E-böcker – boomen som aldrig blev

8 dec 2021 • 3 min

I snart tjugo år har man väntat på den stora e-boksboomen på folkbiblioteken. Men än har den inte synts till. Vad beror det på – och vad har andra länder fattat som Sverige inte ser?

I januari 2012 kunde man läsa i Dagens Nyheter om kriget mellan bokbranschen och biblioteken. ”Ett statligt, subventionerat och helt lagligt Pirate Bay”, sammanfattade artikelförfattaren förlagens syn på bibliotekens e-boksutlåning. Varför skulle någon vilja betala 149 kronor för Zlatans självbiografi som e-bok när den gick att ladda ned helt gratis på biblioteken?

I dag, tio år senare, har oron för de kommersiella aktörernas väl och ve i stort sett lagt sig. Digitala böcker – e-böcker och framförallt ljudböcker – har blivit själva motorn i bokbranschens ekonomi och tjänster som Storytel, Nextory, Bookbeat och Bokus Play har förändrat läsarnas konsumtionsmönster i grunden.

Kvar står folkbiblioteken och stampar. Utlåningen av digitala böcker ökar visserligen, men utgör fortfarande inte mer än mellan fem och tio procent av den totala utlåningen.

Varför går det så trögt?

– Den frågan har inte fått något svar under de tjugo år som det har gått att låna e-böcker på biblioteken. Men för mig verkar det som att om inte biblioteken gör något åt detta kommer de successivt att åka ur spår när det gäller sin kärnverksamhet, nämligen att främja läsning.

Jesper Klein, huvudförfattare till delrapporten Biblioteket i skyn i förslaget till nationell biblioteksstrategi.

Det säger Jesper Klein, i dag konsult inom digital tjänsteutveckling men under tjugo år verksam inom biblioteksvärlden med fokus på digitalisering. Han är författare till Biblioteken i skyn, som han skrev tillsammans med Eva Thorslund och som är en delrapport i KB:s förslag till nationell biblioteksstrategi (2019).

I rapporten beskrivs bland annat hur bibliotekens digitala tjänster spretar; hur varje kommun löser uppgiften efter eget huvud och utan nationell styrning. Man konstaterar också att Sverige, i motsats till många andra länder, inte gjort några genomgripande satsningar på digitalisering av biblioteken. Inte heller är de svenska upphovsrättsinnehavarna med på tåget, till skillnad från i exempelvis Danmark där utlåningen av e- och ljudböcker blivit en ganska viktig intäkt för bokbranschen.

– I Danmark finns världens vad jag vet mest framgångsrika folkbiblioteksorienterade e-bokstjänst; eReolen. Det drivs av en ekonomisk förening som styrs och ägs av Danmarks kommuner. Tjänsten fungerar som en app, där låntagarna oavsett var de bor i Danmark kan logga in och få tillgång till e-böcker som valts ut och köpts in centralt, berättar Jesper Klein.

Läs mer ›› E-böcker för dyra i Stockholm men kostnadseffektiva i Uppsala

De danska folkbibliotekens budget för e-böcker har vuxit successivt de senaste tio åren och har som nämnts blivit en faktor att räkna med för förlagen. I Sverige är intäkten från bibliotekens e- och ljudboksutlåning några enstaka procent, vilket inte ökar intresset hos bokbranschens aktörer att medverka till att hitta nya vägar för att öka utlåningen.

En annan framgångsfaktor som pekas ut i Biblioteken i skyn är att det finns fler betalningsmodeller än en i de länder där e-boksutlåningen kommit långt.

Svenska bibliotek betalar en summa för varje utlåning av en e-bok, oavsett om den lånas ut tio eller tiotusen gånger.

– I Danmark använder man den modellen för den stora massan ”mittemellanböcker”, medan bästsäljare betalas enligt en annan modell där kostnaderna inte kan skena. Dessutom finns en tredje modell med fast pris för en backlist med gamla titlar av typen Charles Dickens, berättar Jesper Klein.

Så vad kostar kalaset? Skulle svenska skattebetalare behöva betala mycket mer för en e-boksutlåning jämförbar med den danska?

– Pandemiåret 2020 köpte svenska bibliotek in fysiska medier för 343 miljoner om året och e-medier för 81 miljoner, så visst finns det pengar i systemet. Det handlar om att skifta fokus, att flytta medel från fysiska till digitala medier för att kunna följa det danska exemplet och skapa hybridbibliotek med fysiska lokaler, fysiska medier och appar med digitala medier, säger Jesper Klein.

Ett förslag som återkommande framförs är att förstatliga budgeten för e-böcker på folkbiblioteken. Alternativt att svenska kommuner går samman och skapar en nationell organisation likt eReolen i Danmark.

Kommer det att ske – och i så fall när?

Jesper Klein lämnar frågan obesvarad.

– Det är sent att ta tag i detta. Mycket har redan förändrats och låsts fast i nya strukturer. Men det är enormt viktigt att det finns en aktiv debatt på högsta nivå i biblioteksvärlden.

2 kommentarer

  1. Jag tror att mycket hänger på att de flesta inte vet vad en läsplatta är. Att läsa på en surfplatta ger inte samma läskomfort. Alla läsplatteägare vet inte heller att man kan ladda ner från biblioteket.

Kommentarer är avstängda.

Senaste nytt

Debatt

Sluta göra skillnad på barn!

När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.

25 maj 2022 • 2 min

Debatt

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek

De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

23 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Digitala böcker – varför så komplext?

Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.

19 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Statistik: stor minskning av fysiska lån

Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.

18 maj 2022 • 2 min

Nyheter

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken

Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

17 maj 2022 • 4 min

Nyheter

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla

Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.

10 maj 2022 • 3 min