Årets främsta läsupplevelser – bland bibliotekarierna

26 sep 2023 • 15 min

Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?

Vilka är dina tre främsta läsupplevelser hittills under 2023?

Biblioteksbladet ställde frågan i början av augusti och svaren blev en skiftande karta över litteraturens självklara plats i tillvaron. Så här svarade bibliotekarierna själva.

Kitt Nehag.

Kitt Nehag, skolbibliotekarie i Borlänge
Vem har sagt något om kärlek? (2022) av Elaf Ali.
Monika-trilogin (2021–2022) av Sara Lövestam.
”Alla tre handlar om kvinnor, kvinnor i olika tider, kvinnor som får kämpa, kvinnor som går starka ur sina livsöden, kvinnor i olika länder, kvinnor i olika kulturer. Att få sätta sig in i en annan kvinnas liv, att få förståelse för en annan människas öde, är så viktigt i dagens samhälle. Vi är alla olika och har så mycket olika bagage. Att få följa en annan människas liv på detta sätt är en fantastisk upplevelse!”

 

Marianne Kvist, bibliotekarie på Gränna bibliotek.
Förstår du inte vad jag säger? Om dans som samhällsomstörtande kärleksförklaring (2012) av Efva Lilja.
”Starka, vackra poetiska texter om livet och att vara människa.”
Sorgens gåva är en vidgad blick (2017) av Patrik Hagmans.
”Tragiska livshändelser som vänds till stor tacksamhet. Förmedlar livsglädje och hopp mitt i djupa sorger som att mista barn, livskamrat och förälder.”
The giver of stars (2020) av Jojo Moyes.
”En hyllning till bibliotekariernas trogna tjänst att sprida litteratur i omöjliga miljöer. Starka kvinnor som trotsar väderförhållanden och mansförakt.”

Teresa Alm Forden

Teresa Alm Forden, bibliotekarie på Kerstin Heds bibliotek i Hedemora.
The Boundless (2020) av Peter Newman.
”Avslutande delen av en fantasytriologi. Har aldrig riktigt läst något liknande och har inte kunnat släppa den med tankarna.”
Just innan jag dog (2019) av S. K. Tremayne.
”Jag läser nästan uteslutande fantasy, men den här thrillern har en mystik som kan tillfredsställa fantasynörden utan att störa deckarfantasten.”
Jomsviking (2018) av Bjørn Andreas Bull-Hansen.
”En riktigt rå historisk berättelse om vikingar. BTJ beskriver den som Game of thrones i vikingamiljö, och det stämmer verkligen.”

Terje Nordin

Terje Nordin, bibliotekarie på Robertsfors bibliotek.
The Black Maybe (2022) av Attila Veres.”Novellsamling av det ungerska stjärnskottet Attila Veres som tagit skräckvärlden med storm. Hans egensinniga historier rör sig i gränslandet mellan rysare och surrealism och målar upp landskap och händelseförlopp som inte liknar något jag tidigare läst.”
The Fisherman (2016) av John Langan.
”Med början i en berättelse om fiske, förlust och besatthet dyker denna roman ned i djupet och brottas med vidunder från de äldsta bibliska och mesopotamiska myterna.”
Hyperion (1989) av Dan Simmons.
”Med ett format lånat från Chaucers Canterbury Tales består denna moderna sf-klassiker av en samling historier där deltagarna i en pilgrimsfärd förklarar varför de reser till tidskryptorna på planeten Hyperion.”

Jenny Lindmark Svedgård.

Jenny Lindmark Svedgård, bibliotekarie på Regionbibliotek Västerbotten.
Tio lektioner i svensk historia (2021) av Ola Larsmo.
”Den bok som haft störst inverkan på mig hittills under 2023. Precis som titeln säger tio nedslag i och kapitel om hur Sverige som stat agerat före, under och efter andra världskriget. Den handlar om de nazistiska strömningar som påverkade händelseförloppet – och som fortfarande i allra högsta grad influerar svensk politik men under helt andra namn. Boken är varken ett ställningstagande eller en uppgörelse, utan mer en förklaring på frågan ’hur hamnade vi här egentligen’? Även om man som läsare själv är helt på det klara med vad som är rätt och fel så har i alla fall jag ofta undrat hur dessa värderingar har kunnat överleva i hundra år av utveckling, utbildning och globalisering.”

Martin Nordström

Texten och bilderna i boken studeras på egen risk på fastande mage – risken för frosseri är påtaglig!

Martin Nordström, Öckerö bibliotek
Black Boy (1945) av Richard Wright.
”Wright skrev flera böcker om sin uppväxt som svart i amerikanska södern och Black Boy är den första av dem. En fantastisk skildring av ett samhälle som var djupt rasistiskt och där rasismen satt rotad i allas sinnen – oavsett hudfärg. Inte minst skildringen om hur det var för Richard att låna böcker på biblioteket kommer jag att bära med mig.”
Baltikums befrielse (2023) av Niclas Sennerteg och Tobias Berglund.
”Episoder från tiden kring första världskrigets slut i november 1918. Det vara bara det att i Baltikum fortsatte striderna mycket längre än så mellan parter som varit såta vänner och hade blivit dödsfiender eller tvärtom. Staterna i Baltikum är våra nära grannar och ändå tror jag att vi har dålig koll på deras historia.”
Potatis (2022) av Stefan Ekengren.
”Den trofasta lilla knölen som har en sådan potential att förvandlas till en läcker delikatess! Texten och bilderna i boken studeras på egen risk på fastande mage – risken för frosseri är påtaglig! Laga åt någon du håller av, det blir en kärleksförklaring som heter duga.”

Elisabet Rundqvist

Elisabet Rundqvist, Sakkunnig för området bibliotek, nationella minoriteter och urfolksfrågor, Kungliga biblioteket
Svartskalle, En svensk historia (2020) av America Vera-Zavala.
”En tydlig påminnelse om att Sverige har en utbredd rasism, exempel på strukturella hinder och en del goda råd till majoritetssamhället.
Jag var där (2020) av Inge Anni Carlsson.
”Historien om nazitiden behöver skildras från alla sidor. Jag var där handlar om en tysk familjs tid under kriget, om allierades bombningar etc. för att förstå krigets fasor behövs båda sidors skildringar.”
Minnets makt (2022) av Julia Korkman.
”Vad minns man av ett brott, hur tillförlitliga är ögonvittnen? Lättläst och samtidigt mycket intressant.”

Frida Strömval, bibliotekarie, Borås
Sarek (2022) av Ulf Kvensler.
”Vilken bok, vilken spänning, vilket slut!”
Större trygghet aldrig fanns (2022) av Klas Östergren.
”Min favoritförfattare imponerar än en gång med en stark story och ett makalöst språk. Tål att läsas om!”

Tommy Bildström

Tommy Bildström, bibliotekschef, Nordmaling
Att förändras: en metod
(2022) av Édouard Louis
”Édouard Louis författarskap rör sig kring klassresan och hur den påverkar familjerelationerna men de här rör sig också mycket kring att bygga upp sig själv, en stor läsupplevelse och något jag skulle vilja rekommendera till mina kollegor då den egentligen är väldigt relevant för biblioteken.”
Hummelhonung (1995) av Torgny Lindgren.
”Mycket av sommaren har ägnats åt att återvända till Torgny Lindgrens författarskap.
Torgny Lindgren skrev egentligen inte allegoriskt. Inte i den meningen att en viss symbol betyder en viss sak. Det är mer djupgående teman om exempelvis gudsbild, sjukdom och nåd och i dessa ”Stormetaforer” är man fri att göra sin egen tolkning. Vilket gör att jag tycker att dom fungerar särskilt bra som bokcirkelböcker.”
Nattliga Nejder (2021) av William Gay
”Jag älskar den här boken rakt igenom och blev lite lätt deprimerad när jag läst klart den. Boken bjuder på ett fantastiskt karaktärsgalleri med alkoholiserade kvinnojägare, voodooutövare och grisar i bilar. Våld och elände och ett fantastiskt språk. Inte för alla men den resonerade väldigt starkt med mig.”

Lotta Davidson-Bask

Lotta Davidson-Bask, skolbibliotekarie, gymnasieskolan Spyken, Lund
Kvinnor jag tänker på om natten (2021) av Mia Kankimäki
”Jag har både lyssnat och läst själv, riktigt bra uppläsning. Jag har tidigare läst Karen Blixen med stor behållning, har också läst om henne och besökte Rungstedlund för ett par år sedan när jag nördade ner mig i henne. Nu fick jag återuppta bekantskapen via Mia Kankimäki, vilken bok! På ett skickligt sätt väver hon ihop dessa modiga kvinnor ur vår historia med sitt eget liv, sina egna drömmar, tillkortakommanden och nojor. Mary Kingsley har jag känt till sedan tidigare men inte de andra modiga upptäcktresenärerna. Att få läsa om konstnärerna från 1500- och 1600-talen var också helt ljuvligt. Artemisia Gentileschi var inte ensam, så intressant det var att läsa om Sofonisba Anguissola men även om författarens väg in till dessa av historien bortplockade kvinnliga konstnärerna.Jag var ledsen när jag läst ut boken, orolig över vad som skulle kunna toppa denna totalupplevelse. Tröstar mig med feelgoodromanen Svartstick som är något helt annat men läsvärd den med och så Nattåg till Lissabon som för mig någon helt annanstans.”

Sebastian Lönnlöv

Att en bildsatt arbetsdagbok kan vara så oupphörligt intressant är helt häpnadsväckande.

Sebastian Lönnlöv, Nacka gymnasiums bibliotek
Du vill inte mer (2023) av Alexander Mahmoud
”Min största läsupplevelse den här sommaren. Att en bildsatt arbetsdagbok kan vara så oupphörligt intressant är helt häpnadsväckande. Mahmoud skriver om arbete, fotografering, klassklyftor, covid 19 och en hel del annat – och sidorna bara flyger förbi.”
Minnets makt: berättelser från rättssalen (2022) av Julia Korkman
”En populärvetenskapligt hållen bok om rättspsykologi och minnets mekanismer. Oavbrutet intressant och spännande, imponerande nog utan att Korkman någonsin gör avkall på ämnets komplexitet – eller sina vetenskapliga förbehåll.”
Ensamhetsträning med Majken Johansson (2021) av Hanna Hallgren
”Diktsamlingen handlar om poeten Majken Johansson, men också om en hund med samma namn. Och om Hallgren själv. Om att växa upp i Frälsningsarmén som lesbisk. Om frikyrkligas attityder gentemot homosexualitet och homosexuellas attityder till frikyrkliga. Följ gärna upp med Hallgrens andra diktsamlingar – och förstås med Majken Johanssons samlade verk.”

Carina Englöf, bibliotekarie, Avesta bibliotek
Andra kvinnors liv (2023) av Jojo Moyes.
”Min största läsupplevelse detta år. Boken handlar om ett par skor; skor som får katastrofala följder för den ena personen men det motsatta hos en annan. En liten företeelse som får stor betydelse för alla inblandade. Hon har skrivit boken med en humoristisk ingrediens. Moyes har här skildrat en väldigt annorlunda handling mot vad hon har skrivit förut, då hon tidigare har skrivit om de tidiga bibliotekarierna i USA (Bergens stjärnor), 0m att mista någon (Livet efter dig) för att nämna några.”

Klara Önnerfelt, skolbibliotekarie på gymnasieskolan Spyken i Lund, frilansande läsfrämjare.
Ixelles (2022) av Johannes Ayuru
”För en skolbibliotekarie vad det här lite extra bra läsning. Förutom att Anyuru har skrivit en spännande berättelse och fin skildring av en kämpande mamma med mycket i bagaget, har han också skrivit en bok som ligger mitt i samtiden. När sanningen är en marknad och allt fler politiker och nationer ägnar sig åt att ’flood the zone with shit’, för att ingen längre ska tro på något eftersom alla ändå har sin egen privata version av sanningen, ger den här boken mycket att tänka på. Att författaren (påstår sig?) aldrig besökt varken Ixelles eller Antwerpen är också en extra dimension till det här bygget av sanningar och osanningar, fantasier och myter.”
Jag stannar här (2022) av Marco Balzano
”När jag började läsa den här boken insåg jag inte att Curson var en by som finns (fanns) på riktigt. Vi får möta Trine under en dramatisk tid i Europas historia. Fascismen tar över Italien och andra världskriget drabbar världen. Samtidigt är det en så klok och vacker berättelse, med så många bra formuleringar som säger oss så mycket om att vara människa, mamma och dotter. Jag tycker också att den har mycket att säga om vår egen nutid, när olika typer av extremism återigen försöker slita vårt samhälle itu.”
Haralds mamma (2023) av Johanna Frid
”Den här boken har jag läst i sommar tillsamman med min man, mina vuxna barn och ’svärbarn’. I slutet av sommaren hade vi en träff med boksamtal. Alla tyckte mycket om boken och det fanns så mycket att diskutera! Om psykiskt mående, om att komma in i en familj, om att ha eller inte ett sommarställe, om relationer, om vems perspektiv man ser och tar. Vi älskade allihop Frids exakta språk och hennes nästan aggressiva humor.”

Lena Nygren

Lena Nygren, projektledare, Orsa bibliotek
Älven i mig (2023) av Jannete Hentati
”Medan Sverige säkrade landets energibehov genom vattenkraft förstördes samtidigt människors hem, renarnas betesmarker och laxens färdvägar i vattnets flöde. Sällan har väl exploateringen av Luleåälven skildrats på ett så personligt och folkbildande sätt.”

Nina Brander Källman

Nina Brander Källman, bibliotekarie, Östhammar
Häng City (2023) av Mikael Yvesand
Genans och värdighet (2005) av Dag Solstad
Båten (2022) av Lotta Lundberg
”Gemensamt för dessa är kristallklart språk, stort psykologiskt djup och en förmåga att väcka läsarens engagemang, förståelse och till och med sympatier även för de lite mer svårälskade romanfigurerna.”

Maria Nyman, skolbibliotekarie, Hällefors
Folkets skönhet (2018) av Merete Pryds Helle
”Den största läsupplevelsen för mig i år. Den binder samman 1900-talets fattiga agrarsamhälle med urban närtid på ett som speglar mitt, min mammas, mormors och många andra kvinnors liv i Norden.
Extas i folkhemmet  (2022) av Leonidas Aretakis
”En rolig genomgång av utflippade drömmar och politisk förbättringsiver. under samma 1900-tal, men med ett annat fokus.”
Där barnen är kungar (2022) av Delphine de Vigan
”Som alltid punkterar hon samtidens manipulationer och idioti på ett gripande och skickligt sätt.”

Therese Samuelsson

Romanen kan nästan sägas vara ännu mer aktuell år 2023 med Ukrainakonflikten, Oppenheimer-filmen och i skuggan av klimat- och pandemihoten, än när den gavs ut

Therese Samuelsson, lärare i svenska och bibliotekarie, Malmö Idrottsgymnasium
Morgonstjärnan (2021) av Karl Ove Knausgård
En skickligt komponerad apokalyptisk berättelse med övernaturliga inslag, där ett antal karaktärers liv i ett samhälle i Norge får den gemensamma nämnaren att skåda en ny stjärna. Läsaren följer med i karaktärernas individuella livsdramer där klimax blir stjärnfödelsen. Romanen kan nästan sägas vara ännu mer aktuell år 2023 med Ukrainakonflikten, Oppenheimer-filmen och i skuggan av klimat- och pandemihoten, än när den gavs ut.”
Detaljerna (2022) av Ia Genberg
”En klar sommarfavorit. Här följer läsaren med genom fyra människors liv. Berättelserna innebär en hög grad av igenkänning genom sina krävande, äkta relationer. Författaren visar en lyhördhet inför sina karaktärer och har en känsla för språklig tajming. Romanen känns så modern och allmängiltig på samma gång.”

Marie-Louise Bjänndal, bibliotekarie, Bräcke bibliotek
Kyla (2019) av Therese Henriksson
Berätta tre saker (2022) av Callum Bloodworth
”Ungdomsböcker som tar upp viktiga saker, men inte är så överdrivet långa. De säger något på 250 sidor. Jag tyckte mycket om dem. Kyla handlar om ett jättestort strömavbrott som varar länge. Det är minus 34 grader ute och julen närmar sig. Vad händer och hur klarar man sig? Vad blir viktigt då? Berätta tre saker utspelar sig under pandemin. Liv bor hos sin storasyster. Mamma har dött och pappa är djupt deprimerad. På en fest blir Liv kysst av misstag och tvingas sedan isolera sig efter befarad coronasmitta. Då dunkar Dag på dörren. De känner inte varandra men har mycket att säga. Djup sorg blandas med ren livsglädje.”

Anna Persson, verksamhetsutvecklare, Biblioteksutveckling Bleking-Kronoberg
Blomsterdalen (2020) av Niviaq Korneliussen
”Låt er inte luras av denna bokens yttre,  är allt utom romantisk snarare brutal. Redan när hon är 13 år upplevde hon sitt första självmord och de följer henne genom livet. Hon har flickvän, familj och precis börjat på universitetet i Århus, när ingenting känns rätt och mörkret kryper på. Det är en gripande, våldsam och poetisk roman om tillhörighet, kärlek, vänskap och sorg och om att leva på Grönland i ett samhälle där ingen pratar om de döda. En av årets bästa böcker så här långt.”
Så länge citronträden växer (2023) av Zoulfa Katouh
”Boken tar oss till inbördeskriget i Syrien och vi får möta den unga Salama, som arbetar som volontär på sjukhuset. En tillvaro i kaos och misär. Efter tvekan bestämmer hon sig för att fly och börjar planera flykten tillsammans med sin gravida vän och svägerska Layla. Medan hon planerar träffar hon en person, som förändrar hennes liv och gör det svårare att fly. En måste-läsa-bok som berör och ger en insikt i vad som egentligen hände i Syrien när kriget drog in.”
Anomalin (2022) av Hervé Le Tellier
”Boken är en resa på många plan, vilka skulle vi varit om allt vore annorlunda? Passagerarna på Air France 006 är en blandad skara av professionella yrkesmördare, författare, advokater. Strax före landning hamnar planet i en fruktansvärd turbulens och när de kommer ut ur den väntar en annan verklighet om än välbekant.
Detta är en annorlunda bok och jag förstår att den vunnit priser, inte lik något annat man läst. Jag sugs in i turbulensen, men förstår jag vilken resa de/jag gjort?”

Susanne Joki

Susanne Joki, bibliotekarie, Haparanda stadsbibliotek
Magikern (2022) av Colm Tóibín
”Colm Tóibín har en fenomenal förmåga att leva sig in i sina karaktärer och i Magikern lär vi känna den tyska nobelpristagaren Thomas Mann. Styrkan hos Colm Tóibín ligger såväl i skildringen av det lilla livet – det privata, det inre – som i samhället i stort, i Magikerndessutom i världsomvälvande händelser som nazismens framväxt och konsekvenser. Vi får ta del av Manns bevekelsegrunder och den roll som tilldelas honom i egenskap av Tysklands största författare på den tiden det begav sig. Magikern är dessutom skriven på ett njutbart språk, i översättning av Erik Andersson. Det är helt enkelt en helgjuten roman.”
Den sista gåvan (2021) av Abdulrazak Gurnah
”Vi får komma in i Abbas och Maryams värld just som Abbas drabbas av en stroke. Den hemlighet som han burit på under hela sitt vuxna liv får han nu svårt att kommunicera, nu när tiden har kommit att ta bladet från munnen. Vilka konsekvenser har tigandet haft för honom och hans familj?
Den sista gåvan handlar om det förflutnas betydelse och vikten av att minnas för att bli hel som människa. Romanen ställer frågor som: Hur kan man leva på bästa sätt när man förlorat sin plats i världen? Hur länge ska ens bakgrund definiera en som människa och ställa krav på enskilda individer att representera ett kollektiv?
Boken handlar också om skuld och skam och svek. Om rotlöshet och ensamhet. Om hur den som redan har allt kan kosta på sig lättsamhet.
Den sista gåvan är trots sitt innehåll en lättläst roman, skriven på ett enkelt språk, ibland nästan barnsligt enkelt. Den är berättad nästan som en saga som rör sig smidigt mellan olika tidsperioder, händelser, minnen och länder. Det är en angenäm upplevelse. Och angelägen. Det har varit intressant att få besöka Zanzibar.”

Edith Orem, pensionerad bibliotekarie
Jag skriver över ditt ansikte (2021) av Anna-Karin Palm
”Väldigt välskriven med ett språk som gör det en fröjd att läsa denna ömsinta, inkännande och utforskande bok om författarens förhållande till sin alltmer dementa mor och om banden mellan generationerna i familjen.”
Dolda gudar (2021) av Nils Håkansson
”En bok om allt som inte går förlorat i en översättning.
”Vad är en översättning egentligen? Och vad har översättaren för roll och betydelse? En spännande genomgång av hur olika översättningar har gått till genom århundradena och vilka bakomliggande synsätt som har styrt arbetet. Pedagogiskt, men ibland lite ”slängigt” skrivet, med många intressanta exempel som ger ’kött på benen’.”
Blodsband (2019) av Ingrid Hedström
”En pusseldeckare med tre metoo-historier, som vävs ihop. Två av dem slutar med dödlig utgång. Det är den fjärde delen i en serie där Astrid Sammils är huvudperson. Både personerna, miljöerna och handlingen är mycket väl beskrivna och jag tycker särskilt mycket om författarens fantastiska språk!”

Oskar Larsson

Inläsningen var en del av upplevelsen och jag föredrog den nästan mer som inläst än som tryckt bok.

Oskar Larsson, bibliotekarie, Lindesbergs bibliotek
”Jag läste, eller lyssnade, på Henry David Thoreaus Walden, inläst av Gerard Hoberstorfer.
Det var en bok som gav mig både lugn, kontemplation, insikter och väckte tankar på ett sätt som få andra romaner lyckas göra.
Trots att boken är så gammal så känns dess tankar på många sätt nya, och som ett verk som uttrycker idéer som många torde ha inspirerat många människor som kallar sig teknik- och civilisationskritiska, eller som söker lyckan ’inifrån’, i naturen, och inte ’utifrån’ i form av materiella ägodelar och värdslig prestige.
Det finns många goda poänger i det han skriver, samtidigt kanske man riskerar att gå vilse i tankarna om man försöker isolera sig alltför mycket från andra människor.
Inläsningen var en del av upplevelsen och jag föredrog den nästan mer som inläst än som tryckt bok.”

Rita Kangas, gymnasiebibliotekarie, Rudbeck Sollentuna
Arvejord (2022) av Maria Turtschaninoff
”Vackert och allvarsamt om en släkt på en österbottnisk gård genom århundraden. Naturen/skogen som vildmarken eller som den trygga plats man kan fly till.”
The house in the Cerulean sea (2020) av T. J Klune
“De är så fina de väldigt speciella karaktärerna i boken. Det tokroliga vägs upp av allvar och varm kärlek i denna fantasy-bok.”
Seasparrow (2022) av Kristin Cashore
”Del 5 i Graceling realm-böckerna. Man måste förstås läsa alla böckerna: Graceling, Fire, Bitterblue, Winterkeep och Seasparrow. En av de allra bästa fantasy-serierna! Älskar böckernas starka kvinnliga huvudpersoner.”

Victoria Edman

Victoria Edman, Sveriges depåbibliotek och lånecentral, Umeå
Internatet (2023) av Serhij Žadan
”Läs en ukrainsk författare! Här en utmärkt titel, en författare att följa.”
Blir du ledsen om jag dör? (2022) av Nicolas Lunabba
”Oj, så bra, så vackert och fruktansvärt. Och som en bibliotekariebonus så fint och sant om läsningens betydelse – på liv och död.”

Heidi Simosdotter Marlisto

Heidi Simosdotter Marlisto, samordnare för nationella minoriteter (finskt förvaltningsområde) och bibliotekarie i Tierps kommun
Kievs döttrar (2023) av Erin Litteken
”En gripande och känslosam historia om en bortglömd men viktig del av Ukrainas historia, om den stora hungersnöden (Holodomor) under Stalins skräckvälde under 30-talet. Det handlar om överlevnad, mod och kärlek. En viktig och aktuell bok.”
Älven (2022) av Rosa Liksom
”En oerhört stark, stor och suggestiv roman om en del av vår svenska historia som inte berättats tidigare, finnarnas flykt över älven i Tornedalen från Finland till Sverige och de svenska flyktinglägren under Lapplandskriget. Ämnet är högaktuellt idag och ger även större förståelse för en av våra nationella minoriteters historia.”

Anna-Karin Albertsson, bibliotekarie, enhetschef, Biblioteken i Borås
Jerusalem (1901–1902) av Selma Lagerlöf
”Griper tag genom berättelsens kraft om eviga frågor; kärlek, tvivel, gemenskap, ensamhet och fundamentalism. Lika aktuell idag trots bokens dryga hundar år. Har läst den många gånger.”
Simma med de drunknade (2016) av Lars Mytting
”Fängslande och spännande läsning. Ger perspektiv på vad erfarenheter av krig gör med människor i generationer.”
Pappan och havet
(1965) av Tove Jansson
”Boken har allt. Längtan bort, längtan hem. Behov av frihet, äventyr och vardagsliv.”

Alice Thorburn

Alice Thorburn, bibliotekarie Stockholms stadsbibliotek
Tiken (2021) av Pilar Quintana
”En kort men otroligt tät och innehållsrik roman som utspelar sig i en colombiansk avkrok där naturen alltid tränger sig på: havet från ena hållet och djungeln från den andra. Mitt emellan dem står Delores, en kvinna som längtar efter barn men inte kan få några. När hon får ta hand om en övergiven hundvalp ställs hennes känslor och livssituation på sin spets.”
Underlandet (2023) av Hanna Nordenhök
”En välskriven och inkännande roman om människor som ljuger för sig själva och andra. Oupphörligt spännande och överraskande men också lågmält om stora och små bedrägerier, och ibland om de bedrägerier vi kanske inte själva inser att vi utsätter andra för.”
Internatet (2023) av Serhij Žadan
”Intensiv skildring av tillvaron i det ockuperade Donbass efter krigsutbrottet 2014. Huvudperson är Pasja, en ganska försynt skollärare som reser över fronten för att hämta hem sin systerson från den internatskola han går på. Resan, som inte är särskilt lång mätt i kilometer, tar tre dagar och blir till ett pärlband av oförutsedda incidenter och möten med mer eller mindre märkliga människor. Kriget som undantagstillstånd av ständig anspänning framstår mycket klart.”

2 kommentarer

  1. Jag blir lite nedslagen när jag tittar på den här listan. Hur kan det komma sig att fortfarande år 2023 så är kvinnors texter så frånvarande i mäns läsning?

    Av de som berättat om sin läsning så var det endast en man som berättade om en text skriven av en kvinna, medan kvinnorna i påtagligt hög grad läste texter av både manliga och kvinnliga författare.

    Hur ska vi komma till ett samhälle där allas röster får höras när till och med (manliga) bibliotekarier marginaliserar kvinnor? Trodde faktiskt att bibliotekarier över lag var lite mer genusmedvetna, men vi verkar ha långt kvar tyvärr.

    1. Nu är det bara fem män som svarat, vilka omnämnt en till tre böcker vardera, så lite svårt att dra några som helst slutsatser utifrån deras svar kan jag tycka… Under mina många år som bibliotekarie har jag dessutom definitivt fått intrycket att det är fler kvinnor som absolut vill ha kvinnliga författare än män som absolut vill ha manliga författare. – För övrigt kan jag bara hålla med Terje Nordin om att ”The Fisherman” av John Langan är en skräckroman som förtjänar att framhävas!

Senaste nytt

Nyheter

Finska tips om nationellt e-bibliotek

Omvärldsbevakning, AI och tips att ta med sig för den som vill skapa nationellt e-bibliotek var några frågor som lyftes på Biblioteteksdagarnas första dag på Sara kulturhus i Skellefteå.

22 maj 2024 • 8 min

Nyheter

Vill göra sjukhusbiblioteken synligare

Sjukhusens bibliotek berörs när de ekonomiskt krisande regionerna ska spara pengar. Det kan försämra vårdkvaliteten, hävdar Anna Videfrost, ordförande i Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer, SSBC.

21 maj 2024 • 3 min

Nyheter

Så ska bokens värde säkras

Politiken bryr sig inte om litteraturen. Det anser Sveriges författarförbund som samlar representanter från litteraturområdet för att stärka branschens intressen.

15 maj 2024 • 2 min