9 av 10 tror att AI kommer att påverka valet

Förstagångsväljare använder AI för att få svar om politik och Tiktok kan spela en viktig roll i höstens val. Det visar en ny rapport från Internetstiftelsen som också avslöjar att många tror att AI kommer att påverka valrörelsen.

I rapporten Svenskarna och internet: Valspecial 2026 som släpps idag är fokus på hur Internet kommer att påverkare väljare och valrörelsen. Utvecklingen har sedan det senaste valet varit blixtsnabb på AI-fronten.

– Då fanns egentligen inte AI i våra liv, nu finns tekniken tillgänglig för alla, inte minst kopplat till AI-genererat innehåll. Så det är inte konstigt att oron är utbredd, säger Jannike Tillå som är chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.

Hon syftar bland annat på att 88 procent av de tillfrågade tror att AI kommer att användas för att skapa falska bilder eller videoklipp i syfte att påverka valutgången. Undersökningen visar samtidigt att det finns en stor medvetenhet om riskerna och om möjligheterna att enkelt skapa trovärdigt innehåll. Jannike Tillå menar att det är positivt att man är på sin vakt.

– Men vad händer när vi översköljs av den här typen av innehåll och vi till slut inte litar på någonting? När det påverkar vårt förtroende till hela informationsmiljön? Det är en farlig väg att gå, säger Jannike Tillå.

Rapporten visar samtidigt att många, en fjärdedel av förstagångsväljarna, har kommunicerat med AI kring politik och samhällsfrågor. Jannike Tillå menar att det är tydligt att många vill ha en förklaring, en fördjupning. Frågorna handlar om ekonomi, säkerhetspolitik, invandring, integration och energipolitik. Man söker statistik och vill förstå hur till exempel vården fungerar.

– Vi ser också att många försöker matcha sina egna värderingar, sina egna tankar om politiska områden och sina egna åsikter med politiska partier med hjälp av AI. De gör egna skräddarsydda valkompasser och det kan förstås vara positivt att man försöker fördjupa sig. Å andra sidan kommer det här med risker. Tjänsterna vill vara oss till lags och går inte alltid att lita på fullt ut, säger Jannike Tillå.

Den här typen av AI-tjänster rekommenderas inte för att få svar på frågor. Det är nödvändigt att dubbelkolla med andra källor.

Trots att informationslandskapet förändras snabbt visar rapporten att nästan alla svenskar konsumerar politisk information och politiskt innehåll även i traditionella medier. Tv, radio och tidningar har högt förtroende och är fortfarande källor som många uppfattar som de viktigaste för politisk information. Men Jannike Tillå påpekar att generationsskillnaderna är stora. Det är de äldre, pensionärerna, som med väldigt hög frekvens tar del av politisk information i de traditionella mediekanalerna. Det gör inte de unga. Med sociala medier är det tvärtom och AI-tekniken används än så länge i stort sett inte alls av de äldre.

Nästan varannan förstagångsväljare tar del av politiskt innehåll på Tiktok. I valet 2022 var det färre än var fjärde. När det gäller vuxna i övrigt tar inte ens var tionde del av politiskt innehåll på Tiktok. Jannike Tillå menar att de olika plattformarna skiljer sig väldigt mycket åt och att budskapet anpassas väldigt mycket till plattformen.

– På en plattform som Tiktok har du kort om tid på dig, det är både ljud och bild, det är ofta kopplat till humor. Där ska du in med viktiga budskap och nå ut till målgruppen och det betyder att de olika målgrupperna får väldigt olika typer av perspektiv kopplat till politik, om det jämförs med en partiledardebatt, en fördjupning eller en intervju, säger Jannike Tillå och fortsätter:

– Det kan bli ganska utmanande när det kommer till att försöka enas om en slags gemensam verklighetsbild som en grund för en politisk diskussion.

Samtidigt har Facebook tappat mycket av sin betydelse som plattform för politiskt innehåll och omkring hälften av svenskarna tror att partiledardebatterna och valkompasser kommer att vara viktiga källor när de ska göra sina val i höst. Jannike Tillå tror att många söker en mer serverad fördjupning och att det har att göra med att vi, generellt, har blivit mer passiva konsumenter.

– Man söker format som hjälper en att orientera sig. Jag tror att man vänder sig till partiledardebatter för att man vill ha en koncentrerad bild av skillnader och konflikter.

Jannike Tillå lägger till att de senaste årens partiledardebatter inte alltid har varit så konstruktiva och därför har fått befogad kritik.

Apropå det politiska samtalet på nätet visar rapporten också att var femte har avstått från att engagera sig politiskt på grund av samtalsklimatet där. Överhuvudtaget blir det politiska samtalet på nätet mer sällsynt och Jannike Tillå tror att det i mångt och mycket beror på att vi i allmänhet har förändrat hur och varför vi använder sociala medier. För tio år sedan handlade det om att vi sökte dialog och ville ha kontakt med vänner. Nu är det mer fokus på tidsfördriv och att bli underhållen. 2018 trodde många unga att sociala medier skulle kunna bli en arena för politisk information och diskussion. Så har det inte riktigt blivit, det finns ingen konversation mellan politiker och väljare, menar Jannike Tillå.

– Plattformarnas affärsmodeller gynnar inte ett balanserat samtal och bland annat därför är det fortfarande viktigt för partierna att knacka dörr och möta väljarna ansikte mot ansikte.