Unesco har utsett tryckfrihetsförordningen till världsminne. Den var den första i världen att reglera rätten att uttrycka sig fritt och ta del av allmänna handlingar. Det unika källmaterialet finns bevarat på Kungliga biblioteket och på Riksarkivet.

Det var 1766 som Sverige som första land i världen antog lagen som ger oss rätten att framställa och sprida tryckta skrifter utan föregående censur från myndigheterna.

Kulturminister Parisa Liljestrand välkomnar beskedet och säger i ett pressmeddelande att hon blir extra stolt och glad över de svenska grundlagarna och över Riksarkivet och KB som tillsammans bevarar den delen av vår historia. Hon påpekar också att rätten att uttrycka sig fritt inte är något vi kan ta för givet.

– Vi har haft tryckfrihet i över 250 år, men vi måste försvara och stå upp för den varje dag.

Tryckfrihetsförordningen består av två delar. Dels rätten att publicera tankar, åsikter och känslor i tryck och dels rätten för alla att ta del av myndigheters handlingar.

Den första tryckfrihetsförordningen och dokumenten som föregick den finns bevarade på KB och Riksarkivet. Och det är själva dokumenten som nu har utsetts till världsminne av Unesco.

I ett pressutskick skriver riksbibliotekarie Karin Grönvall och Karin Åström Iko, riksarkivarie, i ett gemensamt uttalande att utmärkelsen kastar ljus över en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna.

– Det är mycket glädjande att Unesco uppmärksammar Sverige för våra insatser för yttrandefrihet.

Idéerna som låg till grund för den svenska tryckfrihetsförordningen var inte unika, men det politiska systemet i Sverige med ett starkt riksdagsväsende var en gynnsam grund för att omsätta den tidens radikala politiska idéer i verkligheten, enligt Jonas Nordin, professor i bok- och bibliotekshistoria, som har skrivit nomineringsunderlaget. Till 250-årsjubileet av tryckfrihetsförordningen beskriver han dess bakgrund och betydelse i en faksimil som KB tog fram.