Är inte integriteten mer värd än en äldre handskrift?
22 sep 2021 • 3 min
Samtidigt som integriteten värnas för digitala tjänster på biblioteken blir det vanligare med kameraövervakning. Det är viktigt att inte slentrianmässigt tappa greppet om mänskliga rättigheter, skriver Karolina Andersdotter.
Integritet har traditionellt varit ett kärnvärde för bibliotek. Bibliotekssekretessen gör gällande att information om enskildas låneuppgifter inte får röjas och nyligen har lagen utökats till att omfatta enskilds användning av informationsteknik på bibliotek. “Biblioteket ska vara en frizon från sådan kontroll och bevakning”, sade biträdande riksbibliotekarien i samband med att denna lagändring föreslogs.
Men tillämpningen av detta kärnvärde är under förändring. Som frekventa appanvändare och internetbesökare är vi vana vid att dela med oss av vår vardag i utvalda stycken, ofta omedvetna om den helhet av data våra olika spår på internet bidrar till. Vad gör väl en semesterbild på Instagram (och kan den verkligen kopplas till mina bankkortsköp eller internetsökningar)? Vårt sätt att dela med oss av oss själva i sociala medier är ett trevligt sätt att hålla kontakt med nära och kära, bekanta och halvbekanta, så det kanske ändå är okej att vår data sparas i periferin för någon annans användande. Direktbelöningen för oss i form av mänskliga relationer är mer värd än vår plats i big data-ekologin.
Våra personliga val ruckar alltså en hel del på vår uppfattning om personlig integritet. Sträcker sig denna låt gå-attityd även till hur vi uppfattar våra bibliotek?
Det är nu för tiden möjligt att med hjälp av inloggning online spara min lånehistorik hos mitt folkbibliotek. Det kan vara praktiskt av alla möjliga anledningar, till exempel om jag retrospektivt vill undersöka mina läsvanor under det senaste året.
Nyckeln till detta är dock valfriheten att funktionen är opt-in. Det innebär att användaren själv bestämmer vilken information som ska sparas. Detta är en viktig beståndsdel i konceptet inbyggt dataskydd (privacy by design), som innebär att ta hänsyn till integritetsskydd när man skapar it-system och rutiner.
Denna valfrihet är alltså inbyggd i bibliotekens digitala lokaler. Men gäller samma valfrihet i de fysiska lokalerna?
Här tycks vi gå åt motsatt håll i Sverige. Biblioteksbladet rapporterade i mars att allt fler bibliotek får klartecken för kameraövervakning, eller kamerabevakning som Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har valt att kalla det. Även om integritetsintresset på ett av biblioteken i artikeln fastställs som ”generellt sett högt” i IMY:s beslut, så vägs alltid detta integritetsintresse mot organisationens bevakningsintresse. Bevakningsintresset som åberopas av biblioteken grundar sig ofta i att förhindra stök, skadegörelse och stölder. Intressant nog framhålls alltså värdet av materiell egendom, utan att besökarens mänskliga värde beaktas i någon större utsträckning.
På ett grundläggande plan regleras nämligen människans inneboende värde i de mänskliga rättigheterna. “Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens”, står det i Europakonventionen. FN-deklarationen anger att “var och en har rätt till att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.” Bibliotek är, både i sin digitala och fysiska form, grundläggande i att ta till vara dessa rättigheter.
Jag noterar att värdet av handskrifter och andra rariteter diskuteras i detalj i ett av IMY:s beslut om kamerabevakning på ett för allmänheten tillgängligt universitetsbibliotek. Diskussionen om biblioteksanvändarnas värde och rättigheter lyser med sin frånvaro.
Att vara medborgare i ett samhälle är något mer än att vara en datapunkt. Därför är det viktigt att inte slentrianmässigt tappa greppet om de mänskliga rättigheterna, oavsett vilka underverk ny teknik utlovar. Teknik kan missbrukas: hackerattacker, staters nedkoppling av internet eller åsiktsregistrering är reella hot mot det demokratiska samhället. Balansen som instiftandet av de mänskliga rättigheterna syftade till att upprätthålla – maktförhållandet mellan stat och individ och individers lika värde – kan rubbas om vi inte går varligt fram.
Kanske anser bibliotek som ansöker om kamerabevakning att människovärdet i form av privatliv och frihet att söka information är upp till IMY att avgöra. Men om bibliotek ska vara något mer än sina samlingar, borde inte våra diskussioner då utgå från att människans värde är minst lika viktigt som värdet av en äldre handskrift? Om inte viktigare?
Karolina Andersdotter
Doktorand i informationsvetenskap vid Åbo akademi
1 kommentarer
Senaste nytt

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min
Om kameror används utan att spela in är de i praktiken inte ett dugg mer integritetskränkande än vad det skulle vara att anställa en extra person bara för att hålla koll på det utrymme som är utsatt för skadegörelse eller av andra skäl är i behov av övervakning. Och en sådan anställning skulle ingen reagera på, eller hur?
Dessutom: Det talas ju ofta varmt i bibliotekskretsar om biblioteken som en del av det offentliga rummet. Om de är detta, kan man då verkligen ha någon rätt till privatliv i dem? Är inte det motsägelsefullt? (Och jag talar här alltså om själva RUMMET.)