Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
15 mar 2013 • 2 min
Nu kan man på allvar slå fast ett generationsskifte i bilderbokskonsten i Sverige. Under 2000-talet har det vuxit fram en...
Nu kan man på allvar slå fast ett generationsskifte i bilderbokskonsten i Sverige. Under 2000-talet har det vuxit fram en ny grupp av bilderboksskapare, majoriteten har debuterat under det senaste decenniet, som nu kan sägas vara väl etablerade.
De är företrädesvis kvinnor, födda på 1970-talet och har ofta en konstnärlig utbildning. Gemensamt för dem är att de för in något nytt i den svenska bilderboken, nya konstnärliga uttryck och stilinfluenser – flera av dem har, liksom t ex Jockum Nordström, ett formspråk i bilderböckerna som de också har i sin konst.
Under 2012 kom till exempel Emma Adbåges tredje bok om Leni, Lenis Olle, Lisen Adbåges tredje bok om Kurt och Kio, Kurt och Kio vill ha kul, Joanna Hellgrens Mormors sjal med text av Åsa Lind och Blixtslukaren med text av Jonatan Brännström, Sara Lundbergs Yakup Tokstollen, där Ulf Stark har skrivit texten (Sara Lundberg är för övrigt 2012 års mottagare av Elsa Beskow-plaketten), och Lena Sjöbergs Vad har du bakom ryggen? (2011 års mottagare av Elsa Beskow-plaketten). Ytterligare verk av flera i den nya generationen är att vänta under 2013.
Enligt Åsa Warnqvist, kommunikatör och forskare på Svenska Barnboksinstitutet, spretar det rent konstnärligt sett i den här nya generationen men det finns vissa drag som går igen som t ex det naivistiska draget, dvs ett formspråk som ligger nära barns sätt att återge verkligheten. Andra drag som kännetecknar den nya generationen bilderbokskonstnärer är att de gärna blandar tekniker. De arbetar med måleriska uttryck och pastosa tekniker, kollageteknik och/eller digitalt uppbyggda bilder. Kraftig kolorit, en design- och formmedvetenhet samt retroestetik är också vanligt.
Under 2012 har några nya namn tillkommit som man kan lägga på minnet. Matilda Ruta bilderboksdebuterar med vänskapsskildringen Mirja och pojken i det rosa huset, med text av Sofia Nordin, och Klara Persson med syskondramat Molly & Sus. Klara Persson utsågs även till 2012 års barn-och ungdomsboksdebutant och mottagare av Slangbellan samt erhöll Snöbollen, priset för bästa bilderbok 2012, för sin debutbok.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.

Mycket med Tiktoks tagg Booktok är tilltalande – men chefredaktör Thord Eriksson är ändå skeptisk. ”Jag vill inte ha Xi Jinping kikande över axeln.”
Varje tisdag får du de senaste och viktigaste nyheterna och reportagen direkt till din inkorg.
Läs det senaste numret som e-tidning.

"Jag är trött på all kritik och vad man får och inte får läsa"
21 jan 2026 • 6 min
SKR: Bra att uppmärksamma nationell lösning för e-böcker
19 jan 2026 • < 1 min
Därför måste folkbiblioteken samla sig kring e-böckerna
14 jan 2026 • 2 min
"Vad bibblan behöver är pengar"
10 dec 2025 • 2 min
0 kommentarer