Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
15 feb 2022 • 3 min
Historikerna Arthur der Weduwen och Andrew Pettegree bestämde sig för att skriva berättelsen om bibliotekens historia. "The Library – A fragile history" blev en bok full av politiskt spel. Och av boksamlingar.
Vädret är ”allright” i Skottland den här dagen, rapporterar Arthur der Weduwen. Han är den nederländske forskaren som har hunnit med att bo i Amsterdam, Jerusalem, Nairobi och Exeter innan han hamnade på St Andrews-universitetet i kuststaden med samma namn nordöst om Edinburgh.
Både Arthur der Weduwen och medförfattaren Andrew Pettegree, professor vid samma universitet, har länge fascinerats av den tidiga tryckkonsten och av bibliotek världen över.
– När du besöker ett bibliotek så inser du att det har sin egen historia och att de ofta har en väldigt innehållsrik historia. Så all vår samlade erfarenhet av att ha suttit och jobbat i olika bibliotek, gjorde att vi ville hitta ett gemensamt tema, något som binder ihop dem, säger Arthur der Weduwen.
Att man alltid tror att det nya också är det bästa, det är ett stort hot mot biblioteken
– Det fick oss att förstå hur viktiga privata bibliotek är och har varit i den delen av historien som handlar om boksamlande. Men det nämns sällan när det pratas om bibliotekens historia, konstaterar Arthur der Weduwen.
Många böcker har skrivits om bibliotek men då handlar det ofta om arkitekturen och det var inte det Arthur der Weduwen och Andrew Pettegree ville göra. De ville inte heller fastna vid alla de bibliotek som har förstörts.
– Vi ville åt en mycket bredare bibliotekshistoria och jag blev överraskad av att det har varit ett så vanligt öde för ett bibliotek och dess samling, att byggas, negligeras, spridas åt olika håll, för att sedan byggas upp igen, säger Arthur der Weduwen.
Arkitekturen spelar en roll även i The Library – A fragile history men snarare för att de har kommit fram till att byggnadernas utseende väldigt sällan säger någonting om vilken typ av böcker samlingen innehåller.
– Den enda som verkligen älskar en boksamling, varje bok, varje sida, är personen som har skapat samlingen. Om du ärver din morfars böcker så är det härligt men det är på sätt och vis även en börda. För hur integrerar du de böckerna i din egen samling, i ditt eget liv? Det kan vara så att du har några sedan tidigare och att några inte intresserar dig alls, funderar Arthur der Weduwen.
Han lägger till att det där gäller både i det stora och i det lilla, i det egna hemmet och på de stora institutionerna, de stora biblioteken. Hur skapar man egentligen en samling böcker?
– Vi berättar också bokproduktionens historia, om hur boken har förändrats, från papyrus till den tryckta boken till den digitala teknologin. Den utvecklingen har förstås också påverkat biblioteken väldigt mycket och kampen har alltid funnits där, den mellan att bevara det gamla och att introducera det nya. Att man alltid tror att det nya också är det bästa, det är ett stort hot mot biblioteken, menar Arthur der Weduwen.
Bibliotekssektorns lobbyister kämpar om verklighetsbeskrivningen. "När folkbiblioteket beskrivs som laglöst land måste man ingripa."
11 aug 2022 • 5 min
Den som informerar om sexuell och reproduktiv hälsa kan bryta mot lagen i delstater som infört förbud mot abort. Det befarar USA:s biblioteksförening ALA som fördömer allt begränsande av information.
10 aug 2022 • < 1 min
Vid valet 2018 plockades regnbågsflaggor ner på flera bibliotek som fungerade som vallokaler. En kränkning som kan få hbtq+personer att känna otrygghet i ett rum som inte längre är välkomnande, skriver styrgruppen för Svensk biblioteksförenings expertnätverk för arbete med hbtq+.
9 aug 2022 • 3 min
För att frigöra tid och resurser införs intelligenta mediehanteringssystem på folk- och universitetsbibliotek. Det beskrivs som en vattendelare. ”Det är viktigt att vi lär oss hur vi kan arbeta med denna teknik", säger Lovisa Liljegren, bibliotekarie som skrivit en mastersuppsats om systemet.
8 aug 2022 • 4 min
Det ska vara enklare för besökare att hitta information kring känsliga ämnen på Malmö stadsbibliotek. Inspirationen kommer från andra sidan Atlanten, förklarar Andrea Hofmann på Malmö stad.
5 aug 2022 • 2 min
Ifla och Unesco har presenterat en uppdatering av sitt folkbiblioteksmanifest. Forskaren Ola Pilerot är positiv – men samtidigt kritisk mot otydlighet och att bibliotek framställs i linje med samhällets ”marknadifiering”.
3 aug 2022 • 2 min
Det som lyfts fram som lösningen på spridningen av desinformation – källkritik – riskerar att användas i motsatt syfte av dem som vill sprida falska uppgifter. Forskarna Olof Sundin och Jutta Haider synar komplexiteten i sin nya bok.
2 aug 2022 • 5 min
Fyra svenska röster från bibliotekens världskongress Ifla Wlic som under veckan ägt rum i Dublin, Irland.
29 jul 2022 • 4 min
Efter några turbulenta månader av vittnesmål om den giftiga kulturen i Iflas ledning bad organisationens ordförande Barbara Lison om ursäkt när bibliotekens världskongress avslutades i Dublin på torsdagen. Men de som väntat sig grundliga förklaringar och en konstruktiv plan för vägen framåt fick inte mycket med sig från Irland.
29 jul 2022 • 2 min
Med bara dagar kvar till Iflas WLIC-konferens i Dublin ser Annelie Janred från Göteborg fram emot att träffa internationella kollegor igen.
21 jul 2022 • 2 min
Äntligen semestertid och tid att ta igen sig. Här får du tips om några av vårens bästa reportage i Biblioteksbladet. Trevlig sommar!
14 jul 2022 • 2 min
De missförhållanden som har uppdagats inom Iflas kansli och ledning har lett till att medlemmar kräver en oberoende utredning. Den europeiska sektionen har undertecknat skrivelsen, liksom Svensk biblioteksförening.
12 jul 2022 • 2 min
0 kommentarer