Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
6 maj 2015 • 2 min
Med ett seminarium i juni i Uppsala drar det nybildade ABK-nätverket igång. ABK står för de Akademiska Bibliotekens Kvalitetsarbete och...
Med ett seminarium i juni i Uppsala drar det nybildade ABK-nätverket igång. ABK står för de Akademiska Bibliotekens Kvalitetsarbete och hittills har nätverket lockat 50 medlemmar. Bland annat ska nätverket diskutera digitaliseringens konsekvenser och vad kvalitet egentligen är för något.
– Vi står inför en komplex verklighetsförändring och den stora frågan är hur vi utvecklar biblioteksservicen i det växande digitala landskapet, säger Tore Torngren, verksamhetsansvarig för samordning och kvalitet vid Lunds universitetsbibliotek, och en av initiativtagarna till nätverket.
– Vi kanske ska börja med att fråga oss vad kvalitet är och för vem? Det finns ju olika perspektiv – hela lärosätets, bibliotekens och inte minst användarnas.
I dag finns det runt 40 lärosäten med ett universitets- eller högskolebibliotek. ABK-nätverket riktar sig i första hand till dem som ansvarar för kvalitetsarbetet vid de akademiska biblioteken, men även till alla som intresserar sig för kvalitetsfrågor inom de akademiska bibliotekens arbetsområden.
Den 4 juni arrangerar ABK-nätverket seminariet ”Bibliotekens bidrag till lärosätenas kvalitet och utveckling” på Uppsala universitet, och Tore Torngren är entusiastisk:
– Vi hoppas att nätverket blir det forum där vi kan dela med oss av vad vi gör när vi kvalitetsarbetar, liksom av vår omvärldsbevakning.
En annan aktuell fråga är hur biblioteken bidrar till lärosätenas kvalitetsutveckling.
– Det är naturligt att biblioteken utgår från sitt eget perspektiv, men det är viktigt för oss att också bli värderade ur vår moderorganisations perspektiv. Vi vill kunna förstå hur vi inom biblioteksverksamheterna kan höja lärosätenas kvalitet och förbättra dialogen med dem som granskar kvaliteten.
Bibliotekens verksamhet inom universitet och högskolor handlar bland annat om att undervisa studenter i att hitta och värdera information, och att ge stöd till forskare, till exempel vid publicering, spridning och mätning av forskningens genomslag.
– Var finns det en koppling mellan vår undervisning och kvaliteten på utbildningarna? frågar Tore Torngren. Vi vill diskutera hur vi på biblioteken kan bidra till en högre genomströmning av studenter och bättre studentuppsatser. Det går alltid att utveckla samarbetet med de akademiska lärarna och att bli ännu bättre på att förstå och möta studenternas behov.
Seminariet i Uppsala innehåller bland annat programpunkter om internationella jämförelser av kvalitet, i form av benchmarking eller riktmärkning, och en gruppdiskussion om vad kvalitetsarbete egentligen är och hur kvalitetsarbetet på svenska lärosäten ser ut i dag.
– Arbetet med nätverket och seminariet blir en läroprocess för oss, säger Tore Torngren. Kvalitetsarbetet på de akademiska biblioteken bör kanske i högre grad än i dag ställa sig på användarnas sida, och ge dem redskap att göra det de verkar vilja göra helst av allt – klara sig själva.
FOTNOT: Mer information om seminariet den 4 juni:
http://ub.uu.se/ViewPage.action?siteNodeId=81749&languageId=3&contentId=-1&eventId=12170
FOTO: Tore Torngren fångad i en mer avslappnad del av det pågående kvalitetsarbetet.
Samhällsinformation är ett kärnuppdrag. Gränserna för vad det innebär beror på ett biblioteks omgivning. "Det innebär dock inte att bibliotek bör göra allt", skriver bibliotekschefer och forskare.
17 okt 2025 • 2 min
Bibliotekens arbete 2015 präglades av lyssnande, ödmjukhet och en beslutsamhet att klara uppdraget. Ingenstans finns en sådan inställning med samma utbredning och djup, skriver Carlos Rojas.
16 okt 2025 • 8 min
Hur arbetar bibliotek, universitet och kulturinstitutioner under ockupation? Agnes Kotka, avdelningschef på Västerås stadsbibliotek, åkte till Västbanken och östra Jerusalem för att ta reda på svaret. Det här är hennes berättelse.
15 okt 2025 • 9 min
Digidel har kartlagt verksamheter runt om i Sverige som ger vägledning i en digital vardag. Biblioteken spelar viktiga roller men Digidel vill att debatten ska handla mer om förebyggande insatser för digital delaktighet och demokrati.
14 okt 2025 • 2 min
Johanna Hanssons artikel om DIK:s rapport "Samhällets sista utpost" har väckt debatt. "Här finns flera goda uppslag och viktiga frågor att ta vidare", skriver hon i sin slutreplik.
13 okt 2025 • 2 min
Kungliga biblioteket, KB, har fått i uppdrag av regeringen att med hjälp av pliktmaterial ta fram olika språkmodeller. Men både regeringen och KB kritiseras av Författarförbundet.
13 okt 2025 • 5 min
Ju mer bibliotek behöver anpassa sig till nya uppdrag desto mindre stadig är grunden som de och deras medarbetare står på. "Ett bibliotek kan och bör inte vara allt", skriver Kristin Halverson.
10 okt 2025 • 2 min
Det är glädjande att den ryska biblioteksföreningen inte längre är medlem i Ifla. Men formerna för utträdet väcker frågor.
9 okt 2025 • < 1 min
Folkbiblioteken är gravt underfinansierade samtidigt som andra instanser i samhället dumpar sitt ansvar hos dem. Det är naivt att tro att detta inte spelar någon roll för deras möjlighet att göra sitt jobb, skriver DIK:s Anna Troberg i en replik på Johanna Hanssons debattartikel.
8 okt 2025 • 2 min
Behoven av hjälp med "icke-bibliotekariska" uppgifter skulle minska om vi fokuserade på våra kärnuppgifter, skriver Karin Kraft. "Grejen med läsfrämjande insatser är väl bland annat att hjälpa folk in i samhället och lyckas vi med det så minskar också behovet av vissa stödinsatser."
7 okt 2025 • 2 min
Huvudbudskapet i Iflas riktlinjer för arbetet med att stötta människor på flykt är egentligen en fråga: Om biblioteken är samhällets vardagsrum, vem saknar då en plats?
7 okt 2025 • 2 min
Sedan Trump tillträdde som president sprids censuren snabbt. Böcker plockas ofta undan utifrån oro över anklagelser om att ha kontroversiella böcker på
6 okt 2025 • < 1 min
0 kommentarer