2023 ett magert år för folkbiblioteken

Resurserna för nästan 90 procent av landets folkbibliotek har krympt 2023, visar Biblioteksbladets årliga enkätundersökning. Skälet är nedskurna budgetar, hög inflation eller både och.

För fjärde året i följd har Biblioteksbladet skickat ut en enkät till cheferna för folkbiblioteken i Sveriges 290 kommuner med frågor om verksamhetens resurser: har de krympt, växt eller är de oförändrade?

Svaren från de 206 chefer som har deltagit i enkäten visar att 2023 innebär något av ett stålbad på många håll: nästan 90 procent av landets folkbibliotek ska i år bedriva sin verksamhet med mindre resurser än 2022.

• I drygt en av tio kommuner har budgeten skurits ned jämfört med föregående år. Det är en lika stor andel som i Biblioteksbladets enkätundersökning för ett år sedan.
• I drygt hälften av kommunerna är budgeterna för 2023 oförändrade, förutom att de har räknats upp enligt index. Men med en inflation på 10 procent och kommunala indexuppräkningar som i år ligger på som högst 3,5 procent (exklusive uppräkningar för pensionerna, en kostnad som stiger i år men som normalt regleras centralt i kommunerna) innebär detta att resurserna urholkas kraftigt.
• I var fjärde kommun är budgeten oförändrad och har heller inte räknats upp enligt index. I praktiken alltså också en avsevärd nedskärning.
• I endast en av tio kommuner är trenden positiv med resurser för 2023 som har stärkts med medel utöver indexregleringen.

Biblioteksbladets enkät visar alltså att svenska folkbibliotek är svårt trängda av det ekonomiska läget. Kulturminister Parisa Liljestrand har tagit del av resultatet av enkäten. I en skriftlig kommentar betonar hon att hon varken kan kommentera eller ha synpunkter på hur det ser ut budgetmässigt eller innehållsmässigt i kommunala verksamheter.

Hon framhåller att staten stöttar folkbiblioteken genom Stärkta bibliotek, den tillfälliga satsning som funnits sedan 2018.

– Syftet med satsningen är att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet.  Detta är en fortsatt viktig satsning och jag är glad att vi i ekonomiskt tuffa tider har kunnat fortsätta avsätta medel för satsningen.

Stärkta bibliotek går in på sista varvet i år, men Statens kulturråd har fått ett uppdrag av regeringen att analysera de framtida behoven och identifiera möjliga former för statens stöd till folkbibliotekens verksamhet. I år uppgår anslaget till 75 miljoner kronor, utslaget över landet blir det i snitt drygt 250 000 per kommun.

Svensk biblioteksförenings ordförande Helene Öberg tycker inte att situationen som blir synlig i Biblioteksbladets enkät är förvånande – men bekymrande.

– Det är ett tufft ekonomiskt läge för många kommuner. Vi har därför sedan valet arbetat extra mycket med att stärka våra medlemmar som arbetar i folkbiblioteken med argument för tillräckliga resurser. Folkbiblioteken ska vara öppna och trygga mötesplatser för alla. Minskade resurser kommer att påverka det.

Det är svårt att se några fördelar med att krympa utrymmet för en verksamhet som ska främja läsning och tillgång till litteratur, menar Helene Öberg.

– Många krafter slåss om medborgarnas uppmärksamhet, och den komplexa omvärlden kräver demokratisk tillgång till information. Vi behöver vara ett samhälle som ser läsningen och litteraturen som en tillgång, inte som en sparpost i en budget.