"Vi vill vara ett folkbibliotek"

Nu blinkar ilskna varningslampor på Malmö stadsbibliotek: den nya biblioteksstrategin har visat sig vara en avvecklingsplan! Vi får på olika...

Nu blinkar ilskna varningslampor på Malmö stadsbibliotek: den nya biblioteksstrategin har visat sig vara en avvecklingsplan!

Vi får på olika sätt veta att folkbibliotek är på utdöende för att medborgarna själva så lätt får tag i vad dom behöver – hemma vid datorn…

Men vi köper inte denna förenklade världsbild. Vi tror att behovet av biblioteket snarare ökar än minskar.

I tidskriften Biblioteksbladet (nr 3/2011) finns en intervju med Malmö stadsbiblioteks chef sedan snart fyra år, Elsebeth Tank. Där kommenterar stadsbibliotekarien omorganisationen och den nya strategi hon ansvarar för – vad den fört med sig och förväntas föra med sig. Efter flera års vandring på den utstakade vägen, känns det för många av oss i personalen naturligt att få ge vår, i mycket, avvikande syn på biblioteksutveckling.

I en personalenkät vintern 2010 redovisades bl a personalens brist på motivation och inflytande i verksamheten. Detta fick ledningen att på olika sätt arbeta för att öka personalens känsla av inflytande, och för att åstadkomma en bättre kommunikation. Trots flera åtgärder som skulle ha kunnat innebära ett bättre arbetsklimat och mer insyn – och därmed kanske större stöd för förändringsprocessen – är resultatet i stora delar av organisationen raka motsatsen.

Processer som har satts igång för att alla ska ges möjlighet att säga sin mening och själva bidra, blir mer just ”processer” och ”nya arbetsmetoder” än några riktiga samtal som kan leda till större inflytande eller förändrade villkor. Det mest målande exemplet på detta är ”Att lyfta blicken”-projektet – en 3-årig storsatsning för utveckling av personalen, med andra storstadsbibliotek och flera universitet involverade. Projektet syftar till att på olika sätt ”stärka medarbetarnas självförtroende i förhållande till nya utmaningar”. För oss tycks det tydligt hur ointressant själva biblioteksuppdraget är för vår ledning, och hur istället just arbetsformer är i fokus. Som vi uppfattar saken, förväntas vi engagera oss i att avveckla vår bibliotekskompetens, och istället ägna tid och kraft åt något som kallas ”kapacitetsutveckling”.

Vi känner att både vårt arbetsklimat och våra arbetssätt har påverkats negativt av den förändrade strategin. Med försämrad verksamhet som oundviklig följd.

Vi är inte motståndare till förändring. Ny teknik, nya medier och tillgång till elektronisk information innebär solklart att bibliotekets roll delvis förändras. Den digitala satsningen är förstås given, liksom flera andra projekt i den nya organisationen. Men stadsbibliotekets nya strategi verkar mest inriktad på en välinformerad, nätvan och högutbildad medborgare:

”Med hjälp av väldigt avancerade, men samtidigt lättillgängliga sökmotorer fungerar många människor idag som sina egna bibliotekarier. På så sätt marginaliseras efter hand ett tidigare ”bibliotekariskt” kärnområde som informationssökning. Det finns fortfarande människor som efterfrågar klassiska tjänster och de ska få hjälp så långt det är möjligt, men det är viktigt att Stadsbibliotekets personal lyfter blicken och riktar den mot nya horisonter för att utveckla moderna tjänster som tilltalar fler och nya grupper.” (Tank, Elsebeth (2011) Tillbaka till strategin ”The Darling Library in the World”).

I strategidokumenten betonas bibliotekets roll som upplevelse- och mötesplats. Ett brett programutbud är inget konstigt eller nytt, det har varit en självklar del av bibliotekets verksamhet genom åren. Däremot räds vi ett tillstånd, där vi inte längre bryr oss om ett rikt och professionellt utvalt utbud av medier, och där vi mist vår specialkompetens på området. Där jakten på besökssiffror får styra innehållet i verksamheten.

Svensk Biblioteksförenings rapport från 2009/2010 ”Olika syn på saken” stödjer synen att biblioteket som idé håller än. Här redovisas att tillfrågade folkbiblioteksanvändare vill kunna använda sig av ett brett bokutbud och få ett professionellt och gott bemötande i en lugn miljö.

Vi vill inte förvandlas till ett kulturhus med en anpassningsbar profil. Vi vill vara ett folkbibliotek!

Monica Andersson, Louise Berggren, Cim Carlsson, Liss Carlsson,
Gunilla Cerne, Bo Gentili, Marita Hörlin, Elisabeth Malmström,
Christina Möller, Margareta Schöld, Lisa Stigmar, Anni Söderlind och Maria Unoson