Stort bevakningsbehov krävs för kameror

30 mar 2021 • 2 min

Under 2020 fick elva folkbibliotek eller biblioteksfilialer klartecken för kamerabevakning. Integritetsskäl gör att kraven för tillstånd är högt ställda.

Allt fler bibliotek ansöker om kameraövervakning, framför allt under meröppettider. Foto: Siarhei Horbach / Unsplash

Syftet med de bevakningskameror som tilläts under förra året är att förebygga stök, skadegörelse eller stölder under meröppettider. Vid varje beslut ska besökarnas behov av att skydda sin integritet vägas mot myndighetens behov av bevakning, förklarar Måns Lysén som är jurist på Integritetsskyddsmyndigheten som ger tillstånd till kamerabevakning av myndigheters lokaler.

– Bibliotek är ju generellt en känslig plats med högt integritetsintresse. En plats som folk besöker för avkoppling och nöje, men där det också kan vara känsligt vilka böcker man väljer att titta i, säger han.

Integritetsintresset kan dock minska genom att bevakningen till exempel begränsas till en mindre yta vid entrén.

Måns Lysén, jurist på Integritetsskyddsmyndigheten.

– Att tillstånden begränsas till just meröppettiderna innebär också att personer som inte vill bli bevakade har möjlighet att gå till biblioteket under ordinarie öppettid.

Att personer som besöker biblioteket under meröppettider skriver på ett avtal, samt att de måste vara över 18 år, bidrar till att minska integritetsintresset.

Flera bibliotek har i sina ansökningar hänvisat till att obehöriga tar sig in i biblioteken under meröppettider. Andra har hänvisat till att det har varit problem på andra filialer i kommunen. I flera av fallen konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten att bevakningsintresset är lågt.

– Kan man inte visa på ett högt bevakningsintresse krävs det att man kan trycka ner integritetsintresset ganska mycket för att det ändå ska väga över, säger Måns Lysén.

För att sätta upp övervakningskameror i till exempel läsesalar krävs ett tungt bevakningsbehov, även under meröppettider. Flera bibliotek har ansökt om kameraövervakning på en större yta inne i lokalen, men fått nej.

– Vi ger inte tillstånd till bevakning av läsesalar om man inte kan visa på något väldigt konkret bevakningsbehov. Inte ens under meröppettider.

Efter ett antal stölder, både av datorer och av värdefulla föremål ur samlingarna, fick universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala förra året tillstånd för bevakning dygnet runt. Dels av entréhallen och biblioteksbutiken, men också av specialläsesalar, kartläsesalar och en utställningsdel.

– Det fallet är speciellt. Bevakningsintresset är högt, både på grund av de värdefulla föremål som förvaras där och på grund av en tidigare brottsproblematik, säger Måns Lysén.

Kamerabevakning av bibliotek

  • Minst tolv ansökningar om kameraövervakning på bibliotek har godkänts sedan Integritetsskyddsmyndigheten tog över ansvaret från länsstyrelserna 2018. Av dessa ansökningar rör endast en övervakning utanför meröppettid.
  • De bibliotek som under 2020 har fått tillstånd att sätta upp kameror ligger i Norrköping, Stockholm, Perstorp och Skara och Uppsala.
  • Fyra ansökningar har lett till avslag eller delvis avslag.

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Krönika

Återstarta biblioteken

I många delar av landet är biblioteken de enda professionellt drivna kulturinstitutionerna. Ändå nämns de inte när regeringen talar om kulturens omstart efter pandemin.

9 apr 2021 • 3 min

Politik

Vill återta kulturministerposten

Lawen Redar (S) är orolig över Liberalernas val att kunna ingå i en regering som stödjer sig på Sverigedemokraterna. Och SD medger att de vill införa "smärre förändringar" i bibliotekslagen.

9 apr 2021 • 2 min

Nyheter

Prövar öppettider endast för barn

Efter en tid med mycket stök prövar biblioteket på Gamlegården i Kristianstad ett nytt koncept. Från och med i höst ska biblioteken endast släppa in barn två eftermiddagar i veckan.

6 apr 2021 • 3 min

Politik

Besvikelse över politiskt avhopp

Besvikna kommentarer hördes från biblioteksvärlden när Christer Nylander (L) meddelade att han lämnar riksdagen vid nästa val. ”Jag vet inte vart Liberalerna ska gå, men jag saknar Christer Nylanders röst i det sammanhanget”, säger Calle Nathanson, tidigare ordförande i Svensk biblioteksförening.

6 apr 2021 • 4 min

Reportage

En rörelse som släpper greppet om sin historia

Hjalmar Branting såg något viktigt födas 1902 när Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek invigdes. Men drygt 100 år senare lever institutionen på sparlåga. Varför satsar inte S och LO mer på sitt intellektuella arv i en tid då historieskrivningen utmanas av ytterkantshögern?

1 apr 2021 • 8 min

Essä

Bibliotekarier – inte vilka byråkrater som helst

Hur agerar bibliotekspersonalen under pandemin? Här finns inslag av aktivism och lydigt tjänstemannaskap – men det som dominerar är professionell yrkesetik och värnandet om bibliotekens värde, skriver Johan Sundeen och Roger Blomgren.

31 mar 2021 • 5 min

Debatt

Författarnas uppmaning: Boka oss igen!

Biblioteken är viktiga för författarna, så fortsätt planera era program trots osäkerheten, uppmanar Författarcentrum och Författarförbundet. "I värsta fall blir förstås några möten inställda. Men det inställda mötet kan författaren i bästa fall få krisstöd för."

29 mar 2021 • 2 min