Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
23 aug 2023 • 3 min
På tio år har antalet sökande till bibliotekarieutbildningarna nästan fördubblats. Trots det utexamineras inte fler från lärosätenas kandidatprogram.
Allt fler söker sig till biblioteksutbildningarna, men antalet som examineras är nästan oförändrat.
Förra året firade Bibliotekshögskolan i Borås 50-årsjubileum. Högskolan fortsätter att attrahera studenter men de senaste åren har söktrycket till campusutbildningarna minskat något:
– Borås är ingen traditionell universitetsstad. Många gånger är det studentlivet som drar studenterna till Lund och Uppsala, säger Karen Nowé Hedvall som är lektor och proprefekt för bibliotekarieutbildningen.
Samtidigt är bibliotekarieprogrammet mer populärt än någonsin – inte bara i Borås. På tio år har det totala antalet ansökningar nästan fördubblats.
En skillnad mot tidigare är dock att allt fler studenter vill läsa kandidatprogrammet på distans. I Borås är det nästan fyra gånger så många sökande till högskolans digitala utbildning som till campusprogrammet.
– Vi har konkurrerat med oss själva. Vi har i några år erbjudit ett kandidatprogram digitalt på hösten. Vi har under några år sett att vi har ett högre intag till distansutbildningen och lägre på campus. Nu har vi flyttat intagningen till distansutbildningen till våren i stället, säger Karen Nowé Hedvall.
Utmaningen med distansprogrammen är att alla som antagits inte alltid påbörjar sina studier och att många dessutom hoppar av.
Även på Linnéuniversitet konkurrerar distansutbildningen, som har drygt 1 000 sökande per år, med campusutbildningen.
– De mest populära digitala utbildningarna är de utan fysiska träffar. Vi har sökande från hela landet. Vi har märkt att de digitala utbildningarna som har fysiska träffar inte är lika attraktiva, säger Sara Ahlryd som är programansvarig för universitetets kandidatprogram.
I år firar kandidatprogrammet vid Linnéuniversitetet 20 år. En satsning på sökordsoptimering som startade 2019 har givit lärosätet fler sökande till kandidatprogrammet.
– Det mönster jag ser i statistiken är att lärosätena följs åt ganska mycket. De välkända utbildningarna lockar till sig många sökande. Högskolan i Borås är välkänd för sin bibliotekarieutbildning. Vi har en viss konkurrens mellan utbildningarna men den är inte så stor som man skulle kunna tro. Upptagningsområdet till campusutbildningarna är ganska lokal. Visst finns det studenter som flyttar långt men de flesta kommer från närområdet, säger Sara Ahlryd.
När Umeå Universitet 2019 gjorde om sitt program så att det gick att söka in direkt från gymnasiet utan några tidigare akademiska meriter, blev utbildningen mycket mer populär bland de sökande.
– På det stora hela har vi ett stabilt söktryck till vårt kandidatprogram, säger Rickard Danell som är programrådsordförande vid Umeå universitet.
– När jag började jobba här 2018 hade vi 25 platser på kandidatprogrammet i biblioteks- och informationsvetenskap. Sedan utökade vi till 30 och nu har vi 35 platser. Vi ser att många av de sökande har jobbat innan de börjar studera hos oss. Till exempel kan de vara lärare eller förskollärare som väljer att utbilda sig till bibliotekarie efter några år i arbetslivet, säger Helen Andersson som är studievägledare vid Umeå Universitet.

För nykomlingen Södertörns högskola går det riktigt bra. När kandidatprogrammet startade 2019 kom det in 431 ansökningar. Det var fler än de etablerade campusutbildningarna i Umeå, Borås och Växjö fick samma år. Södertörns högskola har behållit sitt höga söktryck, något som kan ses som en stor bedrift.
– Södertörns kandidatprogram är den enda grundutbildningen i närheten av Stockholm, utbildningen i Uppsala är på mastersnivå. Det kan vara så att det fanns ett uppdämt behov av en utbildning i Stockholm och att det är det vi ser i det höga antalet sökande, säger Sara Ahlryd.
På Södertörns högskola instämmer de i den bilden.
– Vår utbildning växte fram ur ett regionalt behov. Botkyrka kommun tipsade oss om att starta en bibliotekarieutbildning. Våra studenter kommer inte bara från Storstockholm utan från hela Mälardalen. Det finns en stor befolkning och många bibliotek i vårt område och det är viktiga faktorer som förklarar vårt söktryck, säger Pamela Schultz Nybacka som är programsamordnare och grundade bibliotekarieutbildningen på Södertörns högskola.
Hur ser då framtiden ut förlärosätena?
– Jag tror att söktrycket kommer att påverkas av vad samhället gör med sina bibliotek. Om politikerna ser biblioteken som ett mysigt ställe att läsa skönlitteratur på eller om de förstår att biblioteken har en roll att spela när till exempel fake news blir vanligare, säger Karen Nowé Hedvall vid Högskolan i Borås.
Att spegla samhället kommer att bli allt viktigare i framtiden understryker även Sara Ahlryd vid Linnéuniversitetet:
– Jag tror att det är viktigt att bredda rekryteringen till studenter med olika bakgrunder. Jag tror att vi skulle kunna göra mycket mer. Det är viktigt att det finns en blandning av människor som jobbar på våra bibliotek och samtidigt måste arbetsgivarna anställa personer som har olika bakgrunder. En stor majoritet av studenterna är kvinnor och även där finns det mycket att göra.
Text: Anahita Arai
Artikeln publicerades först i Biblioteksbladet nummer 2, 2023, Numret om utbildning.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer