Replik: Annektera internet för att klara demokratiskt uppdrag
1 sep 2021 • 3 min
Det behövs digitala lägereldar, inte fler bibliotekskatedraler, hävdade Mattias Beijmo i en krönika. Här svarar han på Lukas de Veens invändningar.
För många år sedan gav paraplyorganisationen Tidningsutgivarna (TU) mig ett uppdrag: åk ut och på redaktion efter redaktion prata om hur det digitala och internetjättarna fullständigt stöper om förutsättningarna för fria mediers ovärderliga demokratiska roll. Jag försökte få män med armarna i kors att göra strategiska vägval för att acceptera och utnyttja digitaliseringen. Men journalisterna och chefredaktörerna hade sett allt, hört allt och kunde redan allt. Allt. Inget var nytt; man stoppade bara in en snus till och körde på som vanligt. Sådana som jag avfärdades med en fnysning – vad visste vi om att göra tidning?!
Om de hade gjort en tredjedel av vad jag och många andra sa till dem då, skulle de haft ett någorlunda fungerande vaccin mot den dödskamp exempelvis lokaltidningarna fört i snart ett decennium. De hade gjort de nödvändiga förflyttningarna av pengar och kompetens, och deras position hade inte så fullständigt tagits över av aktörer som förstod att använda internets möjligheter för att göra sitt viktiga jobb i en ny tid.
Jag skrev i Biblioteksbladet om Bibliotekssveriges senfärdiga digitalisering, och reaktionerna lät inte vänta på sig. Bibliotekarien Tobias Nordbergs svar är en bra sammanfattning av de förhållandevis stora mängder medhåll jag fått. Men bibliotekspedagogen Lukas de Veen drar en gigantisk lans för “mötet mellan människor” som hotas av de digitala väderkvarnarna han ser vid horisonten. Med armarna i kors undrar han “vilka bibliotek jag besökt det senaste decenniet”.
Jag tänker inte ge mig in i någon bokmätartävling med de Veen; sannolikt är såväl längd som omfång på hans bibliotekserfarenhet enorm. Och vi är ense om att det finns ett behov av fullgott bemannade bibliotek. Det står, tydligt, i min text att det fortfarande behövs fysiska rum för kulturen.
de Veen skriver att biblioteken och kyrkan är två av de få ställen där du idag inte förväntas konsumera. Just en sådan plats är själva Internet. Internetmediet har precis den potential de Veen eftersträvar; den har just det “kreativa sorl” av röster som det behövs fria rum för. Förväxla nu inte internet med tjänsterna Facebook eller Amazon.com; Mark Zuckerberg eller Jeff Bezos kommer inte att bygga dessa rum. Det uppdraget faller därför på andra, bland annat på just bibliotekspedagoger som Lukas de Veen.
Men de Veen och andra har boat in sig i katedralen. De älskar sina rum, och böckerna doftar ju såå gott! De rättar in sig i ett långt historiskt led av teknikskeptiker som enögt ser ångmaskinen, traktorn eller biografen som ett hot. I grunden är det deras auktoritet som är hotad. De intellektuella vaktmästarna fruktar inget mer än att bli av med nyckelknippan till de fysiska platser där kunskapen bor. Om väggarna till katedralerna rasar ihop, förlorar de makt över diskursen. Det är uppenbarligen livsfarligt för deras identitet och självbild; ett uråldrigt recept på konservativ, passiv-aggressiv attityd till demokratiserande, progressiv, förändring.
Och de Veen fortsätter att argumentera som om det vore 1995, som om all ovedersäglig statistik och forskning om människor och deras medievanor inte spelar någon roll. “Biblioteken måste kunna vara digitala, utan att det digitala ska definiera verksamheten”, skriver han. Här finns två stora tankefel. Det digitala är ett oslagbart verktyg för att nå verksamhetens mål avseende tillgänglighet och mångfald. Oberoendet av fysiska rum och linjär tid har visat sig revolutionerande för människors möjligheter att trotsa egna och andras gränser för att expandera sin värld. Varför, Lukas de Veen, skulle biblioteken vara det enda undantaget här?
Det andra tankefelet är ännu större. Att se på internet som en liten sidofråga i demokratibygget är som att se energifrågor som perifera i samhället. Det som helt och hållet avgör möjligheterna till att vara en del av det goda samhället, måste införlivas i definitionen av vad folkbiblioteken varje dag ska arbeta med. Internets krafter dikterar, på gott och ont, vår kulturella spis. Så oavsett om de Veen, jag eller någon annan vill det, så hänger vi och slänger i just den gardinen. I livet är kulturen helt avgörande för demokratin, och om inte biblioteken, litteraturen och kulturen annekterar sin del av internet, så blir internet, och livet, den själlösa handelsplats som internetoligarkerna vill göra den till. Om man inte väldigt snart leder biblioteken i den riktningen, så kommer de snart vara oförmögna att utföra sitt demokratiskt viktiga uppdrag.
Mattias Beijmo
Författare, digitaliseringsexpert och föreläsare
Senaste nytt
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
Böckerna som censureras mest
Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.
8 apr 2024 • < 1 min
Ministerns besked om e-plikten – ”Ett fattigt svar”
För tre år sedan föreslog en utredning uppgraderad pliktlagstiftning för att det digitala kulturarvet inte ska gå förlorat Vad händer? Utbildningsminister Mats Persson gav svar tidigare i veckan.
5 apr 2024 • 2 min
USA:s biblioteksförening mål i kulturkriget
Attackerna mot biblioteken trappas upp i USA. Ett nytt lagförslag förbjuder medlemskap i den amerikanska biblioteksföreningen.
5 apr 2024 • 2 min
0 kommentarer