Tydligare bild av folkbibliotekens betydelse inom EU

Genom ett omfattande EU-samarbete har en ny rapport om folkbibliotekens potential och demokratiska betydelse tagits fram. Martin Memet Könick, som deltagit i arbetet, berättar om resultaten.

Det var i juni som Biblioteksbladet senast berättade om det europeiska OMC-projektet som riktats mot biblioteksvärlden. OMC, Open Method of Coordination, är en slags samordningsmetod där EU:s medlemsländer samarbetar i frågor där länderna själva har bestämmanderätt, det vill säga där EU inte har rätt att lagstifta.

I det här fallet var uppdraget att synliggöra bibliotekets olika roller i samhället och lyfta vad biblioteken har för betydelse ur ett demokratiskt perspektiv. Arbetet har nu resulterat i rapporten Strengthening Europe Through Public Libraries, där biblioteksföreträdare från EU:s medlemsländer har deltagit.

Från Sverige är det Martin Memet Könick, bibliotekschef i Landskrona, och kulturdepartementets Karin von Hedenberg som medverkat. Martin Memet Könick, nyligen hemkommen från världskongressen Ifla Wlic, förklarar att rapporten hittills fått ett fint mottagande.

– Det var många på Wlic som gratulerade till arbetet och sa att rapporten var välbehövlig. Sessionen vi anordnade om den var välbesökt. Många ser den som ett bra dokument att ta inspiration till att jobba med liknande frågor på andra plan och i andra delar av världen, säger han.

I rapporten slår man bland annat fast att bibliotekens potential är stor – läs 67 000 folkbibliotek med 75 miljoner registrerade användare – men underutnyttjad. Biblioteken får inte de resurser, den personal eller de lokaler som krävs för att fullt ut kunna spela sina många roller.

Man lyfter också vikten av långsiktiga investeringar, inte minst i personal, kompetensutveckling, lokaler, digital infrastruktur och innovation.

Vad hoppas du att rapporten ska få för effekter?

– Först och främst att öka beslutsfattares och politikers kunskaper om bibliotekens roller i dagens samhälle och potential framåt, och i och med det öka möjligheterna för att bibliotek prioriteras i samhällsplaneringen. Att öka möjligheterna för finansiering av biblioteksverksamhet och projekt och att bibliotekslagar finns i varje EU-land.

– Rapporten är beställd av EU och det gör att många som kanske annars inte läst biblioteksrapporter kommer att läsa denna och förhålla sig till den.

Vilket eller vilka hot ser du mot biblioteken de kommande åren?

– Att extern påverkan bestämmer eller formar innehåll, till exempel bestånd och program. Eller att folkbibliotek tas för givet och inte finansieras på tillräckliga sätt för att kunna bedriva sin verksamhet och utveckling.

Vad finns det för möjligheter för svenska folkbibliotek ur ett EU-perspektiv när det kommer till områden som projektstöd eller kontaktnät? 

– En sak som vi hoppas på med rapporten är att den kan ge mer konkreta möjligheter för att finansiera biblioteksprojekt med hjälp av EU-medel. I nuläget finns det möjligheter inom bland annat Erasmus+, Erasmus+ Cooperation Partnerships och Kreativa Europa.

– Erasmus+ ger tillgång till internationella kontaktseminarier och EPALE-databasen för att hitta partners. Erasmus+ är relativt lätt att ansöka om, speciellt i jämförelse med andra EU-bidrag. Så här finns möjligheter för även mindre organisationer.