Stort bevakningsbehov krävs för kameror

30 mar 2021 • 2 min

Under 2020 fick elva folkbibliotek eller biblioteksfilialer klartecken för kamerabevakning. Integritetsskäl gör att kraven för tillstånd är högt ställda.

Allt fler bibliotek ansöker om kameraövervakning, framför allt under meröppettider. Foto: Siarhei Horbach / Unsplash

Syftet med de bevakningskameror som tilläts under förra året är att förebygga stök, skadegörelse eller stölder under meröppettider. Vid varje beslut ska besökarnas behov av att skydda sin integritet vägas mot myndighetens behov av bevakning, förklarar Måns Lysén som är jurist på Integritetsskyddsmyndigheten som ger tillstånd till kamerabevakning av myndigheters lokaler.

– Bibliotek är ju generellt en känslig plats med högt integritetsintresse. En plats som folk besöker för avkoppling och nöje, men där det också kan vara känsligt vilka böcker man väljer att titta i, säger han.

Integritetsintresset kan dock minska genom att bevakningen till exempel begränsas till en mindre yta vid entrén.

Måns Lysén, jurist på Integritetsskyddsmyndigheten.

– Att tillstånden begränsas till just meröppettiderna innebär också att personer som inte vill bli bevakade har möjlighet att gå till biblioteket under ordinarie öppettid.

Att personer som besöker biblioteket under meröppettider skriver på ett avtal, samt att de måste vara över 18 år, bidrar till att minska integritetsintresset.

Flera bibliotek har i sina ansökningar hänvisat till att obehöriga tar sig in i biblioteken under meröppettider. Andra har hänvisat till att det har varit problem på andra filialer i kommunen. I flera av fallen konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten att bevakningsintresset är lågt.

– Kan man inte visa på ett högt bevakningsintresse krävs det att man kan trycka ner integritetsintresset ganska mycket för att det ändå ska väga över, säger Måns Lysén.

För att sätta upp övervakningskameror i till exempel läsesalar krävs ett tungt bevakningsbehov, även under meröppettider. Flera bibliotek har ansökt om kameraövervakning på en större yta inne i lokalen, men fått nej.

– Vi ger inte tillstånd till bevakning av läsesalar om man inte kan visa på något väldigt konkret bevakningsbehov. Inte ens under meröppettider.

Efter ett antal stölder, både av datorer och av värdefulla föremål ur samlingarna, fick universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala förra året tillstånd för bevakning dygnet runt. Dels av entréhallen och biblioteksbutiken, men också av specialläsesalar, kartläsesalar och en utställningsdel.

– Det fallet är speciellt. Bevakningsintresset är högt, både på grund av de värdefulla föremål som förvaras där och på grund av en tidigare brottsproblematik, säger Måns Lysén.

Kamerabevakning av bibliotek

  • Minst tolv ansökningar om kameraövervakning på bibliotek har godkänts sedan Integritetsskyddsmyndigheten tog över ansvaret från länsstyrelserna 2018. Av dessa ansökningar rör endast en övervakning utanför meröppettid.
  • De bibliotek som under 2020 har fått tillstånd att sätta upp kameror ligger i Norrköping, Stockholm, Perstorp och Skara och Uppsala.
  • Fyra ansökningar har lett till avslag eller delvis avslag.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min

Ledare

Används bibliotekens potential som läsfrämjare?

Det talas mycket om bibliotekens viktiga roll för att främja läsandet i Sverige. Men bibliotekspersonalen ges ingen eller väldigt lite tid för egen läsning. Och allra konstigast är att de inte ens pratar om det själva, skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

19 sep 2022 • 2 min