Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek
23 maj 2022 • 3 min
De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

I den nya biblioteksstrategin, som släpptes i slutet av april, tilldelades Kungliga biblioteket (KB) av regeringen uppdraget att långsiktigt utveckla nationella, digitala bibliotekstjänster. Man förtydligar dock att det är “vissa nationella digitala bibliotekstjänster för prioriterade målgrupper” som man avser. KB:s mandat omfattar inte e-böcker och e-ljudböcker för den breda allmänheten.
Biblioteksstrategins försiktighet och avgränsning till vissa digitala tjänster och vissa målgrupper tolkar vi som en klar signal till bibliotekssektorn att KB:s mandat är begränsat när det gäller digitala böcker på folkbibliotek. Röster höjda på Biblioteksdagarna (Biblioteksbladet, 6 maj) pekar på att bibliotekssektorn också insett detta.
Kanske är den långvariga förväntan om att det är KB som ska ta tag i samordningen av digitala böcker på folkbibliotek nu slut? För att få exempel på hur en sådan koordinering kan se ut, kan man titta närmare på den norska situationen. Där har Nasjonalbiblioteket varit en drivkraftig aktör när det gäller digitalisering av samlingar, men har också haft ett starkt kulturpolitiskt mandat för att utveckla gemensamma utlåningsmodeller för e-böcker och e-ljudböcker. I arbetet har hänsyn tagits till alla parters (särskilt förlags) krav och önskemål. Men de senaste månaderna har röster höjts i den norska biblioteksvärlden som tyder på att lösningen långt ifrån är optimal. E-böcker köps in av norska Kulturrådet inom inköpsordningar för litteratur medan folkbiblioteken själva måste anskaffa e-ljudböcker. På grund av den stora efterfrågan och lokala biblioteks begränsade resurser, hittar låntagare inte de titlar som är aktuella och relevanta.
Aktuella och populära titlar – med andra ord bästsäljare eller frontlist – är en av de kanske viktigaste aspekterna som gör att bibliotek riskerar att tappa sina läsare till prenumerationstjänster för digitala böcker, också i Sverige. De stora och attraktiva plattformarna, Storytel, Nextory och Bookbeat fungerar som digitala, fast kommersiella, bibliotek (Tattersall Wallin, 2022). Dessutom rapporterade Mediavision nyligen att antalet svenska hushåll som betalar för prenumeration på en streamingtjänst för ljudböcker har passerat 1 miljon. Vi kan hypotetiskt föreslå att folkbiblioteken inte alls behöver erbjuda digitala böcker eftersom förlag lätt distribuerar sina titlar till en stor del av befolkningen.
Förutom den fundamentala skillnaden att prenumerationstjänster kostar medan lån på folkbibliotek är gratis vill vi också peka på en annan viktig faktor i frågan om tillgången till och urvalet av digitala titlar. De kommersiella distributörerna tipsar om e-böcker och ljudböcker utifrån data de samlat in om oss. Däremot kan man på biblioteket stöta på böcker som man inte har förväntat sig förrän man börjar titta i hyllorna eller ber bibliotekarien om tips. Det är alltså det mänskliga och det oväntade som gör litteraturförmedling på folkbibliotek till något oerhört speciellt.
Denna förmedling går egentligen att överföra till digitala böcker, vilket den danska plattformen eReolen är ett bra exempel på. Trots problem och konflikter med förlag i många år, lyckades bibliotekssektorn i Danmark etablera och utveckla en gemensam digital service för alla folkbibliotek i landet. Nu satsar plattformens redaktion på attraktivt läs- och litteraturfrämjande av e-böcker och e-ljudböcker även på Instagram och Youtube. Man har till och med inkluderat podcaster i eReolens utbud. Det digitala biblioteket är alltså närvarande där dess nuvarande och potentiella användare också finns, särskilt barn och ungdomar.
Det finns lärdomar att dra från danska erfarenheter; den första är en plattform för alla, skapad och styrd av bibliotekssektorn, och som också kan utgöra en grund för framtidens nationella digitala bibliotek. Med en lösning för alla behöver enskilda folkbibliotek inte sköta sina digitala samlingar vilket annars vore resurskrävande; ekonomiskt, tekniskt och kompetensmässigt. Den andra lärdomen är vikten av fortsatt satsning på attraktiv – och digital – förmedling av samlingarna som har varit och är folkbibliotekens ovärderliga bidrag till läs- och litteraturfrämjande.
Om vi tittar på det danska exemplet, blir det tydligt att en av nycklarna till eReolens framgång varit att det är bibliotekssektorn som stått bakom utvecklingen och utformningen av en gemensam plattform för alla folkbibliotek, såklart med ett politiskt och ekonomiskt stöd från statens sida. Vi tycker att det är folkbiblioteken som vet bäst vilka behov de har i samband med digitala utlåning och hur de kan förmedla litteratur på bästa sätt, också i digitala format.
Trots de utmaningar som e-böcker och e-ljudböcker har fört med sig har de blivit en naturlig del av den service som svenska bibliotek vill ge sina besökare. En lösning för de digitala bokformaten som är hållbar för alla inblandade parter och omfattar alla bibliotek skulle vara en viktig signal om att folkbiblioteken har en ambition att förbli en relevant institution i det moderna samhället.
Nej, det är nog inte färdigpratat om e-böcker. Snarare tvärtom, vi behöver många samtal om möjliga lösningar för samordning kring digitala boksamlingar på folkbibliotek.
Maciej Liguzinski
Doktorand, Institut för Arkiv-, bibliotek- och informationsvetenskap, OsloMet – storbyuniversitetet
Birgitta Wallin
Universitetslektor, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
1 kommentarer
Senaste nytt

Utrensningen av böcker sprider sig – ”Bibliotekarierna de verkliga hjältarna”
Höj rösten och stötta varandra. Det är Nadine Farid Johnsons uppmaning till världens bibliotekarier i tider när utrensningen av böcker pågår på bibliotek och i skolor. Men, som vd för Amerikanska Pen i Washington, varnar hon också för att plocka bort böcker med daterade formuleringar från bokhyllorna.
26 maj 2023 • 5 min

Bibliotekschefen i Högsbo: ”Vi är så, så, så ledsna”
Grethe Österberg, bibliotekschef på Högsbo bibliotek, är ångerfull. Hela personalgruppen inser att inlägget om Lena Anderssons böcker var olämpligt. "Det var fel forum."
26 maj 2023 • 2 min

Skarpt och smart eller ett övertramp?
"Sista veckan innan löning! Vi har fyllt på skåpet i entréhallen med utgallrade böcker", skrev Högsbo bibliotek på Instagram intill en bild av böcker av Lena Andersson som sorterats ut. En oskyldig kommentar till författarens uppmärksammade artikel om hungrande barn? Eller ett oförsvarligt agerande av ett folkbibliotek?
25 maj 2023 • 4 min

Om förberedelser för en oviss framtid
Hur ska biblioteken stå redo för det framtiden bjuder på i form av såväl kriser som digital utveckling? Det var temat när Biblioteksdagarna 2023 drog i gång på onsdagen.
24 maj 2023 • 2 min

Många biblioteksanställda kritiska till anmälningsplikt
En stor del av de som är anställda på bibliotek är mycket kritiska till Tidöförslaget om att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa. Fackförbundet Dik har frågat sina medlemmar och bara en liten del av de svarande tycker att förslaget är bra.
24 maj 2023 • < 1 min

Tryckfrihetsförordningen blir världsminne
Unesco har utsett tryckfrihetsförordningen till världsminne. Den var den första i världen att reglera rätten att uttrycka sig fritt och ta del av allmänna handlingar. Det unika källmaterialet finns bevarat på Kungliga biblioteket och på Riksarkivet.
22 maj 2023 • 2 min

Förskönande bild av bibliotek i totalförsvaret
Diskussionen om bibliotekens roll i totalförsvaret tenderar att bli förskönande. Det är viktigt att stå tryggt med fötterna i sin egen verklighet. Hur andra valt att organisera sig är inget facit, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 maj 2023 • 2 min

Har nya bibliotekarier kunskaperna som behövs?
Under arbetet med nya numret av Biblioteksbladet skickades frågor till bibliotek om nyutbildade bibliotekariers kompetens. Svaren tyder på ett glapp mellan det verksamheterna behöver och det de nyutbildade har med sig.
19 maj 2023 • 2 min

Färre bibliotek – men besökarna är (nästan) tillbaka
Antalet folkbibliotek fortsätter att minska. Men 2022 års biblioteksstatistik visar att besökarna nästan helt har återvänt efter pandemin.
17 maj 2023 • < 1 min

"Alla i Bibliotekssverige tycker att de känner mig"
Nu vänds allas blickar mot Cecilia Ranemo på Kungliga biblioteket. Hon är ansvarig för den årliga biblioteksstatistiken som släpps i dag.
17 maj 2023 • 5 min

Trots läskris: Inga besked om satsning på skolbibliotek
Nivåerna på svenska tioåringars läsning är så låg att skolminister Lotta Edholm talar om en läskris i svensk skola. Läslyftet förlängs meddelar ministern, men nämner inte skolbiblioteken när hon listar åtgärder för att komma till rätta med problemen.
16 maj 2023 • 2 min

Bibliotek och lokaltidningar har mycket att vinna på samarbete
Bibliotekarier och journalister kan inspireras av varandra i arbetet för demokratin. Det är en av slutsatserna i en rapport som släpps i dag.
16 maj 2023 • 3 min
Det pågår ett projekt i Finland med ett gemensamt e-bibliotek som mål:
https://www.biblioteken.fi/ebiblioteksprojektet