E-böcker – anses för dyra i Stockholm men kostnadseffektiva i Uppsala
7 dec 2021 • 3 min
Kostnaden för e-böcker har diskuterats i snart två decennier. Vad gör man? Gillar läget eller bråkar? Stadsbiblioteken i två av landets största kommuner väljer varsin väg: medan Stockholm överväger att säga upp alla avtal på grund av kostnaderna betraktas e-böckerna som kostnadseffektiva i Uppsala.
I Uppsala har man en jämförelsevis generös hållning till e-medier. Med en lånekostnad för e-böcker på drygt 27 kronor i snitt och ett övre tak på 50 kronor per lån kan man erbjuda vad biträdande bibliotekschef Sara Bengtsson beskriver som ”ett bra och brett utbud av nyutgivna och aktuella titlar”.
– Visst är det en utmaning här som på andra bibliotek att prismodellen för e-böcker ser ut som den gör. E-bokslånen går på löpande räkning, vi vet inte hur många lån vi kommer ha och kan inte budgetera.
– Samtidigt är det viktigt att inte fastna i kostnaderna. Så pratar vi inte om fysiska medier. Vi måste våga satsa mer på e-medier generellt.
Sara Bengtsson ifrågasätter jämförelsen mellan digitala och tryckta medier och menar att man måste göra skillnad på kostnaderna:
– Det är lätt att glömma bort att en tryckt bok ska transporteras till biblioteket, där den ska ta plats i en bokhylla för att sedan hanteras av personal. I priset för en utlånad e-bok är alla kostnader inbakade. På så sätt är e-boksutlåning en kostnadseffektiv verksamhet.
I Uppsala står e-böckerna för 9,2 % av den totala utlåningen, alltså inom snittet för landets folkbibliotek. Men om man delar upp siffrorna ser man att titlar för vuxna lånas som e-böcker till 14,5 % medan e-böcker för barn/ungdom bara står för 3,1 % – samtidigt som den senare kategorin utgör nästan hälften av Uppsalabibliotekens utlåning av fysiska medier.
– Jag tycker det är intressant att vända och vrida på siffrorna kring e-böcker, att se frågan ur olika perspektiv. Att e-bokslånen snart utgör en femtedel av lånen för vuxna visar att efterfrågan ökar och att biblioteket blir relevant för fler än de som föredrar pappersböcker, säger Sara Bengtsson.
En fördel med e-böcker är att det är lättare att möta efterfrågan på populära titlar än när man köper in fysiska exemplar och lånar ut, menar hon.
– Jag lägger ingen värdering i detta. Ingen medieform är bättre än någon annan och det finns behov av både fysiska och digitala böcker. Men i bibliotekens uppdrag ligger att främja litteratur och läsning, och det måste vi kunna göra på flera olika sätt samtidigt.
I Stockholm har man tröttnat på att vänta på att frågan om e-böckers pris och tillgänglighet ska lösas av någon annan, oklart vem. Den väntan har lamslagit utvecklingen menar Stockholms stadsbibliotekarie Daniel Forsman, som därför inlett ett aktivt arbete med att hitta nya samarbeten och få fram ett nytt avtal.
– Det kan komma att innebära väldigt svåra förhandlingar, där vi kanske under en tid säger nej till nuvarande modell och står utan leverantörer tills vi hittat en lösning, konstaterar han.
Detta var vad som skedde på forskningsbiblioteken, när de fick till stånd en förändring och kunde ställa om mot öppen tillgång till digitala medier. De har numer transformativa avtal och en strategi som Daniel Forsman menar ger förutsättning för utveckling:
– I dag har forskningsbiblioteken olika avtalsmodeller på e-bokssidan för att kunna differentiera bestånd och tillgång. Det gör att e-boksutlåningen stadigt ökar.
Nu är han alltså beredd att ta täten för folkbiblioteken och ge sig in i samma strid som forskningsbiblioteken gjorde.
– Vi nätverkar och samarbetar brett i frågan. Sedan tidigare vet vi att avtal som vi träffar kan få stor påverkan för andra kommuner.
– I Stockholm står e-böckerna för cirka tio procent av den totala utlåningen, men tar ungefär halva mediabudgeten. Med sex miljoner digitala besökare per år skulle en nysläppt bästsäljare kunna sätta kostnaderna i sken, konstaterar Daniel Forsman.
– Det mest logiska vore att erbjuda e-böcker på våra mest efterfrågade titlar med längst kö. Men eftersom vi betalar enligt den modell som vi gör, skulle det knäcka budgeten totalt.
I Stockholm finns ett pristak för e-böcker på 20 kronor per lån. Titlar som kostar mer än så kommer inte in i stockholmsbibliotekens system. Daniel Forsman menar att det får till följd att förlagen indirekt kan styra utbudet till biblioteken.
– Vill de sälja i sina andra kanaler så kan de lägga vad som i praktiken blir ett embargo mot biblioteken.
Samtidigt tror han inte att vare sig förlag eller författare är nöjda med sakernas tillstånd. Problemet är att de, liksom biblioteken, i praktiken är bundna till en enda aktör: Axiell Media.
– Vad vi behöver är fler leverantörer och alternativa modeller för distribution, som bygger på avtal som är anpassade för typ av bok och publik.
Läs mer ›› Boomen som aldrig blev
Senaste nytt
Hård kritik mot Svegfors utredning – ”statliga bidrag till biblioteken kan utebli”
Svensk biblioteksförening avstyrker hela förslaget, KB riktar kritik mot stora delar och Föreningen för regional biblioteksverksamhet ställer sig frågande till flera punkter. Mats Svegfors förslag om ny modell för kultursamverkan möts av hård kritik.
28 mar 2024 • 2 min
Lätt att få jobb för bibliotekarier
I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.
27 mar 2024 • < 1 min
Varianter av kreativitet på Biblioteksdagarna
På temat kreativitet hålls årets Biblioteksdagar i Skellefteå. De leds av skådespelaren Fransesca Quartey och huvudtalare är forskaren Palle Dahlstedt.
27 mar 2024 • 2 min
Nu kartläggs försöken att få bort böcker
Har någon utomstående agerat för att få bort böcker eller program från biblioteket? Nu finns det en tjänst där du du anmäla försök till otillbörlig påverkan.
25 mar 2024 • 2 min
Bildspel: Glittrigt avslut på Marskonferensen
Marskonferensen avslutades med glitter och dans. Men också med allvar. Petter Wallenberg och Inga Tvivel (Jan Ericson) från Bland drakar och dragqueens berättade om sitt arbete och om det hot och hat som nu är deras vardag.
22 mar 2024 • 2 min
Står självbilden i vägen för antirasistiskt arbete?
Hur påverkar självbilden oviljan av att prata om rasism på biblioteken? Och behövs mer statistik för att sätta i gång med det antirasistiska arbetet? Det var några frågor som kom upp när antirasism på bibliotek diskuterades på Marskonferensen.
22 mar 2024 • 4 min
Universitetsstudenter läser allt sämre
Allt fler universitetsstudenter behöver stöd med läsningen. Det berättar Maria Wiklund, språkpedagog vid SLU-biblioteket i Umeå. "Det verkar finnas ett glapp."
21 mar 2024 • 2 min
Marskonferensen i gång: Om rättvisa i ett digitalt samhälle
I takt med digitaliseringen utestängs de som är beroende av kontanter från den officiella ekonomin. Det är personer som redan är utsatta, ändå saknas sätt att hantera de orättvisor som uppstår, enligt Lena Halldenius som inledningstalade på Marskonferensen.
21 mar 2024 • 4 min
KB rustar för krig
Samtidigt som kostnaderna stiger behövs det mer resurser för att ”etablera en ändamålsenlig krigsorganisation”, skriver KB i sitt budgetunderlag för 2025–2027. ”Det kan bli väldigt tuffa prioriteringar”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
20 mar 2024 • 2 min
Så kan forskare räddas undan rovtidskrifterna
Många forskare publicerar sig i oseriösa sammanhang mot betalning, i det som kallas rovtidskrifter. Men med hjälp av Think Check Submit kan lärosätesbiblioteken stötta forskarna.
19 mar 2024 • 4 min
USA: Kraftig ökning av försöken att censurera böcker
Under 2023 intensifierades försöken att få bort böcker från amerikanska folkbibliotek och skolor. Antalet ifrågasatta boktitlar steg med 65 procent jämfört med föregående år.
18 mar 2024 • < 1 min
Regeringen uppvaktas med förslag om snabbutbildade bibliotekarier
Lärare ska utbildas i biblioteks- och informationsvetenskap för att möta den hotande kompetensbristen när landets skolbibliotek bemannas. Det är ett av förslagen Svensk biblioteksförening och landets bibliotekarieutbildande lärosäten tar med sig när de inom kort möter utbildningsdepartementet.
15 mar 2024 • 2 min
0 kommentarer