Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
15 mar 2013 • 2 min
Nu kan man på allvar slå fast ett generationsskifte i bilderbokskonsten i Sverige. Under 2000-talet har det vuxit fram en...
Nu kan man på allvar slå fast ett generationsskifte i bilderbokskonsten i Sverige. Under 2000-talet har det vuxit fram en ny grupp av bilderboksskapare, majoriteten har debuterat under det senaste decenniet, som nu kan sägas vara väl etablerade.
De är företrädesvis kvinnor, födda på 1970-talet och har ofta en konstnärlig utbildning. Gemensamt för dem är att de för in något nytt i den svenska bilderboken, nya konstnärliga uttryck och stilinfluenser – flera av dem har, liksom t ex Jockum Nordström, ett formspråk i bilderböckerna som de också har i sin konst.
Under 2012 kom till exempel Emma Adbåges tredje bok om Leni, Lenis Olle, Lisen Adbåges tredje bok om Kurt och Kio, Kurt och Kio vill ha kul, Joanna Hellgrens Mormors sjal med text av Åsa Lind och Blixtslukaren med text av Jonatan Brännström, Sara Lundbergs Yakup Tokstollen, där Ulf Stark har skrivit texten (Sara Lundberg är för övrigt 2012 års mottagare av Elsa Beskow-plaketten), och Lena Sjöbergs Vad har du bakom ryggen? (2011 års mottagare av Elsa Beskow-plaketten). Ytterligare verk av flera i den nya generationen är att vänta under 2013.
Enligt Åsa Warnqvist, kommunikatör och forskare på Svenska Barnboksinstitutet, spretar det rent konstnärligt sett i den här nya generationen men det finns vissa drag som går igen som t ex det naivistiska draget, dvs ett formspråk som ligger nära barns sätt att återge verkligheten. Andra drag som kännetecknar den nya generationen bilderbokskonstnärer är att de gärna blandar tekniker. De arbetar med måleriska uttryck och pastosa tekniker, kollageteknik och/eller digitalt uppbyggda bilder. Kraftig kolorit, en design- och formmedvetenhet samt retroestetik är också vanligt.
Under 2012 har några nya namn tillkommit som man kan lägga på minnet. Matilda Ruta bilderboksdebuterar med vänskapsskildringen Mirja och pojken i det rosa huset, med text av Sofia Nordin, och Klara Persson med syskondramat Molly & Sus. Klara Persson utsågs även till 2012 års barn-och ungdomsboksdebutant och mottagare av Slangbellan samt erhöll Snöbollen, priset för bästa bilderbok 2012, för sin debutbok.
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
Tillvaron har förmodligen aldrig varit tuffare för författare, skriver Thord Eriksson.
Besked: Alla elever ska få tillgång till bemannat skolbibliotek
15 sep 2023 • 2 min
Rivstart väntar för Silvia Ernhagen
5 sep 2023 • 6 min
Nya avslöjanden i bok om jakten på KB-mannens böcker – ”Agerade inte ensam”
19 sep 2023 • 6 min
Var tionde folkbibliotekarie utsatt för politiska påtryckningar
26 sep 2023 • 2 min
”AI bör finnas på biblioteken”
Lika självklart som att kritiskt kunna granska nyheters innehåll och ursprung behöver vi veta hur AI och algoritmer fungerar, skriver Karolina Andersdotter.
Varje tisdag får du de senaste och viktigaste nyheterna och reportagen direkt till din inkorg.
Intresset för demokrati och samhällsutveckling har lett Silvia Ernhagen till biblioteksvärlden.
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
Liten risk för covidsmitta bland bibliotekspersonal
29 aug 2023 • < 1 min
KB saknar KB i lagförslag om forskning
11 apr 2023 • 2 min
Ifrågasätter bibliotekens demokratiska uppdrag
3 apr 2023 • 3 min
Majoritet av biblioteken engagerade i FN-mål
27 feb 2023 • < 1 min
Simrishamns kommun
Simrishamn
Falkenbergs kommun
Falkenberg
0 kommentarer