DEBATT: Kulturen har värde oavsett vårdtid
1 feb 2016 • 2 min
Chefer vid Falu lasaretts bibliotek vill se ett tydligare försvar för sjukhusbibliotekens patientinriktade verksamhet. I Svensk biblioteksförenings jubileumsskrift ser de...
Chefer vid Falu lasaretts bibliotek vill se ett tydligare försvar för sjukhusbibliotekens patientinriktade verksamhet. I Svensk biblioteksförenings jubileumsskrift ser de tecken på att frågan är nedprioriterad.
Svensk biblioteksförening har kommit ut med en jubileumsskrift med titeln ”Till det mänskliga ordets trygga beredskap och värn”. Där finns också ett avsnitt om sjukhusbibliotek (s 59-60). Enligt jubileumskriften har den patientinriktade delen av verksamheten minskat, vilket sägs bero på kortare vårdtider. Det är ett argument som vi har hört förut, men att få läsa det i jubileumsskriften känns trist. För detta är våra belackares argument när de vill angripa eller till och med lägga ned sjukhusbibliotekens allmänna biblioteksverksamhet. Vi menar att den patientinriktade delen har ett berättigande så länge vi har patienter på sjukhus. För kulturen har ett värde oavsett vårdtid och dessutom ligger det inga genomsnittspatienter på våra sjukhus, utan högst konkreta. Vi har fortfarande patienter som är inlagda i månader, ibland isolerade, som dessutom allt oftare varken kan svenska eller engelska, och där sjukhusbiblioteket blir det enda som vid sidan av vårdinsatsen kan göra situationen någorlunda dräglig. Till detta ska läggas sjukhusbibliotekens uppgift att utveckla information och lärande för patienter och deras närstående.
Sjukhusbibliotek har funnits i drygt hundra år och det var landstinget i Dalarna som 1911 var först med att anslå medel, inte 1920 års riksdag som skriften hävdar. Sjukhusbiblioteken var en del av den moderna biblioteksrörelsens framväxt under 1900-talets början och påverkades nationellt av folkbildningssträvandena och internationellt av public library-idén. Senare kom sjukhusbibliotekens professionalisering, där statsbidragen 1930 kopplades till stadsbibliotekens länsbiblioteksverksamhet.
Men parallellt med detta växte de medicinska biblioteken fram och sjukhusbibliotekens patientinriktade del kom att kompletteras med den medicinska. Det förstärkte den särart som sjukhusbiblioteken hade, vilket gjorde att stadsbibliotekens betydelse för sjukhusbiblioteken avtog. I en artikel i Biblioteksbladet (1968 s 216 ff) går Ulla Kjerrström till offensiv för det kombinerade sjukhusbiblioteket, med både allmänna och medicinska biblioteksuppgifter. Ulla satt som ordförande för SAB:s sjukhussektion sedan 1965 och hennes artikel utmanade dåvarande det biblioteksetablissemanget, som menade att det kombinerade sjukhusbiblioteket var till förfång för sjukhusbibliotekens folkbiblioteksuppgift. Men farhågorna kom på skam och istället följde något som kan betecknas som sjukhusbibliotekens glansperiod. Det var i anslutning till denna utveckling som landstingen inte bara tog det ekonomiska ansvaret utan även ansvar för verksamhet och personal. Den som främst kom att personifiera denna glansperiod var Lena Sewall. Under hennes ledning skapades i Värmland ett länsomfattande system av kombinerade sjukhusbibliotek, ett system som saknar motstycke både före och efter denna period, såväl nationellt som internationellt. Men ingenting om detta finns i jubileumsskriften, trots att Lena Sewall var författare till grundböckerna om sjukhusbibliotek för en hel generation sjukhusbibliotekarier, utgivna i SAB-serien (nr 8 och nr 17).
Skriften väljer istället att till exempel lyfta fram att SAB:s vårdsektion utgav Blänkaren från 1998 och Eva Alopaeus studie om sjukhusbibliotekens betydelse för medicinskt beslutfattande året därpå. Det är en ensidig historieskrivning och dessutom fel. SAB:s vårdbibliotekssektion gav ut Blänkaren från 1988 och nämnda studie kom först elva år senare. Från att tidigare ha varnat för underskattning av sjukhusbibliotekens folkbiblioteksuppgift tycks dagens biblioteksetablissemang (såsom den uttrycks i skriften) helt har kastat av sig denna oro. Nu gäller berättelser där exklusiviteten står i centrum. Men för sjukhusbibliotek handlar det inte bara om att ge vårdens ledning bra underlag till beslut, visserligen en viktig uppgift det också, utan sjukhusbibliotek är till både för personal och patienter, vare sig det handlar om medicinska frågor eller kultur.
Bengt Holmquist, senior chef och P-O Tellander, chef, Falu lasaretts bibliotek och informationscentral
Läs också jubileumsbokens redaktörs, Margareta Lundberg Rodin, svar på kritiken.
1 kommentarer
Senaste nytt
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
Böckerna som censureras mest
Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.
8 apr 2024 • < 1 min
Ministerns besked om e-plikten – ”Ett fattigt svar”
För tre år sedan föreslog en utredning uppgraderad pliktlagstiftning för att det digitala kulturarvet inte ska gå förlorat Vad händer? Utbildningsminister Mats Persson gav svar tidigare i veckan.
5 apr 2024 • 2 min
USA:s biblioteksförening mål i kulturkriget
Attackerna mot biblioteken trappas upp i USA. Ett nytt lagförslag förbjuder medlemskap i den amerikanska biblioteksföreningen.
5 apr 2024 • 2 min
Svar på Margareta Lunberg Rodins svar:
”Det första kravet på en historieskrivning är att den faktamässigt är korrekt. Jubileumsskriften innehöll flera sakfel om sjukhusbibliotekens historia.
Det andra kravet är att skrivningarna lyckas fånga det väsentliga i sjukhusbibliotekens utveckling. Det misslyckades jubileumsskriften med. Frågan står inte om att historien om sjukhusbibliotek kunde ha skildrats på annat sätt, utan att den just skulle ha gjort detta.
”Historiebygge” är inte att samla allt, utan just det viktiga och det som bäst täcker utvecklingen i sin helhet. En bra idé hade varit att utgå från Barbro Thomas rapport, en rapport som ändå nämndes om i skriften och som gjordes på sjukhusbibliotekschefernas uppdrag. Det hade gjort jubileumskriften skrivningar om sjukhusbibliotek mer heltäckande istället för att låta en del specifika synvinklar från Göteborgstrakten ge helhet.”