E-böcker: Varför fortsätta med det som inte fungerar?

2 jun 2022 • 4 min

I en aktuell rapport dras slutsatsen att så kallade accesslån bör fortsätta vara huvudmodell för e-böcker. Det är märkligt, skriver systembibliotekarien Fredrik Larsson, när varken bibliotek eller förlag är nöjda med dagens situation. "Vi på Biblioteken i Göteborg är övertygade om att licenser är vägen framåt för e-böcker och ljudböcker."

Fredrik Larsson, systembibliotekarie i Göteborg.

Inför Addas nya upphandling av e-litteratur har Regionbibliotek Stockholm nyligen släppt ett kunskapsunderlag skrivet av Björn Waller. Rapporten framhåller att upphandlingen bör tillåta bibliotek och förlag att använda sig av flera olika utlåningsmodeller, vilket är bra. Alltså både använda accesslån (betalning per lån) och olika licenser (betalning vid inköp).

Men i rapporten menas att accesslån fortfarande bör vara huvudmodell vilket är märkligt när varken bibliotek eller förlag verkar nöjda med dagens situation där accesslån är det som nästan uteslutande används. Vi har prövat den här modellen för e-böcker i Sverige länge nu och det fungerar fortfarande inte tillfredställande. Varför då fortsätta med något som inte fungerar?

Vi på Biblioteken i Göteborg är övertygade om att licenser är vägen framåt för e-böcker och ljudböcker på folkbiblioteken. Till skillnad från andra bibliotek i Sverige har vi också stora erfarenheter av att arbeta både med licenser och accesslån. Licenser har vi arbetat med sedan 2016 för våra titlar på utländska språk från Overdrive. I dagsläget har vi cirka 6000 lån i månaden på licensböcker och väldigt nöjda låntagare som får tillgång till ett bättre urval av litteratur än om vi använt accesslån.

Kunskapsunderlaget från Regionbibliotek Stockholm återger inte hur licenser fungerar i praktiken. De två vanligaste licenserna från Overdrive beskrivs på ett felaktigt sätt. Kunskapsunderlaget saknar alltså kunskap i hur en av två leverantörer av e-böcker som finns på den svenska marknaden fungerar. När dessutom anställda på Axiell tackas för sina bidrag till rapporten blir det lite märkligt. Ingen annan leverantör tackas för sina bidrag eller verkar ha tillfrågats hur deras tjänster fungerar och kunskapsunderlaget ger därmed inte en fullständig bild.

Att köpa licenser för e-böcker kan upplevas främmande för bibliotek som aldrig gjort det, men egentligen passar det mycket bättre ihop med vad ett bibliotek vanligtvis är än vad accessmodellen gör. Folkbiblioteken bör enligt mig vara just bibliotek, även i den digitala arenan. Vi ska alltså låna ut böcker och ljudböcker. Vi bör inte vara som en abonnemangstjänst och erbjuda ögonblicklig tillgång till all e-media till alla våra användare. Det innebär att vi behöver gå från att erbjuda accesslån med betalning per lån till ett system där biblioteken köper licenser av e-böcker som enbart betalas vid inköpstillfället. Precis som med vanliga böcker kan en licens bara lånas av en användare åt gången men biblioteket kan självklart välja att köpa flera licenser. Om en låntagare vill låna den nyaste Läckberg-boken får den alltså vara beredd på att ställa sig i kö.

Vår erfarenhet i Göteborg är att licenserna fungerar bra för biblioteket, låntagarna, förlagen och leverantören. Från bibliotekets synvinkel är kostnaderna kontrollerbara på ett helt annat sätt än när vi arbetar med accesslån. Kostnaden per lån minskar också med tiden eftersom vi bygger upp ett större bibliotek med titlar som vi redan betalat för. Licenser är också bra för mindre kommuner eftersom det går att dela dem i samarbeten med andra bibliotek för att på så vis erbjuda användarna en större samling. Att dela e-böcker med varandra är bara logiskt om licenser används.

Vi får aldrig några kommentarer om att det är konstigt att behöva stå i kö på en e-bok, utan låntagarna är vana vid att man ibland behöver vänta på biblioteksböcker. En av bibliotekens grundtankar är ju att dela gemensamt på saker och det är något som är självklart för användarna, men som vi på biblioteken kanske glömt bort. En annan stor fördel med licenser jämfört med accessmodellen är att vi inte behöver begränsa antal lån per vecka eller månad för låntagarna. Tänk om vi i det fysiska biblioteket skulle sätta begränsningar i antal lån. Varför ska vi då göra det för e-böcker?

För förlagen är det en vinst med att sälja licenser till biblioteken eftersom det skapar ett motstånd, en bok är inte tillgänglig för alla hela tiden. Med licenser kommer inte nya böcker vara tillgängliga för alla att låna direkt på utgivningsdatum. Biblioteken kommer av budgetskäl aldrig kunna köpa särskilt många licenser av en e-bok precis som inget bibliotek kan köpa tillräckligt många pappersböcker för att kunna låna ut en till varje person som vill ha. Biblioteken ska inte vara en konkurrent till kommersiella plattformar. Men det är viktigt att även nya e-böcker och ljudböcker görs tillgängliga för bibliotek och där är licenser det bästa systemet.

De senaste fem åren har vi på Biblioteken i Göteborg nästan tredubblat våra digitala lån. Samma utveckling de kommande fem åren skulle vara en omöjlighet att bekosta med accesslån. Då finns det två vägar framåt, antingen begränsar vi låntagarnas tillgänglighet kraftigt så att utlånen cementeras på dagens nivå. Eller så övergår vi mer och mer till att använda licenser även för svenska e-böcker. Accesslån kan vara bra för en del titlar och i vissa sammanhang men vi måste komma bort från att ha det som den dominerande modellen.

Som slutord vill jag uppmuntra alla till fortsatt diskussion om faktiska lösningar på e-boksproblemet och att faktiskt göra saker. Det går att byta e-boksleverantör och det går att arbeta på andra sätt än med accesslån. I Addas nya upphandling är det nödvändigt att bredda möjligheterna att använda olika licenser. Finns det bibliotek som fortfarande vill använda accesslån så låt de göra det. Men lås inte fast i upphandlingen att alla böcker måste vara tillgängliga i accesslån. Låt förlagen välja hur de vill tillgängliggöra sina böcker och låt varje bibliotek själva välja hur de vill arbeta med olika modeller.

Fredrik Larsson
Systembibliotekarie
Biblioteken i Göteborg

Mer från debatten om digitala böcker ››
Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek
Sluta göra skillnad på barn!

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Skolbibliotek

Dik: Varför är ministern så tyst?

Mer än hälften av Sveriges elever saknar tillgång till skolbibliotekarier, enligt en färsk rapport. Nu vill Anna Troberg, förbundsordförande på Dik, ha svar: När får alla elever tillgång till bemannade bibliotek?

28 jun 2022 • 2 min

Debatt

Avtalen som hotar öppen vetenskap

De transformativa avtalen är ytterst problematiska. De äventyrar inte bara forskningens kommunikation utan även dess innehåll, skriver Isto Huvila och Lisa Börjesson, Institutionen för ABM vid Uppsala universitet.

21 jun 2022 • 5 min

Nyheter

Stort intresse för stärkt läsfrämjande

Många deltog när Kulturrådet presenterade Läsfrämjandelyftet. ”Det ska bidra till långsiktig hållbarhet i tillgången till läsutvecklingsmöjligheter”, förklarade projektledaren Ann Catrine Eriksson.

17 jun 2022 • 2 min

Essä

Kunskapen bör styra biblioteksverksamheten

Regering och riksdag håller sig på avstånd. Men lämnar kommunpolitikerna folk­biblioteken i fred? Svårt att veta, skriver Anders Frenander och rekommenderar att kunskap, inte politiska idéer, ska styra verksam­heter.

17 jun 2022 • 7 min

Nyheter

Skolbibliotekarie får pris av Svenska Akademien

Cilla Dalén får Svenska Akademiens bibliotekariepris 2022. Hon arbetar på Enbacksskolan i Tensta och får priset för sitt ”engagerade arbete kring litteratur och läsning och sin förmåga att inspirera och sprida kunskap till såväl elever som kollegor”.

15 jun 2022 • 2 min