Föreningen: Stora luckor i AI-kommissionens förslag

Svensk biblioteksförening uppskattar att AI-kommissionen ser bibliotekens potential när Sveriges befolkning ska folkbildas om AI. Men viktiga behov och utmaningar nämns inte ens i förslaget, skriver föreningen i sitt remissyttrande.

I slutet av november förra året lade regeringens AI-kommission fram sitt förslag. Under ledning av Volvos styrelseordförande Carl-Henric Svanberg skulle kommittén föreslå åtgärder för att stärka utveckling och användning av AI i Sverige. Slutrapporten behövde enligt uppdraget inte presenteras förrän nu i sommar, men kommissionen valde att tidigarelägga leveransen med drygt ett halvår.

”Det speglar kommitténs övertygelse att det brådskar att få viktiga politiska beslut på plats”, förklarade Carl-Henric Svanberg.

Kommissionen beskrev behovet av ett allmänt kompetenslyft kring AI i hela befolkningen. ”Alla ska kunna delta i ett samtal om AI, runt köksbordet, under jobblunchen eller i styrelserummet. Utöver den grundläggande kunskapen måste alla också förstå hur AI kan användas i den egna sysselsättningen.”

Folkbiblioteken pekades ut som särskilt betydelsefulla för att åstadkomma detta lyft och föreslogs därför få 100 miljoner kronor per år under åren 2025–2029, alltså totalt en halv miljard kronor. ”Det stärker deras uppdrag att främja användningen av informationsteknik för kunskapsinhämtning och lärande.”

I sitt remissyttrande om förslaget förklarar sig Svensk biblioteksförening vara positiv till att kommissionen ser styrkan i landets folkbibliotek. Samtidigt framhålls betydelsen av tydlighet kring vad detta innebär och vikten av att det finansieras fullt ut.

”Folkbibliotekens ekonomi är i dag pressad i de allra flesta kommuner, och det går inte att lägga fler uppdrag på dem utan medföljande medel.”

Dessutom påtalas behovet att vidareutbilda personal och att kostnaderna för det inte tas upp i kommissionens rapport.

Tre områden som är av betydelse för AI-utvecklingen, men där kommissionen inte har lagt fram några förslag, lyfts fram:

• Biblioteken bör få i uppdrag att stärka befolkningens MIK-kompetens i förhållande till AI.
• AI-kommissionen trycker på vikten av forskning inom och med AI samt behovet av att träna stora språkmodeller, men skriver inget om var träningsdatan – digitalt textmaterial – ska komma ifrån. ”I dag är endast 5 till 10 procent av det tryckta kulturarvet digitaliserat, hos Riksarkivet endast 4 procent.” Därför borde AI-kommissionen ha föreslagit hur digitaliseringen ska finansieras och hur det digitala kulturarvet ska förvaltas, framhåller föreningen.
• I betänkandet Inskränkningar i upphovsrätten, som lades fram i början av förra året, föreslås bland annat förenklingar som ska göra det lättare för forskare att dela upphovsrättsskyddat material mellan varandra. Dessa förslag måste skyndsamt bli lag för att gynna Sveriges position som AI-nation, skriver föreningen.

Ett av samtalen på Biblioteksarenan – Biblioteksbladets, Svensk biblioteksförenings och Region Gotlands scen för samtal i Almedalen – kommer att kretsa kring bibliotek, AI och kommissionens förslag.