Slutreplik: Piraterna det stora hotet

Det är för lätt att skylla kursboksförlagens alla problem på Legiums. ”Det är piraterna som är det stora hotet och det löser man i första hand genom att skapa bra avtal för e-böcker”, skriver Lars Iselid. Därmed sätter vi streck i debatten om krisen för svensk kurslitteratur.

Att Stefan Persson, vd på Studentlitteratur och ordförande i Läromedelsföretagen, kallar rena fakta för raljans från min sida tar jag på kontot subjektiva affektioner. Det betyder i varje fall att Studentlitteratur tar problemet på allvar.

Att jag nu tydligen är för snabb på bollen låter glädjande, men jag har väntat på ett e-boksavtal för svenska kursböcker sedan mitten av 00-talet. Det som utländska förlag löste för säkert tio år sedan har inte svenska kursboksförlag lyckats med på cirka 20 år och kom inte och påstå att det är biblioteken som stoppat upp processen. Nu har dock Studentlitteratur svarat på inviten från SUHF, som skedde strax före jul, och ett möte har hållits den 30 januari. Oavsett vad som kommer ut från detta känns det för min del fortfarande som att vänta på Godot.

Jag har aldrig påstått: “…att ekonomiska incitament till författare är helt ointressanta”. Vill man fultolka så är det uppenbarligen möjligt. Jag har däremot påstått att ekonomiska incitament för flertalet kursboksförfattare nog inte är så starka som Stefan Persson gärna vill tro.

Persson, liksom tidigare Kornhall, tar också upp fria luncher. Jag har aldrig påstått att kursböcker nödvändigtvis skulle kunna skrivas gratis utan att det bland annat medför publiceringskostnader. Vad jag menar är endast att de skulle kunna finansieras på annat sätt, till exempel med arbetsstipendier.

Om de skrivs på arbetstid med offentliga medel eller via stipendier så är det väl inte mer än rätt att de tillgängliggörs för studenter som OA?

Stefan Persson påstår att jag anser: “…att förlagsverksamhet egentligen inte borde existera”. Vad jag helt enkelt uttrycker är en varning till kommersiella svenska kursboksförlag om en framtida död. Jag har aldrig krävt deras död, bara förebådat den om man inte intar “medicinen” som jag i mina ögon omtänksamt ordinerar. Det är dock inte alltid “patienten” tar “medicinen”, utan ställer en egen “diagnos”.

Om kursboksförlagen sedan kommer att möta konkurrens av OA-böcker från lärosäten får väl tiden utvisa. Om de skrivs på arbetstid med offentliga medel eller via stipendier så är det väl inte mer än rätt att de tillgängliggörs för studenter som OA?

Självutnämnd idealistisk debattör? Jag tror inte att jag är helt ensam om denna form av idealism som uppenbarligen stör en självutnämnd “realistisk” debattör. Jag kan bara tolka det som att Stefan Persson inte bara känner ett hot från piratkopierare utan tydligen även från  OA-ivrande forskningsbibliotekarier.

Jag hoppas att det gått fram till er andra, bortom förtvinande förlag och fackföreträdare med förslag som liknar konstgjord andning, att jag i slutändan faktiskt ser fram mot ett e-boksavtal i paritet med dem vi redan har med utländska förlag. Det borde glädja Studentlitteratur och kanske rädda dem. Det betyder däremot inte att jag skulle överge tanken på OA-litteratur utgiven vid svenska lärosäten, delvis som en murbräcka mot kursboksförlag som inte hänger med i tiden. Det finns som sagt olika sätt att finansiera OA som jag inte går djupare in på här.

Att skylla på Legimus som en viktig orsak till kursbokförlagens problem är att göra det väldigt enkelt för sig.

För att slippa en infekterad debatt om Legimus kan man börja kräva intyg, liknande det för att få NAIS-stöd, och inte minst från Studentlitteraturs sida skapa en e-bokslösning med bra talsyntes så minskar behovet av talböcker. Det finns också som alla vet pedagogiska skillnader mellan att använda en talbok och en (e)bok.

Det är piraterna, det vill säga de som olagligt kopierar upphovsrättsskyddat material, som är det stora hotet och det löser man i första hand genom att skapa ett bra avtal och en bra plattform för e-böcker. Gör det inte svårare än så och låt oss slippa vänta på Godot.

Lars Iselid, forskningsbibliotekarie och författare

Läs också

›› Per Kornhall, Läromedelsförfattarna: ”Ansvaret ligger på oss alla”

›› Lars Iselid: ”Läromedelsförfattarnas analys brister”

›› Stefan Persson: ”Iselid är sen på bollen”