Bibliotekens roll allt viktigare i algoritmernas tid

I takt med digitalisering, informationsöverflöd styrd av algoritmer och minskad tillit får biblioteken en allt viktigare roll som öppna mötesplatser.

När Bokmässan i Göteborg drar i gång är ett av de första seminarierna ”Demokratins hjärta” där frågan är vad som händer med demokratin när allt fler möter information via algoritmer snarare än gemensamma offentliga rum? Vilken roll har biblioteken i det hela?

– Diskussionen vi nu ska ha rymmer något väldigt vardagligt; hur vi lever tillsammans, hur vi tar del av information och hur vi håller demokratin levande i en tid av personliga flöden och algoritmer, inleder moderatorn Brit Stakston, en av landets främsta experter inom digitalisering och strategisk kommunikation.

Samtalet börjar bortom algoritmerna i de fysiska rummen och mötet. Elisabeth Aquilonius, chef för Stockholms stadsbibliotek, tycker att bibliotekens fysiska möjligheter blir alltmer viktiga.

– Vi har ökat besökarantalet i Stockholm. Vi är en fysisk mötesplats där vi kan mötas och ställa frågor och reflektera tillsammans. Och just nu finns en möjlighet att agera som vi måste ta vara på, säger hon.

Varför just nu? Hon pekar på attityd- och kännedomsundersökningen från i år som visar att hela 85 procent av stockholmarna litar på biblioteken och 91 procent instämmer i påståendet att biblioteken är viktiga för samhället.

Gerd Elise Mörland, avdelningsdirektör för redaksjon og innhold, Deichmanbibliotekene i Oslo håller med om att tiden är relevant.

– Folk litar på oss, men vi har inte alltid kunskapen om den digitala värld som vi alla lever i just nu. Vi ser det bland unga idag som har svårt att på egen hand hitta trovärdiga källor, trots att de anstränger sig. Därför behöver vi agera snabbt.

Mer från Bokmässan: Gift Blessing ny läsambassadör: ”Vi måste också få in föräldrarna”

Vilken roll ser dem att biblioteken kan ha för att bistå det demokratiska samhället? Att fysiskt mötas och samtala blir den röda tråden i samtalet, men det är inte enkelt. Salla Tammi, chef för centrumbibliotekstjänsterna i Finland är tydlig i sin bedömning av debattklimatet som råder.

– Vi har förlorat vårt sätt att tala respektfull till varandra, säger hon och Gerd Elise Mörland krokar i.

– Det är viktigt att se hur det offentliga samtalet behöver förändras. Förr kunde vi ställa personer på scen och låta dem debattera, men det är svårt i Oslo idag. Folk vill inte ställa sig på scen och ta plats, de att rädda att folk ska filma och förvränga samtalet i sociala medier, menar hon.

Bibliotekens ansvar blir att hitta ett sätt att vara en trygg plats för samtal, men hur jobbar man med säkerhet för deltagare och personal? Man kan inte backa menar Salla Tammi.

– Vi kan inte bli rädda för konflikter, annars börjar man censurera sig själv. Det är svårt, men vårt samhälle behöver konflikter. I Helsingfors hade vi till exempel nyligen en högerextrem grupp som lånade våra lokaler. Vi nekade dem tillgång till dessa med hänvisning till stadens lagar om mänskliga rättigheter, men det är svårt att dra gränser.

Enligt Gerd Elise Mörland är yttrandefrihet, inkludering och självständighet pelare man måste stå stadigt på för att sätta gränserna för vad bibliotekens fysiska rum är till för. Mötesfriheten är stark i Norge, men den är inte absolut.

– Vi hade väldigt extrema grupper som använde sig av våra lokaler. Vi märkte att de använde sig av oss för att få reaktioner och uppmärksamhet. Då behövde vi ha tydliga riktlinjer för vad som gäller för att institutionen inte skulle falla sönder, säger Gerd Elise Mörland.

Elisabeth Aquilonius poängterar att säkerhet är något man måste arbeta med.

– Om vi vet att ett event kommer vara problematisk ser vi till att ha ett tydligt ramverk för publiken och alla deltagare.

– Vem känner sig inte säker? undrar Brit Stakston.

– Moderatorn, folk på scenen, bakom scen, personal. Folk har olika erfarenheter från livet och man måste vara tydlig gällande arbetsvillkor, menar Gerd Elise Mörland.

Utöver ett säkert rum med tydliga regler menar Gerd Elise Mörland att man aktivt måste jobba med demokratifrågor internt på biblioteken.

– Vi har alla brandövningar på jobbet, men varför har vi inga demokratiövningar? säger hon och berättar att de i Norge jobbat med det danska konceptet ”Democracy fitness”.

– Det är ett koncept där man tränas i olika demokratiska ”muskler” och hur du kan praktisera dem. Om det inte känns tryggt i biblioteket, hur kan man göra det robst och säkert? Hur fungerar yttrandefrihet i praktiken.

Även i Sverige har man tränat sina demokratiska muskler internt enligt Elisabeth Aquilonius.

– Vi gör rollspel i Stockholm. Inte specifikt för event, men hur vi interagerar med folk som kommer till biblioteken. I våras hade vi också en digital kurs för alla anställda inför valet, med frågor för personalen att diskutera.

Efter seminariet får Biblioteksbladet chans att fråga Elisabeth Aquilonius hur hon ser på mötet med sina nordiska grannar.

Vad tycker du om att mötas med nordiska grannar och diskutera demokratifrågor? Vad kan vi lära oss?

– Det är väldigt inspirerande att mötas över de nordiska gränserna och pratar om dessa typer av frågor, för det är ju helt uppenbart att vi brottas med samma utmaningar och samma frågeställningar. Om kombinationen hur vi kan skapa öppna, tillgängliga och respektfulla rum samtidigt som vi vill ha en bredd och kunna lyfta ämnen som upptar folks medvetande och tankar men som är svåra.

– Jag är ödmjuk inför att detta inte är några enkla frågor. Det är ett växelspel mellan oss. Utgångspunkten måste vara att vi delar goda exempel med varandra oavsett om det är vi eller andra som sitter på svaren.

– Något som jag tycker är intressant att kunna höra mer om är den metod som Helsingfors arbetar med som heter Timeout – ett ramverk som används inom hela kommun för att närma sig frågor som berör och för människor kan ha olika uppfattning. Även Oslos arbete med ”Democracy Fitness” är inspirerande.

Kan du se tillbaka på senaste svenska valet och bibliotekens roll – vad sticker ut för dig?

– Framför allt har vi varit förtidsröstningslokaler – och bara det, att vi återigen öppnar upp för möjligheten att förtidsrösta i tider då allt fler vill förtidsrösta visar tydligt att vi spelar en viktig roll i infrastrukturen kring valet.

– Det andra är att vi parallellt lyft vikten av det demokratiska samhället, och där har vi bland annat haft ”Barnens val” på alla 40 bibliotek i Stockholms – där barnen har fått gå in i ett röstbås och rösta på sin favoritbarnbokskaraktär. I Farsta hade vi också lokala politiker som utgick från frågor som de besökande lokalt hade formulerat, för att just skapa engagemang och intresse för de frågor som berör lokalsamhället.

– Men också att vi under våren hade en utbildning i vad det innebär att vara tjänsteperson och jobba i offentlig sektor. Det är ett sätt att stärka oss internt kring vårt uppdrag och vikten av att stå stadigt i en alltmer skakig omvärld.