Två eller sju pliktexemplar – det är inte den enda frågan
1 okt 2021 • 2 min
En ny pliktlagstiftning kommer att ge förutsättningarna för framtidens digitala nationalbibliotek. Men det utredningsförslag som varit på remiss är inte tillräckligt, hävdar KB och föreslår att en ny utredning tillsätts.

Remisstiden för förslaget om färre antal pliktexemplar har gått ut. Det får stöd av bland annat KB men möter kritik på andra håll.
I utredningen Papper, poddar och … som presenterades i våras föreslås bland annat att dagens mottagare av pliktexemplar – utöver Kungliga biblioteket och Lunds universitetsbibliotek handlar det om universiteten i Umeå, Stockholm, Göteborg, Linköping och Uppsala – reduceras till endast KB och Lund.
Remisstiden har nu gått ut och förslaget om pliktexemplaren, som var omdiskuterat och kritiserat redan innan det lades fram, får stöd av bland andra KB och Svensk biblioteksförening. Däremot upprepas ifrågasättandet av flera andra remissinstanser – samtliga remissyttranden finns här.
En drastisk minskning från sju till två bibliotek skulle göra tillgången till allt tryckt material ytterst sårbar, skriver Kungliga Vitterhetsakademien och föreslår en kartläggning av universitetsbibliotekens prioriteringar och behov av gratis tillgång till svensk litteratur.
Linköpings universitetsbibliotek instämmer i förslaget om att minska antalet pliktexemplar, men ifrågasätter det lämpliga i att endast KB och Lunds universitetsbibliotek ska stå som garanter för tillgång till allt tryck.
”Det behövs minst tre pliktexemplar för att ge tillgång för övriga Sverige genom fjärrlån, vilket är viktigt inte bara ur ett utbildnings- och forskningsperspektiv utan även från demokratisynpunkt”, skriver universitetet i sitt yttrande.
En minskning av antalet pliktexemplar skulle innebära att ”färre bibliotek än idag kommer att ha tillgång till tryckta exemplar av läromedel, svensk poesi, egenutgiven fack- och skönlitteratur, tidskrifter och vardagstryck”, skriver Umeå universitet och varnar för en centrering till Stockholm och Lund. ”Avståndet kommer att bli större till visst tryckt material som inte kan köpas in eller fjärrlånas och därmed tillgängligheten, inte minst i den norra delen av Sverige. Det skulle därför vara av värde att även i fortsättningen behålla ett bibliotek som erhåller pliktleveranser i norra Sverige.”
Föreningen för regional biblioteksverksamhet påpekar att utredningen för långtgående resonemang om pliktmaterialets betydelse för forskningen medan ”annan användning”, till exempel av folkbibliotekens målgrupper, endast behandlas mycket översiktligt. Föreningen vänder sig mot att antalet pliktexemplar minskas till endast två och föreslår därför ett tredje pliktexemplar som till exempel placeras i en nationell biblioteksdepå.
Bortom de skilda uppfattningarna om antalet pliktexemplar finns den större frågan om hur pliktmaterialet ska göras tillgängligt digitalt – ytterst av högsta betydelse om ett framtida digitalt nationalbibliotek ska kunna bli verklighet eller bara förbli en vision.
Första steget är att lösa de upphovsrättsliga frågorna, vilket enligt utredningens förslag bäst sker med hjälp av avtalslicenser.
Uppfattningen delas av Svensk biblioteksförening – som samtidigt beklagar att licenser framstår som den enda möjliga vägen eftersom de inte minst för med sig stora kostnader. En lösning byggd på en reformerad upphovsrättslagstiftning hade därför varit bättre, anser föreningen.
Samma uppfattning förs fram av Sveriges högskole- och universitetsförbund som dock hävdar att det skulle räcka med ”smärre ändringar” av upphovsrättslagstiftningen för att slippa lösningen med licenser.
Även KB framhåller att avtalslicenser öppnar vägen för tillgänglighet och instämmer i utredningens slutsats att det ytterst är en politisk fråga att klargöra hur arbetet med licenser ska organiseras och finansieras. ”KB har vare sig uppdrag eller medel för detta idag.”
KB föreslår att en ny utredning tillsätts med uppgift att utifrån mediernas och övriga samhällets digitalisering analysera hur utvecklingen på kort och längre sikt relaterar till nationella digitala bibliotekstjänster.
Om regeringen följer utredningens förslag till tidtabell träder den nya pliktlagstiftningen i kraft i två steg, 2023 och 2025.
Senaste nytt

Skrytsam AI för dialog med ungdomar
Uno är lite som Karlsson på taket; skämtsam, skrytsam och allmänt dryg. Personligheten på Tiotrettons nya AI-robot är väl uttänkt, för betona för ungdomarna att allt som kommer från robotar inte är att lita på.
5 jun 2023 • 3 min

Sista året för Stärkta bibliotek – här är hela listan
Enligt kulturminister Parisa Liljestrand har stödet för Stärkta bibliotek varit framgångsrikt. När det nu delas ut för sista gången väntar dock ministern på förslag på nya stödformer.
1 jun 2023 • 2 min

En outsider med uppdrag att förändra på insidan
Pamela Schultz Nybacka hade ett särskilt uppdrag när bibliotekarieutbildningen på Södertörns högskola startades: bredda rekryteringen. Men hittills har de nya studenterna varit svåra att locka.
31 maj 2023 • 7 min

"Vad är egentligen ett bibliotek?" Jag förstår inte frågan
Karin Linder om en frågeställning som ofta hörs i biblioteksvärlden. "Ett fegt sätt att genom låtsat problematiserande styra en framåtsyftande diskussion."
30 maj 2023 • 2 min

Utrensningen av böcker sprider sig – ”Bibliotekarierna de verkliga hjältarna”
Höj rösten och stötta varandra. Det är Nadine Farid Johnsons uppmaning till världens bibliotekarier i tider när utrensningen av böcker pågår på bibliotek och i skolor. Men, som vd för Amerikanska Pen i Washington, varnar hon också för att plocka bort böcker med daterade formuleringar från bokhyllorna.
26 maj 2023 • 5 min

Bibliotekschefen i Högsbo: ”Vi är så, så, så ledsna”
Grethe Österberg, bibliotekschef på Högsbo bibliotek, är ångerfull. Hela personalgruppen inser att inlägget om Lena Anderssons böcker var olämpligt. "Det var fel forum."
26 maj 2023 • 2 min

Skarpt och smart eller ett övertramp?
"Sista veckan innan löning! Vi har fyllt på skåpet i entréhallen med utgallrade böcker", skrev Högsbo bibliotek på Instagram intill en bild av böcker av Lena Andersson som sorterats ut. En oskyldig kommentar till författarens uppmärksammade artikel om hungrande barn? Eller ett oförsvarligt agerande av ett folkbibliotek?
25 maj 2023 • 4 min

Om förberedelser för en oviss framtid
Hur ska biblioteken stå redo för det framtiden bjuder på i form av såväl kriser som digital utveckling? Det var temat när Biblioteksdagarna 2023 drog i gång på onsdagen.
24 maj 2023 • 2 min

Många biblioteksanställda kritiska till anmälningsplikt
En stor del av de som är anställda på bibliotek är mycket kritiska till Tidöförslaget om att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa. Fackförbundet Dik har frågat sina medlemmar och bara en liten del av de svarande tycker att förslaget är bra.
24 maj 2023 • < 1 min

Tryckfrihetsförordningen blir världsminne
Unesco har utsett tryckfrihetsförordningen till världsminne. Den var den första i världen att reglera rätten att uttrycka sig fritt och ta del av allmänna handlingar. Det unika källmaterialet finns bevarat på Kungliga biblioteket och på Riksarkivet.
22 maj 2023 • 2 min

Förskönande bild av bibliotek i totalförsvaret
Diskussionen om bibliotekens roll i totalförsvaret tenderar att bli förskönande. Det är viktigt att stå tryggt med fötterna i sin egen verklighet. Hur andra valt att organisera sig är inget facit, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 maj 2023 • 2 min

Har nya bibliotekarier kunskaperna som behövs?
Under arbetet med nya numret av Biblioteksbladet skickades frågor till bibliotek om nyutbildade bibliotekariers kompetens. Svaren tyder på ett glapp mellan det verksamheterna behöver och det de nyutbildade har med sig.
19 maj 2023 • 2 min
0 kommentarer