Hur bygger man upp ett skolbibliotek?

Hur bygger man upp ett skolbibliotek från grunden – och omsätter skolbibliotekslagen 2025 i praktiken? När alla elever ska ha tillgång till ett bemannat bibliotek ökar kraven på både struktur och innehåll.

Innan seminariets deltagare ska ge förslag på handfasta metoder och arbetssätt för att skapa en verksamhet ber moderatorn och förläggaren Alle Eriksson panelen att kort beskriva vad ett skolbibliotek är? Svaren blir ”Ett rum där vi har en boksamling”, ”skolbibliotekarien är skolbiblioteket och ”en funktion att använda i skolundervisningen”.

Publiken får också delta när Alle Eriksson ber alla bibliotekarier räcka upp handen, ungefär hälften av publiken, sedan ber hon alla lärare räcka upp handen, även då sträcker ungefär hälften handen mot taket.

– Jag borde också fråga – hur många skolledare är här?

Mer från Bokmässan: Bibliotekens roll allt viktigare i algoritmernas tid

Tre personer ger sig till känna och spridda skratt hörs i seminariesalen. Bakom mig sitter en av de tre och fäller kommentaren.

– Det talar sitt tydliga språk.

Samtalet riktar in sig på vad skillnaden är mellan skolbibliotek och folkbibliotek och biblioteksutvecklaren och strategen Jonna Bruce vill utgå från professionen.

– Det är en biblioteksform där ingen annan har en aning om varför du är där, vart du ska och vad du ska göra. Där du som bibliotekarie saknar samma tydliga mål.

Magdalena Ivarsson, biblioteksutvecklare, vill ge ett konkret exempel på ett dilemma gällande mängden uppgifter och tid som en skolbibliotekarie ställs inför.

– Om vi tittar på Trelleborg där Trelleborgs gymnasium och de två folkbiblioteken har lika många besökare, men på skolbiblioteket arbetar bara två personer. De gör allt, säger hon och fortsätter:

– Samtidigt som en skolbibliotekarie konstant bemannar biblioteket finns det otroligt många anda saker att göra. Det finns ingen tid att gå undan och jobba ifred med sitt inre, förutom på lov.

Vem ska jobba som skolbibliotekarie då?

Den tidigare skolbibliotekarien Anni Agélii listar några karaktärsdrag.

– Man måste ha ett intresse för målgruppen, eleverna. Man måste intressera sig för lärande utbildning, vara flexibel, kunna hantera många bollar i luften och vara beredd på att det inte finns tid för inre arbete. Tvärtom är man bland många människor hela tiden och behöver samarbeta mycket med andra.

Jonna Bruce fyller i.

– Gången måste vara krattad från skolledningens håll, men man måste själv vara lite vass. Ingen lärare kommer knacka på hos dig för att samarbeta.

Magdalena Ivarsson, vars uppdrag är att stötta skolor som ofta saknar bibliotekarie och som uppmanat bibliotekarier att inte bort sin kompetens gratis till obehöriga, ser ändå skillnader mellan lärare och bibliotekarier värda att nämna.

– Jag tycker att det är mycket lättare att utbilda en lärare som älskar barn och lärande, än en bibliotekarie som inte vågar jobba på skolbibliotek. Det är en rätt introvert profession, men det är inte bra att vara det på skolbibliotek. Och det är ett problem att man inte fått med sig det i den pedagogiska delen i utbildningen.

Vilka utmaningar kan man stöta på som skolbibliotekarie eller som lärare som tar sig an uppdraget?

Jonna Bruce tar upp exempel från sitt första skolbiblioteksjobb.

– Vad fan gör jag nu, den känslan fick jag. Jag hade mycket vilja, men visste inte hur det skulle organiseras. Det funkade bra för mig, men då ägnade jag ett helt år åt att lajva skolbibliotekarie kändes det som. Jag hade kommit in i det hela mycket snabbare om jag inte hade haft behöva uppfinna allt själv.

Mer från Bokmässan: Gift Blessing ny läsambassadör: ”Vi måste också få in föräldrarna”

Att rensa ut ett bibliotek kan vara något man måste göra och då ska man absolut inte vara rädd att slänga böcker, menar Magdalena Ivarsson.

– Det kan ju hända att man står med ett bibliotek som ruttnat i många år, med böcker man fått in av lärare och rektorer bara för att ha. Det är helt okey att faktiskt kasta böcker. Vi måste ju köpa in böcker som matchar det man ska göra och inte bara ha 10 i topp-listan eller en rektors gamla Läckbergssamling.

Anni Agélii håller med om att skolbibliotekarier måste våga ta för sig.

– Man måste göra sig mer synlig i relevanta sammanhang. Sitta i lärarrummet med stora öron och gå fram till lärare ”jag hörde att du ska jobba med detta tema. Min kompetens kan hjälpa till på detta sätt…”.

Läs också: Magdalena Ivarsson: ”Folkbibliotekens kris börjar redan i skolan”

Att en skolbibliotekarie måste våga ta för sig verkar alla tre vara överens om, men parallellt måste det finnas en struktur på plats från skolledningen.

– Man kan inte lämna skolbiblioteket på en ensam eldsjäl. Vad händer om den är sjuk eller ledig, ska man ha stängt då eller? Nej, då ska en annan kunna komma och ta över och därför behövs styrdokumenten.

Att arbetet som skolbibliotekarie kan var ensamt, en utmaning som man kan jobba med själv via nätverk, men där rektorn också kan vara med och ge tid för nätverkande.

Om man jobbar så mycket själv och hamnar på ett skolbibliotek fullt med osorterade gamla böcker – hur gör man ett urval?

”Trial and error” och nätverk är två av panelens svar.

– Jag har sett att många börjat fråga ChatGPT om läslistor, men kolla bara i bibliotekssystem, fråga andra, uppmanar Magdalena Ivarsson.

Förutom nationella läslistor som ett stöd för läsning och litteraturval i förskola och skola, föredrar Magdalena Ivarsson andra läslistor och nämner bland annat Biblioteksbladet topplista som sammanställts av bibliotekarier.

– Ett annat sätt att göra ett urval är att vara där barnen är och ta in deras intresseområden. Men lustläsning är en sak, en annan sak är att ta reda på elevernas läsnivå för att göra sitt urval och då krävs det att man samarbetar på skolan.

– Men man måste ha ett dynamiskt bestånd, för det kan variera stort från årskurs till årskurs, säger Jonna Bruce och menar att man ständigt måste samarbeta med pedagogerna.

Hur får man till det här samarbetet som pratar om?

– Ägna lite tid att omvärldbevaka din verksamhet, vad händer, vilka återkommande teman jobbar man med, vad kan jag bidra med. Nästla sig in och kroka arm, det kommer finnas några få som är öppna direkt – ta chansen för nästa gång kommer det kännas bättre och fler pedagoger kommer komma till dig när de ser andra samarbeta, säger Anni Agélii och tillägger vikten att vara kontakt med ledningen.

– Be om tid att få prata om verksamheten med ledningen. Alla rektorer och biträdande rektorer är otroligt upptagna, men jag tycker man ändå ska få till ett samtal minst två gånger per termin.

Magdalena Ivarsson tycker att bibliotekarier kan vara dåliga på att framhålla sig själv i statistiken. Något som behövs för att få ledningen att förstå bibliotekariernas värde och behov.

– Ledningen måste ju förstå vad de lägger pengar på, säger hon.

Slutligen, vad har ni för tankar kring regeringens läsarstrategi och Pisa?

– Det är tydligt att det inte är kvaliteten på böckerna som avgör Pisa-resultaten, utan hur vi använder biblioteken. Mellan 1990 till 2017 har man decimerat skolbiblioteken och så är vi förvånade att ingen läser eller hittar till folkbiblioteken? Vi har ju inte skapat läsare på 20 år – så vem ska komma till folkbiblioteken? säger Magdalena Ivarsson.

– Vi behöver samtala mer om det man läst, det är ännu viktigare framåt. För man behöver det mänskliga mötet med en annan person, och det är vårt ansvar att hitta former för det. Pumpa inte in mer pengar på att köpa böcker som ingen kanske läser, öronmärk i stället pengarna för bemanning, säger Anni Agélii.