Under 2022 måste nästan 10 procent av landets folkbibliotek klara sin verksamhet med mindre resurser än förra året. Det visar Biblioteksbladets årliga enkätundersökning som besvarats av 184 av landets 290 kommuner, en svarsprocent på nästan 75 procent.

Resultatet speglar en fortsatt trend med minskade resurser: för tre år sedan visade motsvarande enkät att nästan 25 procent av folkbiblioteken fått sin budgetar krympta inför 2019 och inför 2020 visade undersökningen att det skedde neddragningar i drygt 30 procent av landets kommuner.

Resultaten ligger i linje med en undersökning som Svensk biblioteksförening lade fram förra året som visade att bibliotekens totala ekonomi krympt med mellan 69 och 85 miljoner kronor per år mellan år 2000 och 2019.

I våras skrev Biblioteksbladet om Österåker som i förhållande till befolkningen hade landets lägsta biblioteksbemanning.

Men nu ser det ljusare ut, förklarar bibliotekschefen Anna Corbett. Dels har man med hjälp av stöd från Stärkta bibliotek-satsningen kunnat projektanställa en personal vars anställning går ut till sommaren. Dels kan man från och med i sommar anställa en personal, en barn- och ungdomsbibliotekarie på heltid, tack vare en budgethöjning från kommunen.

– Det gör att vi kan satsa mer på den målgruppen med läsfrämjande aktiviteter. Tidigare har det varit svårt att hinna med det, säger Anna Corbett.

De måste förstå att vi är en lagstadgad verksamhet och att vi har en massa krav på oss

Åsa Johnson-Persson

– Vi, tillsammans med sju andra bibliotek, har ett projekt med en samisk biblioteksbuss, finansieringen från Kulturrådet sträcker sig ett år till och efter det är tanken att vi ska driva det med enbart egen budget. Vi har tänkt att det blir på håret men att det ska gå. Nu vet vi inte längre hur det blir med den satsningen, säger Åsa Johnson-Persson som har titeln kultur- och biblioteksansvarig i Åsele.

Hon uttrycker det som att förutsättningarna stryps och att det är fruktansvärt beklagligt, inte minst med tanke på att Åsele är en samisk förvaltningskommun. Hon pratar om okunskapen bland lokala politiker och flikar in att de egentligen ville dra ner 100 000 kronor ytterligare. Flera gånger om har hon bjudit in politiker till biblioteket, de måste veta vad de tar beslut om, som Åsa Johnson-Persson säger det.

– De måste förstå att vi är en lagstadgad verksamhet och att vi har en massa krav på oss och det gäller att se till att vi klarar åtminstone det vi måste göra. Nu blir även det tufft, förklarar Åsa Johnson-Persson.

2015, i samband med den stora flyktingströmmen till bland annat Åsele som tidigare hade ett skolbibliotek och ett folkbibliotek, beslutades över en natt att det skulle bli ett integrerat folk- och skolbibliotek utan att det innebar en höjning av budgeten.

– Politiken har inte förstått att det är två helt olika verksamheter. Jag blev vansinnig redan då, men man intalar sig till slut att det är som det är. I samma veva fick jag själv ansvaret för kulturen i kommunen, utöver min roll på biblioteket, säger Åsa Johnson-Persson och poängterar att de dubbla rollerna var och är något hon, som politikerna ser det, ska fixa enkelt.

Hon är tydlig med att hon förstår att kommunen måste dra ner på sina utgifter men de ansvariga måste veta vad det är de drar ner på, innan de faktiskt gör det.

– Nu är det valår, nu måste de visa sig och engagera sig. De måste tänka på vad som är viktigt i livet, det är inte bara arbete och skolan utan det är så mycket mer, menar Åsa Johnson-Persson.

Fotnot: enkäten genomfördes under januari och mejlades direkt till folkbibliotekens chefer i landets tio största kommuner. Övriga chefer har nåtts via den centrala mejladressen i respektive kommun. Svar kom från 184 av 290 kommuner.
Förra årets enkät avseende budgeten för 2021 resulterade inte i några artiklar på grund av för få inkomna svar.