DEBATT: Kulturen har värde oavsett vårdtid
1 feb 2016 • 2 min
Chefer vid Falu lasaretts bibliotek vill se ett tydligare försvar för sjukhusbibliotekens patientinriktade verksamhet. I Svensk biblioteksförenings jubileumsskrift ser de...
Chefer vid Falu lasaretts bibliotek vill se ett tydligare försvar för sjukhusbibliotekens patientinriktade verksamhet. I Svensk biblioteksförenings jubileumsskrift ser de tecken på att frågan är nedprioriterad.
Svensk biblioteksförening har kommit ut med en jubileumsskrift med titeln ”Till det mänskliga ordets trygga beredskap och värn”. Där finns också ett avsnitt om sjukhusbibliotek (s 59-60). Enligt jubileumskriften har den patientinriktade delen av verksamheten minskat, vilket sägs bero på kortare vårdtider. Det är ett argument som vi har hört förut, men att få läsa det i jubileumsskriften känns trist. För detta är våra belackares argument när de vill angripa eller till och med lägga ned sjukhusbibliotekens allmänna biblioteksverksamhet. Vi menar att den patientinriktade delen har ett berättigande så länge vi har patienter på sjukhus. För kulturen har ett värde oavsett vårdtid och dessutom ligger det inga genomsnittspatienter på våra sjukhus, utan högst konkreta. Vi har fortfarande patienter som är inlagda i månader, ibland isolerade, som dessutom allt oftare varken kan svenska eller engelska, och där sjukhusbiblioteket blir det enda som vid sidan av vårdinsatsen kan göra situationen någorlunda dräglig. Till detta ska läggas sjukhusbibliotekens uppgift att utveckla information och lärande för patienter och deras närstående.
Sjukhusbibliotek har funnits i drygt hundra år och det var landstinget i Dalarna som 1911 var först med att anslå medel, inte 1920 års riksdag som skriften hävdar. Sjukhusbiblioteken var en del av den moderna biblioteksrörelsens framväxt under 1900-talets början och påverkades nationellt av folkbildningssträvandena och internationellt av public library-idén. Senare kom sjukhusbibliotekens professionalisering, där statsbidragen 1930 kopplades till stadsbibliotekens länsbiblioteksverksamhet.
Men parallellt med detta växte de medicinska biblioteken fram och sjukhusbibliotekens patientinriktade del kom att kompletteras med den medicinska. Det förstärkte den särart som sjukhusbiblioteken hade, vilket gjorde att stadsbibliotekens betydelse för sjukhusbiblioteken avtog. I en artikel i Biblioteksbladet (1968 s 216 ff) går Ulla Kjerrström till offensiv för det kombinerade sjukhusbiblioteket, med både allmänna och medicinska biblioteksuppgifter. Ulla satt som ordförande för SAB:s sjukhussektion sedan 1965 och hennes artikel utmanade dåvarande det biblioteksetablissemanget, som menade att det kombinerade sjukhusbiblioteket var till förfång för sjukhusbibliotekens folkbiblioteksuppgift. Men farhågorna kom på skam och istället följde något som kan betecknas som sjukhusbibliotekens glansperiod. Det var i anslutning till denna utveckling som landstingen inte bara tog det ekonomiska ansvaret utan även ansvar för verksamhet och personal. Den som främst kom att personifiera denna glansperiod var Lena Sewall. Under hennes ledning skapades i Värmland ett länsomfattande system av kombinerade sjukhusbibliotek, ett system som saknar motstycke både före och efter denna period, såväl nationellt som internationellt. Men ingenting om detta finns i jubileumsskriften, trots att Lena Sewall var författare till grundböckerna om sjukhusbibliotek för en hel generation sjukhusbibliotekarier, utgivna i SAB-serien (nr 8 och nr 17).
Skriften väljer istället att till exempel lyfta fram att SAB:s vårdsektion utgav Blänkaren från 1998 och Eva Alopaeus studie om sjukhusbibliotekens betydelse för medicinskt beslutfattande året därpå. Det är en ensidig historieskrivning och dessutom fel. SAB:s vårdbibliotekssektion gav ut Blänkaren från 1988 och nämnda studie kom först elva år senare. Från att tidigare ha varnat för underskattning av sjukhusbibliotekens folkbiblioteksuppgift tycks dagens biblioteksetablissemang (såsom den uttrycks i skriften) helt har kastat av sig denna oro. Nu gäller berättelser där exklusiviteten står i centrum. Men för sjukhusbibliotek handlar det inte bara om att ge vårdens ledning bra underlag till beslut, visserligen en viktig uppgift det också, utan sjukhusbibliotek är till både för personal och patienter, vare sig det handlar om medicinska frågor eller kultur.
Bengt Holmquist, senior chef och P-O Tellander, chef, Falu lasaretts bibliotek och informationscentral
Läs också jubileumsbokens redaktörs, Margareta Lundberg Rodin, svar på kritiken.
1 kommentarer
Senaste nytt

Hat och hot, AI och skolbibliotek – se samtalen från Almedalen
Nu går det att se ett urval av paneldiskussionerna på Biblioteksarenan, scenen för biblioteksfrågor under årets Almedalsvecka. Med det önskar vi trevlig sommar!
3 jul 2025 • < 1 min

Samtal om samhälle, demokrati och bibliotek i Visby
Hur påverkas demokratin när studieförbunden måste dra ner på en tredjedel av verksamheten? Och är det okej att förolämpa varandra på nätet? Det och många fler frågor debatterades på Biblioteksarenan i Almedalen.
27 jun 2025 • 4 min

Stockholms satsning – frö till nationell e-plattform?
Biblioteket Play startades för att Stockholms stadsbiblioteks program skulle nå utanför det fysiska rummet. Målet är att det ska bli en gemensam plattform för biblioteken i Sverige.
27 jun 2025 • 4 min

Små resurser för att skydda kulturarvet
Underhållet är eftersatt på Ukrainas ledande nationalbibliotek. Behovet av digitalt bevarande är stort, men det stöd som har getts hittills är som droppar i havet.
25 jun 2025 • 5 min

Lag om säkerhet kan försvåra för bibliotek
2024 fanns det 342 integrerade folk- och skolbibliotek i Sverige. Frågan är hur många av dessa som påverkas när den nya lagen om säker skola börjar gälla den 1 juli.
24 jun 2025 • 3 min

Biblioteket öppet när campus stänger till följd av demonstrationer
Campus Blåsenhus på Uppsala universitet har flera gånger stängt för allmänheten på grund av att demonstranter tagit sig in. Då har biblioteket behövt påminna om att bibliotek ska vara öppna för alla.
23 jun 2025 • 3 min

Rysk litteratur förbjuds i Ukraina
Nästan 600 böcker i Ukraina har förbjudits för att de anses innehålla rysk propaganda. ”Syftar till att likvidera Ukrainas självständighet.”
19 jun 2025 • 2 min

Subtil underbemanning hotar tryggheten
För många symboliserar bibliotek det goda samhället. Men för att det ska fortsätta vara så måste all bibliotekspersonal arbeta under rimliga villkor, skriver Leodan Rodriguez.
18 jun 2025 • 3 min

En hel dag om bibliotek på Almedalens finaste scen
Biblioteksarenan är politikerveckans plats för samtal om bibliotek och frågor som rör dem. Notera onsdagen den 25 juni på Almedalsbibliotekets barnavdelning.
17 jun 2025 • < 1 min

Föreningen: Stora luckor i AI-kommissionens förslag
Svensk biblioteksförening uppskattar att AI-kommissionen ser bibliotekens potential när Sveriges befolkning ska folkbildas om AI. Men viktiga behov och utmaningar nämns inte ens i förslaget, skriver föreningen i sitt remissyttrande.
16 jun 2025 • 2 min

Bokprat ger hopp och känsla av normalitet
Ukrainska författare åker med böcker till bibliotek på krigshärjade och tidigare ockuperade platser. Biblioteksbladet var med på en resa i Tjernihiv-regionen.
16 jun 2025 • 11 min

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min
Svar på Margareta Lunberg Rodins svar:
”Det första kravet på en historieskrivning är att den faktamässigt är korrekt. Jubileumsskriften innehöll flera sakfel om sjukhusbibliotekens historia.
Det andra kravet är att skrivningarna lyckas fånga det väsentliga i sjukhusbibliotekens utveckling. Det misslyckades jubileumsskriften med. Frågan står inte om att historien om sjukhusbibliotek kunde ha skildrats på annat sätt, utan att den just skulle ha gjort detta.
”Historiebygge” är inte att samla allt, utan just det viktiga och det som bäst täcker utvecklingen i sin helhet. En bra idé hade varit att utgå från Barbro Thomas rapport, en rapport som ändå nämndes om i skriften och som gjordes på sjukhusbibliotekschefernas uppdrag. Det hade gjort jubileumskriften skrivningar om sjukhusbibliotek mer heltäckande istället för att låta en del specifika synvinklar från Göteborgstrakten ge helhet.”