Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek
23 maj 2022 • 3 min
De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

I den nya biblioteksstrategin, som släpptes i slutet av april, tilldelades Kungliga biblioteket (KB) av regeringen uppdraget att långsiktigt utveckla nationella, digitala bibliotekstjänster. Man förtydligar dock att det är “vissa nationella digitala bibliotekstjänster för prioriterade målgrupper” som man avser. KB:s mandat omfattar inte e-böcker och e-ljudböcker för den breda allmänheten.
Biblioteksstrategins försiktighet och avgränsning till vissa digitala tjänster och vissa målgrupper tolkar vi som en klar signal till bibliotekssektorn att KB:s mandat är begränsat när det gäller digitala böcker på folkbibliotek. Röster höjda på Biblioteksdagarna (Biblioteksbladet, 6 maj) pekar på att bibliotekssektorn också insett detta.
Kanske är den långvariga förväntan om att det är KB som ska ta tag i samordningen av digitala böcker på folkbibliotek nu slut? För att få exempel på hur en sådan koordinering kan se ut, kan man titta närmare på den norska situationen. Där har Nasjonalbiblioteket varit en drivkraftig aktör när det gäller digitalisering av samlingar, men har också haft ett starkt kulturpolitiskt mandat för att utveckla gemensamma utlåningsmodeller för e-böcker och e-ljudböcker. I arbetet har hänsyn tagits till alla parters (särskilt förlags) krav och önskemål. Men de senaste månaderna har röster höjts i den norska biblioteksvärlden som tyder på att lösningen långt ifrån är optimal. E-böcker köps in av norska Kulturrådet inom inköpsordningar för litteratur medan folkbiblioteken själva måste anskaffa e-ljudböcker. På grund av den stora efterfrågan och lokala biblioteks begränsade resurser, hittar låntagare inte de titlar som är aktuella och relevanta.
Aktuella och populära titlar – med andra ord bästsäljare eller frontlist – är en av de kanske viktigaste aspekterna som gör att bibliotek riskerar att tappa sina läsare till prenumerationstjänster för digitala böcker, också i Sverige. De stora och attraktiva plattformarna, Storytel, Nextory och Bookbeat fungerar som digitala, fast kommersiella, bibliotek (Tattersall Wallin, 2022). Dessutom rapporterade Mediavision nyligen att antalet svenska hushåll som betalar för prenumeration på en streamingtjänst för ljudböcker har passerat 1 miljon. Vi kan hypotetiskt föreslå att folkbiblioteken inte alls behöver erbjuda digitala böcker eftersom förlag lätt distribuerar sina titlar till en stor del av befolkningen.
Förutom den fundamentala skillnaden att prenumerationstjänster kostar medan lån på folkbibliotek är gratis vill vi också peka på en annan viktig faktor i frågan om tillgången till och urvalet av digitala titlar. De kommersiella distributörerna tipsar om e-böcker och ljudböcker utifrån data de samlat in om oss. Däremot kan man på biblioteket stöta på böcker som man inte har förväntat sig förrän man börjar titta i hyllorna eller ber bibliotekarien om tips. Det är alltså det mänskliga och det oväntade som gör litteraturförmedling på folkbibliotek till något oerhört speciellt.
Denna förmedling går egentligen att överföra till digitala böcker, vilket den danska plattformen eReolen är ett bra exempel på. Trots problem och konflikter med förlag i många år, lyckades bibliotekssektorn i Danmark etablera och utveckla en gemensam digital service för alla folkbibliotek i landet. Nu satsar plattformens redaktion på attraktivt läs- och litteraturfrämjande av e-böcker och e-ljudböcker även på Instagram och Youtube. Man har till och med inkluderat podcaster i eReolens utbud. Det digitala biblioteket är alltså närvarande där dess nuvarande och potentiella användare också finns, särskilt barn och ungdomar.
Det finns lärdomar att dra från danska erfarenheter; den första är en plattform för alla, skapad och styrd av bibliotekssektorn, och som också kan utgöra en grund för framtidens nationella digitala bibliotek. Med en lösning för alla behöver enskilda folkbibliotek inte sköta sina digitala samlingar vilket annars vore resurskrävande; ekonomiskt, tekniskt och kompetensmässigt. Den andra lärdomen är vikten av fortsatt satsning på attraktiv – och digital – förmedling av samlingarna som har varit och är folkbibliotekens ovärderliga bidrag till läs- och litteraturfrämjande.
Om vi tittar på det danska exemplet, blir det tydligt att en av nycklarna till eReolens framgång varit att det är bibliotekssektorn som stått bakom utvecklingen och utformningen av en gemensam plattform för alla folkbibliotek, såklart med ett politiskt och ekonomiskt stöd från statens sida. Vi tycker att det är folkbiblioteken som vet bäst vilka behov de har i samband med digitala utlåning och hur de kan förmedla litteratur på bästa sätt, också i digitala format.
Trots de utmaningar som e-böcker och e-ljudböcker har fört med sig har de blivit en naturlig del av den service som svenska bibliotek vill ge sina besökare. En lösning för de digitala bokformaten som är hållbar för alla inblandade parter och omfattar alla bibliotek skulle vara en viktig signal om att folkbiblioteken har en ambition att förbli en relevant institution i det moderna samhället.
Nej, det är nog inte färdigpratat om e-böcker. Snarare tvärtom, vi behöver många samtal om möjliga lösningar för samordning kring digitala boksamlingar på folkbibliotek.
Maciej Liguzinski
Doktorand, Institut för Arkiv-, bibliotek- och informationsvetenskap, OsloMet – storbyuniversitetet
Birgitta Wallin
Universitetslektor, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
1 kommentarer
Senaste nytt

Dik: Varför är ministern så tyst?
Mer än hälften av Sveriges elever saknar tillgång till skolbibliotekarier, enligt en färsk rapport. Nu vill Anna Troberg, förbundsordförande på Dik, ha svar: När får alla elever tillgång till bemannade bibliotek?
28 jun 2022 • 2 min

Inga svar om bemannade skolbibliotek – än
Inga utfästelser, men gärna samma debatt i riksdagens kammare efter höstens val. Det var skolminister Lina Axelsson Kihlbloms svar på Annika Hirvonens fråga om bemannade skolbibliotek.
27 jun 2022 • 2 min

Personal kräver utökade öppettider – för säkerheten
Utökade öppettider på bibliotek i Philadelphia skulle skapa ett säkrare samhälle, anser bibliotekspersonal som protesterar mot underbemanningen.
27 jun 2022 • < 1 min

Kritik mot utebliven satsning på digitalisering
Företrädare för sex akademier är kritiska till bristen på handling och medel för en storskalig satsning på digitalisering av kulturarvet. ”Om inte Sverige ska hamna alldeles efter krävs digitalisering i en helt annan skala.”
23 jun 2022 • < 1 min
Digital programscen lanseras på biblioteket
Stockholms stadsbibliotek lanserar nu Biblioteket Play, en digital programscen. Planen är att nästa år bredda plattformen för samarbete med andra bibliotek runt om i landet.
23 jun 2022 • < 1 min

Internet archive till rättegång i oktober
Internet archive, det digitala nödlägesbiblioteket som erbjöd fri tillgång till miljoner böcker under pandemin, fick fyra stora amerikanska förlag att inleda en stämningsprocess. I oktober avgörs fallet i en federal domstol i New York.
22 jun 2022 • < 1 min

Avtalen som hotar öppen vetenskap
De transformativa avtalen är ytterst problematiska. De äventyrar inte bara forskningens kommunikation utan även dess innehåll, skriver Isto Huvila och Lisa Börjesson, Institutionen för ABM vid Uppsala universitet.
21 jun 2022 • 5 min

KB ska ta fram nationell policy för öppen vetenskap
Regeringen ger Kungliga biblioteket ett nytt uppdrag i arbetet med att göra vetenskapen mer tillgänglig. Nästa höst ska en nationell policy presenteras för regeringen.
17 jun 2022 • < 1 min

Stort intresse för stärkt läsfrämjande
Många deltog när Kulturrådet presenterade Läsfrämjandelyftet. ”Det ska bidra till långsiktig hållbarhet i tillgången till läsutvecklingsmöjligheter”, förklarade projektledaren Ann Catrine Eriksson.
17 jun 2022 • 2 min

Kunskapen bör styra biblioteksverksamheten
Regering och riksdag håller sig på avstånd. Men lämnar kommunpolitikerna folkbiblioteken i fred? Svårt att veta, skriver Anders Frenander och rekommenderar att kunskap, inte politiska idéer, ska styra verksamheter.
17 jun 2022 • 7 min

Förslag: ökad möjlighet till digital forskning vid biblioteken
Regeringens förslag på ändringar i upphovsrätten är ett steg i rätt riktning, enligt Svensk biblioteksförening. ”En möjlighet för alla som vill forska på digitaliserat material.”
16 jun 2022 • 2 min

Skolbibliotekarie får pris av Svenska Akademien
Cilla Dalén får Svenska Akademiens bibliotekariepris 2022. Hon arbetar på Enbacksskolan i Tensta och får priset för sitt ”engagerade arbete kring litteratur och läsning och sin förmåga att inspirera och sprida kunskap till såväl elever som kollegor”.
15 jun 2022 • 2 min
Det pågår ett projekt i Finland med ett gemensamt e-bibliotek som mål:
https://www.biblioteken.fi/ebiblioteksprojektet