Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
6 sep 2021 • 3 min
Mattias Beijmo missar alla som söker hjälp på biblioteket när andra samhällstjänster har blivit digitala, skriver Lukas de Veen. "Jag är tveksam till huruvida Beijmo är bekant med detta fenomen."

Mattias Beijmo tillskriver mig viss auktoritet, i sin replik om digitaliseringens vara eller icke på biblioteken. Jag tror att det är mer än jag förtjänar. Frågan om huruvida de nya lägereldarna är digitala eller inte skulle bli ett sådant debacle trodde jag nog inte. Man kan nog lätt få intrycket att jag är både teknikfientlig och en bokkramare. Spännande! Det senare kan jag med glädje tillskrivas. Det förra not so much. Jag som ändå varit med om att dra in både VR och programmering i den lokala verksamheten.
Det är en viktig diskussion som Beijmo satt i rullning med sin krönika, som jag själv sökt svara på. Jag vet inte riktigt vad jag väntat mig, men det här vet jag: oavsett om man äntrar scenen med lans eller penna vill man nog inte framstå som en gycklare. Diskussionen riskerar att dö bort i ett sorl (som nog oavsett plattform) helt enkelt blir okreativ, för att inte säga tråkig. Jag hade gärna sett att vi dröjer vid det jag var inne på i min tidigare replik, att vi måste definiera bibliotekets kärnverksamhet. Här är nog jag och Beijmo rörande överens om att det digitala är en oerhörd tillgång och ett verktyg i sig. Men våra åsikter faller isär om vid exakt vilken punkt detta verktyg riskerar att definiera hela verksamheten.
Det fanns en poäng med mitt inpass om Beijmos biblioteksbesök. Frågan var allvarligt menad, inte syrlig såsom den verkar ha uppfattats. Jag tror nämligen många – likt vad Nordberg nog också far efter – har en förlegad och ibland felaktig bild av biblioteken. Den bilden får jag också när jag läser Beijmos texter. I den första, som inleds med att Gävle bibliotek flyttar in i bankens lokaler, verkar han nämligen helt missa målet.
Ironiskt nog är banktjänsterna i Gävle kvar under samma tak, rebrandade under bibliotekets logga. Bibliotekarier hjälper varje dag till med samma ärenden som tidigare ingick i bankpersonalens arbetsuppgifter. I takt med att dessa lokaler stängs ner och digitaliseras blir biblioteket en plats dit de inte lika tekniskt kunniga besökarna måste vända sig. De lyser med sin frånvaro i Beijmos text. Kanske tror han att det rör sig om en liten exklusiv grupp?
Det rör sig om människor med utomeuropeisk bakgrund i olika åldrar; äldre och pensionärer, och de som av en eller annan anledning valt att inte, eller helt enkelt inte kunnat lära sig vad internet erbjuder. Inte bara bankärenden utan även de angelägenheter som berör Försäkringskassan, e-legitimation, SoC, osv. Dessa människor besöker inte nämnda instanser längre. I stället hänvisas de av dem till biblioteken, om inte därför att biblioteken i dag utgör ett slags final frontier i en värld där stat och kommun blir alltmer osynliga, alltmer digitala. Jag är tveksam till huruvida Beijmo är bekant med detta fenomen. Jag vet heller inte själv om jag tycker att det ligger i bibliotekets kärnverksamhet att agera rådgivare i dessa instansers ställe. Men det är föremål för en helt annan diskussion. Under tiden får vi inte vifta bort dessa människor som undantag.
Beijmo beklagar sig över att han tidigare försökt förklara digitaliseringens inverkan och förändring för medievärlden som vägrat lyssna. Nu, fortsätter han, gör bibliotekarierna samma sak när han sträcker ut en hand. Något säger mig att han kanske måste fundera på tonen. Jag tror inte på de halmgubbeargument som sedan byggs upp är särskilt konstruktiva. Eller särskilt intressanta att läsa. För mig är inte världen så svartvit att vi måste välja mellan fullskalig matrix-digitalisering eller miljonkatedraler à la Friends Arena. Hur trevligt det än hade varit med ett bibliotek av den kalibern (tänk vilka möjligheter!).
Slutligen, en kort kommentar om detta med att bibliotekarier bonar in sig på biblioteken. Det vore väl högst märkligt annars! Jag tänker fortsätta hävda att de fysiska biblioteken är prioritet. Det demokratiska uppdraget ska givetvis möjliggöras med digitala element. Samtidigt ser jag inte riktigt hur ett digitalt utbud ensamt ska råda bot på fake news om vi inte har bibliotekarier som vägleder. Jag tänker stå med min lans och försvara den diskussionen varje dag.
Lukas de Veen
Bibliotekspedagog och kulturskribent
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer