Hur ska man förklara för ett barn att pappa sitter i fängelse? Med hjälp av texter och berättelser använder sig Pia Bergström av biblioterapi för att stötta anhöriga.

Allt färre anstalter har bemannade bibliotek, men Pia Bergström samarbetar med bibliotek och bibliotekarier när hon besöker fängelser. Hon arbetar på organisationen Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse (Bufff) och utvecklar sina metoder med stöd från bland annat Kulturrådet.

Hennes jobb går ut på att stötta anhöriga till personer som sitter i fängelse och i sitt arbete på Bufff har hon använt sig av biblioterapimetoder i flera år.

– Jag frågar ibland klienter om de skulle vilja skriva eller läsa något, så att vi kan prata vidare utifrån texterna. Jag tycker att det blir ett mycket djupare samtal. Karaktären i samtalet förändras och den man pratar med behöver inte producera allt själv utan kan använda sig av texterna, säger Pia Bergström.

Det är viktigt att böckerna hon använder i biblioterapin finns att låna på bibliotek.

– Många klienter är inte vana att gå på bibliotek och vill ha hjälp med att hitta relevanta böcker att läsa. Men på många anstalter saknas bibliotek och utbudet är mycket begränsat.

Det varierar vilken typ av böcker som de som sitter i fängelse är intresserade av. En del får böcker om barns utveckling. Mycket kan hinna hända i ett barns liv och utveckling under den tid som föräldern sitter i fängelse. Andra får tips om barnböcker som kan fungera förklarande för barnen som är hemma. Det finns barnböcker som handlar om barns saknad av en förälder som sitter i fängelse. Saknad efter att exempelvis läsa saga med föräldern.

På många anstalter saknas bibliotek och utbudet är mycket begränsat

– En del är tveksamma och behöver lite tid. De är oroliga för att barnen blir mobbade i skolan, vilket händer. En del tänker att det kanske är bättre att skydda barnen.

De finns de som säger till sina barn att pappan eller mamman jobbar utomlands eller är sjuk. Men barn brukar kunna lista ut när något inte stämmer, de märker på de vuxnas beteende att berättelsen inte håller.

– Vi brukar komma med argument om varför vi inte tycker att det är bra att ljuga. Det är en grund vi har i verksamheten, att man alltid ska vara ärlig. Men det är viktigt att anpassa det man berättar till åldern på barnet, vi brukar samtala kring vilken berättelse man vill ge barnen, säger Pia Bergström.

Pia Bergström leder också en utbildning i biblioterapi på Marie Cederschiöld högskola (tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola) som riktar sig till bland annat bibliotekarier.