetsnämnden, den 22 mars i kulturnämnden) ges en bild av hur tankarna inför utredningen går:
– En integration av Internationella bibliotekets samlingar (idag i Annexet) med svenska medier
– Barnavdelningen ska bevaras men ”varsamt anpassas” och kompletteras, eventuellt också göras mer flexibel
– De administrativa ytorna bör minskas till förmån för publika ytor och ”de byggnader som tillsammans ska utgöra det nya Stadsbiblioteket behöver hänga ihop”.
– Ytor ska utformas för att tillåta största möjliga flexibilitet – inte minst när genomgripande förändringar sker som gör att t ex medieförvaring kan omvandlas till olika publika funktioner.
Det verkligt intressanta i detta utredningsarbete – som beräknas starta nu i vår med målsättningen att ha ett inriktningsbeslut i mars 2013 – är att man ska studera möjligheterna till förbindelser mellan Asplundshusets huvudbyggnad och Annex samt möjligheter till utökade ytor mellan huvudbyggnaden och Basarer, dvs de lokaler där idag McDonalds och olika butiker huserar. Basarerna och dess hyresgäster har tidigare varit något av ett Noli me tangere men nu ska ”verksamheternas, hyresgästernas behov och önskemål sammanställas och behandlas”, som det heter i tjänsteutlåtandet.
Vidare ska förstås antikvariska och kulturhistoriska aspekter beaktas liksom miljökonsekvenser.
Det man kan hoppas på är att detta nu – om än reducerade omtag – inte skjuts i sank på det kommunalpolitiska slagfältet. Beslut är ännu inte fattat och käbblet är redan igång mellan den styrande Alliansen, som dragit igång utredningsprocessen, och oppositionen som inte vill se mera skattepengar försvinna ned ”i ett mörkt hål”.
Mörkt hål? Om Stadsbiblioteket tillåts att förfalla – då kan man på allvar snacka om ett mörkt hål…
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer