DEBATT: Kulturen har värde oavsett vårdtid
1 feb 2016 • 2 min
Chefer vid Falu lasaretts bibliotek vill se ett tydligare försvar för sjukhusbibliotekens patientinriktade verksamhet. I Svensk biblioteksförenings jubileumsskrift ser de...
Chefer vid Falu lasaretts bibliotek vill se ett tydligare försvar för sjukhusbibliotekens patientinriktade verksamhet. I Svensk biblioteksförenings jubileumsskrift ser de tecken på att frågan är nedprioriterad.
Svensk biblioteksförening har kommit ut med en jubileumsskrift med titeln ”Till det mänskliga ordets trygga beredskap och värn”. Där finns också ett avsnitt om sjukhusbibliotek (s 59-60). Enligt jubileumskriften har den patientinriktade delen av verksamheten minskat, vilket sägs bero på kortare vårdtider. Det är ett argument som vi har hört förut, men att få läsa det i jubileumsskriften känns trist. För detta är våra belackares argument när de vill angripa eller till och med lägga ned sjukhusbibliotekens allmänna biblioteksverksamhet. Vi menar att den patientinriktade delen har ett berättigande så länge vi har patienter på sjukhus. För kulturen har ett värde oavsett vårdtid och dessutom ligger det inga genomsnittspatienter på våra sjukhus, utan högst konkreta. Vi har fortfarande patienter som är inlagda i månader, ibland isolerade, som dessutom allt oftare varken kan svenska eller engelska, och där sjukhusbiblioteket blir det enda som vid sidan av vårdinsatsen kan göra situationen någorlunda dräglig. Till detta ska läggas sjukhusbibliotekens uppgift att utveckla information och lärande för patienter och deras närstående.
Sjukhusbibliotek har funnits i drygt hundra år och det var landstinget i Dalarna som 1911 var först med att anslå medel, inte 1920 års riksdag som skriften hävdar. Sjukhusbiblioteken var en del av den moderna biblioteksrörelsens framväxt under 1900-talets början och påverkades nationellt av folkbildningssträvandena och internationellt av public library-idén. Senare kom sjukhusbibliotekens professionalisering, där statsbidragen 1930 kopplades till stadsbibliotekens länsbiblioteksverksamhet.
Men parallellt med detta växte de medicinska biblioteken fram och sjukhusbibliotekens patientinriktade del kom att kompletteras med den medicinska. Det förstärkte den särart som sjukhusbiblioteken hade, vilket gjorde att stadsbibliotekens betydelse för sjukhusbiblioteken avtog. I en artikel i Biblioteksbladet (1968 s 216 ff) går Ulla Kjerrström till offensiv för det kombinerade sjukhusbiblioteket, med både allmänna och medicinska biblioteksuppgifter. Ulla satt som ordförande för SAB:s sjukhussektion sedan 1965 och hennes artikel utmanade dåvarande det biblioteksetablissemanget, som menade att det kombinerade sjukhusbiblioteket var till förfång för sjukhusbibliotekens folkbiblioteksuppgift. Men farhågorna kom på skam och istället följde något som kan betecknas som sjukhusbibliotekens glansperiod. Det var i anslutning till denna utveckling som landstingen inte bara tog det ekonomiska ansvaret utan även ansvar för verksamhet och personal. Den som främst kom att personifiera denna glansperiod var Lena Sewall. Under hennes ledning skapades i Värmland ett länsomfattande system av kombinerade sjukhusbibliotek, ett system som saknar motstycke både före och efter denna period, såväl nationellt som internationellt. Men ingenting om detta finns i jubileumsskriften, trots att Lena Sewall var författare till grundböckerna om sjukhusbibliotek för en hel generation sjukhusbibliotekarier, utgivna i SAB-serien (nr 8 och nr 17).
Skriften väljer istället att till exempel lyfta fram att SAB:s vårdsektion utgav Blänkaren från 1998 och Eva Alopaeus studie om sjukhusbibliotekens betydelse för medicinskt beslutfattande året därpå. Det är en ensidig historieskrivning och dessutom fel. SAB:s vårdbibliotekssektion gav ut Blänkaren från 1988 och nämnda studie kom först elva år senare. Från att tidigare ha varnat för underskattning av sjukhusbibliotekens folkbiblioteksuppgift tycks dagens biblioteksetablissemang (såsom den uttrycks i skriften) helt har kastat av sig denna oro. Nu gäller berättelser där exklusiviteten står i centrum. Men för sjukhusbibliotek handlar det inte bara om att ge vårdens ledning bra underlag till beslut, visserligen en viktig uppgift det också, utan sjukhusbibliotek är till både för personal och patienter, vare sig det handlar om medicinska frågor eller kultur.
Bengt Holmquist, senior chef och P-O Tellander, chef, Falu lasaretts bibliotek och informationscentral
Läs också jubileumsbokens redaktörs, Margareta Lundberg Rodin, svar på kritiken.
1 kommentarer
Senaste nytt

Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
Högre arbetslöshet bland utrikesfödda bibliotekarier
Arbetslösheten är fyra gånger så hög bland bibliotekarier som är födda i utlandet än bland inrikesfödda. Det visar en granskning från Magasin K.
25 jan 2023 • < 1 min

Populärt låna elmätare i söder
Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.
24 jan 2023 • 3 min

Romskt resursbibliotek placeras i Malmö
Det blir Biblioteken i Malmö som får uppdraget att vara värd för resursbiblioteket för romani chib.
20 jan 2023 • < 1 min

Besked om skolbibliotek uteblev
Vikten av läsning lyftes på skolministerns och utbildningsministerns pressträff på fredagen. Men ingen nämnde skolbiblioteken.
20 jan 2023 • < 1 min

Tror på effekt av tillträdesförbudet
I sin bok Stök på bibliotek konstaterar Gunnar Rensfeldt att varken stöket eller varianter av tillträdesförbud är något nytt. Han tror att lagen om tillträdesförbud kommer att göra skillnad.
19 jan 2023 • 4 min

Små bibliotek för alla – en rörelse över hela världen
Små bibliotekslådor, Little Free Library, är en läsfrämjande rörelse som har spridit sig över världen. Målet är att få fler barn och unga att läsa.
18 jan 2023 • < 1 min

Debatt om anmälningsplikt, armlängds avstånd och hat och hot
Bibliotek ska vara tillgängliga för alla – men skuggsamhället måste bekämpas, skriver kulturminister Parisa Liljestrand i sitt svar på Lawen Redars två interpellationer som nu debatteras i riksdagen. ”Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver utredas närmare.”
17 jan 2023 • < 1 min

Bibliotekarie i topp tio bland unga tjejers önskan om yrke
Att jobba som bibliotekarie må inte vara den största drömmen bland ungdomar, men en färsk rapport visar att yrket finns med på topp tio när unga kvinnor listar vad de kan tänka sig jobba med. Intresset är mindre bland unga män.
17 jan 2023 • 1 min

Tisdag i riksdagen med debatt om bibliotek
Kan bibliotek fortsätta vara en plats för alla om Tidöavtalets anmälningsplikt av papperslösa drivs igenom? Hur ska hat och hot mot bibliotekspersonal motverkas? I morgon, tisdag kommer frågorna att debatteras i riksdagen.
16 jan 2023 • < 1 min
Svar på Margareta Lunberg Rodins svar:
”Det första kravet på en historieskrivning är att den faktamässigt är korrekt. Jubileumsskriften innehöll flera sakfel om sjukhusbibliotekens historia.
Det andra kravet är att skrivningarna lyckas fånga det väsentliga i sjukhusbibliotekens utveckling. Det misslyckades jubileumsskriften med. Frågan står inte om att historien om sjukhusbibliotek kunde ha skildrats på annat sätt, utan att den just skulle ha gjort detta.
”Historiebygge” är inte att samla allt, utan just det viktiga och det som bäst täcker utvecklingen i sin helhet. En bra idé hade varit att utgå från Barbro Thomas rapport, en rapport som ändå nämndes om i skriften och som gjordes på sjukhusbibliotekschefernas uppdrag. Det hade gjort jubileumskriften skrivningar om sjukhusbibliotek mer heltäckande istället för att låta en del specifika synvinklar från Göteborgstrakten ge helhet.”