När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.

”Vi behöver många samtal om möjliga lösningar för samordning kring digitala boksamlingar på folkbibliotek.” Så avslutar Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin sin debattartikel ”Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek” i BBL och jag kan bara instämma. 

Hur ser det ut idag för barn? Det finns flera digitala tjänster som har barn som målgrupp, till exempel Världens bibliotek, Bläddra, Bibblix, Polarbibblo, Biblio och Barnens bibliotek. Några av dem har på ett utmärkt sätt tillgängliggjort litteratur som annars inte hade funnits digitalt.

Det här innebär dock att när det kommer en grupp barn till biblioteket så måste bibliotekarien, när det gäller de digitala tjänster där det går att läsa litteratur, göra skillnad på barn och barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra.

Alla barn borde såklart erbjudas en gemensam biblioteksapp där alla känner sig välkomna. Det finns mycket erfarenhet som byggts upp i de olika tjänsterna och det är viktigt att den tas tillvara. Kanske kan en av nuvarande tjänster utgöra grunden för ett fortsatt arbete? Barnens användarbeteende är mycket troligt detsamma oberoende av språk. Appen ska vara en trygg, bibliotekskurerad app som utvecklas tillsammans med barn och som riktar sig till alla oberoende av vilket språk de vill läsa sin litteratur på.

Genom en sådan satsning kan den som börjar upptäcka läsning själv välja om hen i den digitala biblioteksappen vill läsa på svenska eller familjens språk, eller kanske upptäcka litteratur som kompisar med andra modersmål läser eller helt enkelt lära sig nya språk. Många barn tycker om att hitta sin favoritbok på ett annat språk och de upptäcktsresorna möjliggörs via en gemensam app.

Det här ställer krav. Det är enklare att utveckla särlösningar, men vi kan inte fortsätta den vägen. Det finns en rad saker att lösa kring metadata, teknik, kopplingar till lokala system, innehållsansvar och så vidare och det måste såklart diskuteras vidare. 

Biblioteksstrategin avslutar med att det ska vara låga trösklar in till biblioteken. Låt oss ha det som gemensam utgångspunkt och fortsättningsvis kombinera samtal med handling. Vi har en del trösklar som behöver slipas ned. 

Peter Axelsson
Chef, Regionbibliotek Stockholm