Stort bevakningsbehov krävs för kameror

Under 2020 fick elva folkbibliotek eller biblioteksfilialer klartecken för kamerabevakning. Integritetsskäl gör att kraven för tillstånd är högt ställda.

Syftet med de bevakningskameror som tilläts under förra året är att förebygga stök, skadegörelse eller stölder under meröppettider. Vid varje beslut ska besökarnas behov av att skydda sin integritet vägas mot myndighetens behov av bevakning, förklarar Måns Lysén som är jurist på Integritetsskyddsmyndigheten som ger tillstånd till kamerabevakning av myndigheters lokaler.

– Bibliotek är ju generellt en känslig plats med högt integritetsintresse. En plats som folk besöker för avkoppling och nöje, men där det också kan vara känsligt vilka böcker man väljer att titta i, säger han.

Integritetsintresset kan dock minska genom att bevakningen till exempel begränsas till en mindre yta vid entrén.

– Att tillstånden begränsas till just meröppettiderna innebär också att personer som inte vill bli bevakade har möjlighet att gå till biblioteket under ordinarie öppettid.

Att personer som besöker biblioteket under meröppettider skriver på ett avtal, samt att de måste vara över 18 år, bidrar till att minska integritetsintresset.

Flera bibliotek har i sina ansökningar hänvisat till att obehöriga tar sig in i biblioteken under meröppettider. Andra har hänvisat till att det har varit problem på andra filialer i kommunen. I flera av fallen konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten att bevakningsintresset är lågt.

– Kan man inte visa på ett högt bevakningsintresse krävs det att man kan trycka ner integritetsintresset ganska mycket för att det ändå ska väga över, säger Måns Lysén.

För att sätta upp övervakningskameror i till exempel läsesalar krävs ett tungt bevakningsbehov, även under meröppettider. Flera bibliotek har ansökt om kameraövervakning på en större yta inne i lokalen, men fått nej.

– Vi ger inte tillstånd till bevakning av läsesalar om man inte kan visa på något väldigt konkret bevakningsbehov. Inte ens under meröppettider.

Efter ett antal stölder, både av datorer och av värdefulla föremål ur samlingarna, fick universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala förra året tillstånd för bevakning dygnet runt. Dels av entréhallen och biblioteksbutiken, men också av specialläsesalar, kartläsesalar och en utställningsdel.

– Det fallet är speciellt. Bevakningsintresset är högt, både på grund av de värdefulla föremål som förvaras där och på grund av en tidigare brottsproblematik, säger Måns Lysén.