Replik: Tekniskt okunniga ingen exklusiv grupp

6 sep 2021 • 3 min

Mattias Beijmo missar alla som söker hjälp på biblioteket när andra samhällstjänster har blivit digitala, skriver Lukas de Veen. "Jag är tveksam till huruvida Beijmo är bekant med detta fenomen."

Lukas de Veen. Foto: Christoffer Solgevik

Mattias Beijmo tillskriver mig viss auktoritet, i sin replik om digitaliseringens vara eller icke på biblioteken. Jag tror att det är mer än jag förtjänar. Frågan om huruvida de nya lägereldarna är digitala eller inte skulle bli ett sådant debacle trodde jag nog inte. Man kan nog lätt få intrycket att jag är både teknikfientlig och en bokkramare. Spännande! Det senare kan jag med glädje tillskrivas. Det förra not so much. Jag som ändå varit med om att dra in både VR och programmering i den lokala verksamheten.

Det är en viktig diskussion som Beijmo satt i rullning med sin krönika, som jag själv sökt svara på. Jag vet inte riktigt vad jag väntat mig, men det här vet jag: oavsett om man äntrar scenen med lans eller penna vill man nog inte framstå som en gycklare. Diskussionen riskerar att dö bort i ett sorl (som nog oavsett plattform) helt enkelt blir okreativ, för att inte säga tråkig. Jag hade gärna sett att vi dröjer vid det jag var inne på i min tidigare replik, att vi måste definiera bibliotekets kärnverksamhet. Här är nog jag och Beijmo rörande överens om att det digitala är en oerhörd tillgång och ett verktyg i sig. Men våra åsikter faller isär om vid exakt vilken punkt detta verktyg riskerar att definiera hela verksamheten.

Det fanns en poäng med mitt inpass om Beijmos biblioteksbesök. Frågan var allvarligt menad, inte syrlig såsom den verkar ha uppfattats. Jag tror nämligen många – likt vad Nordberg nog också far efter – har en förlegad och ibland felaktig bild av biblioteken. Den bilden får jag också när jag läser Beijmos texter. I den första, som inleds med att Gävle bibliotek flyttar in i bankens lokaler, verkar han nämligen helt missa målet.

Man kan fråga sig: vart tog banken vägen? Beijmo skriver: ”Rådgivning, livsförändrande huslån och transaktioner – den monetära delen av våra liv sker numera online.”  Och det är sant, sett till Beijmo, mig själv och många andra. Men inte alla.

Ironiskt nog är banktjänsterna i Gävle kvar under samma tak, rebrandade under bibliotekets logga. Bibliotekarier hjälper varje dag till med samma ärenden som tidigare ingick i bankpersonalens arbetsuppgifter. I takt med att dessa lokaler stängs ner och digitaliseras blir biblioteket en plats dit de inte lika tekniskt kunniga besökarna måste vända sig. De lyser med sin frånvaro i Beijmos text. Kanske tror han att det rör sig om en liten exklusiv grupp?

Det rör sig om människor med utomeuropeisk bakgrund i olika åldrar; äldre och pensionärer, och de som av en eller annan anledning valt att inte, eller helt enkelt inte kunnat lära sig vad internet erbjuder. Inte bara bankärenden utan även de angelägenheter som berör Försäkringskassan, e-legitimation, SoC, osv. Dessa människor besöker inte nämnda instanser längre. I stället hänvisas de av dem till biblioteken, om inte därför att biblioteken i dag utgör ett slags final frontier i en värld där stat och kommun blir alltmer osynliga, alltmer digitala. Jag är tveksam till huruvida Beijmo är bekant med detta fenomen. Jag vet heller inte själv om jag tycker att det ligger i bibliotekets kärnverksamhet att agera rådgivare i dessa instansers ställe. Men det är föremål för en helt annan diskussion. Under tiden får vi inte vifta bort dessa människor som undantag.

Beijmo beklagar sig över att han tidigare försökt förklara digitaliseringens inverkan och förändring för medievärlden som vägrat lyssna. Nu, fortsätter han, gör bibliotekarierna samma sak när han sträcker ut en hand. Något säger mig att han kanske måste fundera på tonen. Jag tror inte på de halmgubbeargument som sedan byggs upp är särskilt konstruktiva. Eller särskilt intressanta att läsa. För mig är inte världen så svartvit att vi måste välja mellan fullskalig matrix-digitalisering eller miljonkatedraler à la Friends Arena. Hur trevligt det än hade varit med ett bibliotek av den kalibern (tänk vilka möjligheter!).

Slutligen, en kort kommentar om detta med att bibliotekarier bonar in sig på biblioteken. Det vore väl högst märkligt annars! Jag tänker fortsätta hävda att de fysiska biblioteken är prioritet. Det demokratiska uppdraget ska givetvis möjliggöras med digitala element. Samtidigt ser jag inte riktigt hur ett digitalt utbud ensamt ska råda bot på fake news om vi inte har bibliotekarier som vägleder. Jag tänker stå med min lans och försvara den diskussionen varje dag.

Lukas de Veen
Bibliotekspedagog och kulturskribent

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Biblioteket som blev en mångkulturell mötesplats

På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."

16 jan 2026 • 4 min

Bokbuss i Aten står parkerad på ett torg med bakdörrarna öppna.
Nyheter

Biblioteksbuss ger plats för drömmar i grekiska flyktingläger

Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.

14 jan 2026 • 6 min

Tre bilder bredvid varandra på Astrid Lindgren, Lars Trägårdh och August Strindberg.
Nyheter

Bred kritik mot förslaget om kulturkanon

De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.

8 jan 2026 • 2 min

Porträttbild på Ulrika Centerwall, doktor i biblioteks- och informationsvetenskap på Bibliotekshögskolan, samt en bakgrundsbild på ett läsande barn för att illustrera artikeln om skolbibliotek.
Nyheter

Hon forskar om lärare i biblioteket

Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.

7 jan 2026 • 2 min