Digitala böcker – varför så komplext?

19 maj 2022 • 3 min

Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.

Sedan utlåningen av digitala böcker började för ungefär 20 år sedan har mycket hänt, men biblioteken brottas fortfarande med hur de ska hanteras. Foto: Getty images

Utlåningen av digitala böcker har ökat, men det finns fortfarande frågetecken om vilken affärsmodell som är bäst för biblioteken och hur kostsamma digitala böcker egentligen är.  I en genomgång har Björn Waller från Botkyrka bibliotek, på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm, tittat på vad det är som gör e-boksfrågan så komplex och vad som behövs för att lösa problemen med digitala böcker. Och även om det ofta talas om just e-böcker handlar det alltså inte bara om dem utan även om ljudböcker som utgör ungefär hälften av all digital bokutlåning.

Det som är viktigt att komma ihåg när man diskuterar digitala böcker, understryker Björn Waller, är att det kommer att bli omöjligt att hitta en enda slutlig lösning.

– Ingen lösning kommer att bli perfekt och vi snackar om ett kompromissande och något som behöver vidareutvecklas. Ingen lösning gäller för all framtid, sade han vid en digital presentation av rapporten.

Björn Waller, systembibliotekarie i Botkyrka, har skrivit rapporten på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm.

En bra lösning bör ge biblioteken möjlighet att agera och välja vilka digitala böcker som ska köpas in och hur de ska lånas ut. Och varje bibliotek bör själv kunna välja hur mycket de vill betala för en digital bok. Det bör alltså inte finnas någon övre prisgräns, eftersom det skulle utesluta viss litteratur.

Digitala böcker bör heller inte behandlas som en ”extraordinär it-kostnad”, eller som en effektivisering, skriver Björn Waller i rapporten. De bör ses på samma sätt som fysiska böcker, även om de kräver en annan lösning för inköp och utlån.

En nationell dialog mellan förlag och bibliotek efterlyses, men en lärdom som Björn Waller lyfter är att förlagen inte hotas av bibliotekens utlåning av digitala böcker.

– Många kommuner har vräkt massor av pengar på digitala böcker, ändå går streamingtjänsterna bra. Vi har helt enkelt inte den budget som krävs för att konkurrera ut förlagen.

Viktiga kravområden som bör finnas med vid en upphandling av digitala böcker listas i rapporten:

  • Affärsmodellen: Ska böckerna betalas för i förskott med risken att biblioteket betalar för digitala böcker som inte lånas ut eller ska de betalas i efterskott med risk att biblioteket inte ha full kontroll över budgeten?
  • Utbud: Vilka och hur många titlar ska ingå?
  • Prissättning: Går det att sätta ett fast pris eller kan priserna regleras på annat sätt?
  • Urval och friktion: En viktig teknisk fråga är hur biblioteken kan göra ett urval och hur de ska kontrollera kostnaderna.
  • Data och statistik: Hur vet biblioteken vad de får för pengarna? Användningen behöver följas upp.
  • Teknik: Vilka tekniska hjälpmedel ska användas och hur undviker biblioteken att bli en datakälla för privata företag? Tekniken i sig går att lösa om rätt avtal finns på plats.

Fotnot: Hela rapporten finns att läsa här.

Läs också ›› Boomen som aldrig blev

E-böcker – för dyra i Stockholm men kostnadseffektiva i Uppsala

0 kommentarer

Senaste nytt

Skolbibliotek

Dik: Varför är ministern så tyst?

Mer än hälften av Sveriges elever saknar tillgång till skolbibliotekarier, enligt en färsk rapport. Nu vill Anna Troberg, förbundsordförande på Dik, ha svar: När får alla elever tillgång till bemannade bibliotek?

28 jun 2022 • 2 min

Debatt

Avtalen som hotar öppen vetenskap

De transformativa avtalen är ytterst problematiska. De äventyrar inte bara forskningens kommunikation utan även dess innehåll, skriver Isto Huvila och Lisa Börjesson, Institutionen för ABM vid Uppsala universitet.

21 jun 2022 • 5 min

Nyheter

Stort intresse för stärkt läsfrämjande

Många deltog när Kulturrådet presenterade Läsfrämjandelyftet. ”Det ska bidra till långsiktig hållbarhet i tillgången till läsutvecklingsmöjligheter”, förklarade projektledaren Ann Catrine Eriksson.

17 jun 2022 • 2 min

Essä

Kunskapen bör styra biblioteksverksamheten

Regering och riksdag håller sig på avstånd. Men lämnar kommunpolitikerna folk­biblioteken i fred? Svårt att veta, skriver Anders Frenander och rekommenderar att kunskap, inte politiska idéer, ska styra verksam­heter.

17 jun 2022 • 7 min

Nyheter

Skolbibliotekarie får pris av Svenska Akademien

Cilla Dalén får Svenska Akademiens bibliotekariepris 2022. Hon arbetar på Enbacksskolan i Tensta och får priset för sitt ”engagerade arbete kring litteratur och läsning och sin förmåga att inspirera och sprida kunskap till såväl elever som kollegor”.

15 jun 2022 • 2 min