Surahammar är en av de kommuner som sparar mest på sina bibliotek – inför 2020 har budgeten krympts med nästan 20 procent. ”Jag förstår inte hur det ska gå till”, säger bibliotekschefen.

En frostig vintervy av Kolbäcksån pryder omslaget till Surahammars kommuns budget för 2020. Bilden känns som en symbol för det bistra ekonomiska läget i den lilla Västmanlandskommunen. Här är det återhållsamhet och hårda prioriteringar som gäller, vilket inte minst drabbar biblioteket. Surahammar är en av de kommuner som drar ner mest på biblioteksverksamheten. Kostnaderna ska minskas med nästan 20 procent. En miljon ska skäras bort. Sex tjänster blir fyra.

– Ett nödvändigt beslut. Vi har sparat på skolan i flera år, nu finns inte mer att ta där, säger barn– och bildningsnämndens ordförande Peter Berg (V).

– Jag förstår inte hur det ska gå till, säger Gunilla Falk, som är bibliotekschef och kulturutvecklare i kommunen.

Biblioteket i Surahammar ligger mitt i byn i lokaler som hyrs av Folkets hus. Apoteket, en nyöppnad vårdcentral och Systembolaget är närmaste grannar. I den tidstypiska tegelbyggnaden från 1980-talet har biblioteket trivsamma och ändamålsenliga lokaler, som nyligen fräschats upp med ny belysning och nya sittmöbler.

Trots bibliotekets centrala geografiska placering har kulturen en undanskymd roll i Surahammar. I kommunens vision finns visserligen ”ett levande kulturliv” som en av punkterna men det är svårt att se hur det ska uppnås. I årsredovisningen för 2018 ägnas kulturen inte ett ord utan är bara en utgiftssiffra. I budgeten för 2020 finns två meningar om biblioteket. I den ena konstateras att verksamhet bedrivs i Surahammar, Ramnäs och Virsbo. I den andra att man måste minska kostnaderna med 1 miljon kronor jämfört med 2019, då man hade ett anslag på 5,3 miljoner.

Kultur och fritid hör till barn– och bildningsnämndens ansvar. I nämnden dominerar skolfrågorna helt. Under 2019 finns bara två protokollförda ärenden som gäller biblioteket. Båda rör Surahammars deltagande i samverkan inom Bibliotek i Västmanland och införandet av det gemensamma datasystemet Koha, som installerats under hösten 2019. Bibliotekschefen är inte med på nämndens sammanträden och har inga möten med ordföranden. Kommunikationen mellan henne och nämnden ska gå via skolchefen.

– Jag vet inte vad politikerna vill eller förväntar sig. Jag gissar och utgår från att de hör av sig om de tycker jag gör fel, säger Gunilla Falk.

Hon har gjort en konsekvensbeskrivning av vad en nedskärning med två tjänster skulle innebära. Den utgår från Bibliotekslagen och Surahammars biblioteksplan för 2014–2018.

– Planen borde uppdateras men det hör till det jag inte hunnit med, säger Gunilla Falk.

I det sjusidiga dokumentet konstaterar hon att neddragningarna gör det svårt att uppfylla lagens krav och planens mål.

– Jag undrar om politikerna ens vet att det finns en bibliotekslag, säger bibliotekarien Kerstin Weidel, som är lokalt fackligt ombud för DIK.

En farhåga som inte visar sig helt ogrundad. När Peter Berg, som varit barn– och bildningsnämndens ordförande sedan valet 2018, får frågan om han tror att Surahammar kommer att leva upp till lagen efter biblioteksbesparingarna svarar han:

– Jag kan inte den lagen, faktiskt.

Av Gunilla Falks konsekvensbeskrivning framgår att det med lägre bemanning blir svårt att hinna med något utöver den löpande verksamheten. Till det som riskerar att försvinna hör utåtriktade aktiviteter som bokpresentationer, föreläsningar och utställningar. Öppettiderna måste begränsas, vilket hon tycker känns extra trist när Surahammar gått emot rikstrenden och ökat antalet besökare.

Surahammar består av tre gamla bruksorter längs Kolbäcksån, Surahammar, Ramnäs och Virsbo. Biblioteket har verksamhet på alla tre orterna. Huvudbiblioteket inne i Surahammar är öppet alla vardagar och vintertid även lördagar. I Virsbo finns biblioteket i anslutning till låg– och mellanstadieskolan. Här är bemannat två dagar i veckan. Därutöver är det Meröppet med självservice för låntagare alla vardagar. I Ramnäs finns en utlåningsstation på servicehuset, som har öppet två gånger i veckan.

Peter Berg är svävande i sina svar om vad som ska sparas på. Öppettiderna bedömer han som generösa och ser hellre begränsat öppethållande än stängning av någon av filialerna för att klara sparkraven. Gunilla Falk vill prioritera huvudbiblioteket.

– Vi ska under våren sätta oss ner och fundera över hur besparingarna ska genomföras, säger Peter Berg.

Det har inte varit några högljudda protester mot nerdragningarna på biblioteket. En protestlista som besökare placerat vid lånedisken hade fram till jul samlat knappt 400 namn. Kulturföreningarna har uttryckt oro för att bibliotekschefen får mindre tid för rollen som kulturutvecklare när resurserna krymper. En oro som Gunilla Falk delar.

Sverigedemokraterna, som är näst största parti i fullmäktige, är de enda som reserverat sig mot bibliotekets minskade anslag:

– Vi tycker att biblioteket är väldigt viktigt, inte minst för barnens skull i ett läge när vi tvingats lägga ner öppna förskolan, säger gruppledaren Kent Pettersson (SD).

Den allmänna känslan både bland politiker och allmänhet tycks vara att det är tråkigt men nödvändigt att spara på biblioteket när pengarna inte räcker. Skolan är en obligatorisk verksamhet som måste komma först. Men besparingar slipper man inte där heller, fem resurstjänster försvinner. Dessutom kommer bibliotekets nerdragningar att märkas även på skolorna. Barnbibliotekarie Ulrika von Knorring besöker alla klasser i årskurs 1–6 för bokprat. Det blir det knappast tid för i fortsättningen.

– Lärarna hinner inte och har en annan syn på läsning. De betonar det instrumentella, jag vill uppmuntra till lustläsning, säger hon.

DIK har protesterat. I en skrivelse till politikerna framhåller Kerstin Weidel bibliotekets roll i lokalsamhället:

”Biblioteket är den enda plats där suraborna helt förutsättningslöst kan komma in, slå sig ner och ofta stöta på gamla bekanta. Att skära ner personalstyrkan med en tredjedel skulle med nödvändighet innebära kraftigt inskränkta öppettider.”

Kerstin Weidel följde upp sin skrivelse med en fråga vid allmänhetens frågestund på kommunfullmäktiges sista sammanträde före årsskiftet där budgeten för 2020 slutligen klubbades. Ordförandens formalism gjorde det uppenbart att biblioteksfrågan är känslig. Hon inledde med att läsa arbetsordningen, som hon valde att tolka strikt. Kerstin Weidel skulle inte få ställa frågan i sin helhet. När hon protesterade blev hon barskt anmodad att följa reglerna. Fullmäktige och eventuella närradiolyssnare fick därför inte höra hennes argumentation, bara slutklämmen:

”Hur tänker Surahammars kommun fortsättningsvis förvalta det lilla som finns kvar av arbetarrörelsens stolta tradition av bildning och kultur?”

Den aspekten kom dock inte med i nämndordföranden Peter Bergs korta svar vid frågestunden. Han framhöll där sin övertygelse om att biblioteket skulle kunna klara sitt uppdrag i framtiden genom utveckling, effektivisering och samarbete. Ett svar som fick åhörarna att sucka och gjorde Kerstin Weidel så upprörd att hon lämnade lokalen.

– Jag hade förväntat mig ett riktigt svar, nu kände jag inte att jag blev tagen på allvar, sa hon efter uttåget.

Senare ställer jag Kerstin Weidels fråga till Johanna Skottman (S), 38-åringen som sedan juni i fjol är kommunstyrelsens ordförande i Surahammar. En post som Socialdemokraterna haft sedan allmänna rösträttens införande.

Hur ser hon på biblioteksneddragningarna i förhållande till arbetarrörelsens bildningstraditioner?

– I det ekonomiska läge som är krävs tuffa och modiga beslut. Beslut som gör ont på olika sätt men som ändå måste tas, säger hon.

Surahammar är i samma läge som de flesta andra mindre kommuner. Skatteunderlaget sviktar. Fler unga och fler gamla innebär ökade krav på kommunal service och behov av nyinvesteringar. Staten kommer med nya uppgifter men statsbidragen ökar inte i samma takt. Medborgarnas förväntningar och krav ökar.

Det är jättetufft och tuffare kommer det att bli, säger Johanna Skottman.

I det läget blir vård, skola och omsorg viktigast och biblioteket ett av sparobjekten. Skatten har varit oförändrad sedan 2016, Johanna Skottman är mycket bestämd om att den inte ska höjas.

– Vi ligger högt redan så det är inte aktuellt.

Johanna Skottman överraskar genom att inte prata om höjda statsbidrag som den självklara lösningen på kommunens ekonomiska problem. I stället talar hon om samverkan, nya arbetssätt och ny teknik för att få pengarna att räcka till mer. Hon låter förvånansvärt entusiastisk trots att hon verkar väl medveten om att uppgiften inte är lätt och förslagen inte alltid är populära. Budgetramarna sätter gränserna.

– Vi måste satsa framåt och ta till vara de idéer och tankar som finns hos företag, i föreningar och bland engagerade människor samtidigt som det är viktigt att hålla budgeten, säger Johanna Skottman.

Det gäller för all kommunal verksamhet. Biblioteket är inget undantag. Efter sommaren räknar politikerna med att en ny bantad biblioteksorganisation ska vara på plats. Hur den ska se ut är det ingen som kan svara på idag.

Text: Lena Hörngren