Bibliotek viktiga i kamp mot rovtidskrifter
16 mar 2022 • 3 min
En gemensam aktion mot så kallade rovtidskrifter är nödvändig, slår den akademiska världen fast i en ny rapport. Universitetsbiblioteken spelar en viktig roll för att bekämpa fenomenet.
Det är IAP, Interacademy partnership, som i en ny rapport, tittar närmare på oseriösa vetenskapliga tidskrifter och konferenser. Stefan Eriksson är docent och lektor i forskningsetik vid Uppsala universitet och har varit med i framtagandet av rapporten som visar att problemet är spritt över hela världen.
En del i rapporten är en stor global enkät. Mer än 1800 forskare har deltagit och 80 procent av dem indikerar att problemet med det som på engelska kallas predatory academic journals, redan finns i forskarnas hemländer, eller så är det på väg att utvecklas till ett stort problem.
Stefan Eriksson menar att universitetsbiblioteken är viktiga i kampen mot dessa tidskrifter. Biblioteken behövs för att sprida kunskap om företeelsen och för att skapa medvetenhet.
– Det är också värt att fundera på om man legitimerar de här tidskrifterna genom att inkludera dem. Det kan bibliotek göra på många olika sätt. Man kan legitimera dem genom att ha avtal med dem, man nappar på erbjudanden om att få tidskriften ännu billigare. På så sätt styrs folk in i det här, säger Stefan Eriksson och fortsätter:
– Jag skulle önska att man markerade sådana referenser. Om en forskare publicerar fem artiklar i en sådan tidskrift som tydligt är avslöjad som en bedräglig tidskrift eller att den har mycket låg kvalitet, då borde det markeras. Det skulle nog vara ett starkt incitament till att hålla sig från de tidskrifterna.
Stefan Eriksson anser att biblioteken även har en stor och styrande roll i att försöka få forskare att hamna i tidskrifter som är kvalitativa. Han påpekar att ett sätt att understryka att en tidskrift är pålitlig är att den har öppen och transparent peer review, referentgranskning, och att det är önskvärt att biblioteken markerar dessa.

På bibliotekshögskolan i Borås är Gustaf Nelhans lektor i biblioteks- och informationsvetenskap och han liksom Stefan Eriksson har intresserat sig för problemet länge. Den 7 april ska de båda medverka i en paneldiskussion om rapporten, i samband med ett webbinarium som anordnas av Vetenskapsakademien.
– I rapporten lyfter de att det är ett stort problem, att ansvaret inte enbart ligger på de tvivelaktiga förlagen eller redaktörerna, utan att vi alla har ett ansvar. De påpekar också att alla aktörer som finns i den akademiska världen inte bara är till för akademien, för att bygga kunskap och föra forskningen vidare, utan att det finns profitintressen. Det är viktigt att det kommer fram, säger Gustaf Nelhans.
Han önskar att biblioteken får en starkare ställning i de här frågorna och nämner att allt fler bibliotek jobbar, som han uttrycker det, proaktivt, på så sätt att bibliotekarierna jobbar närmare forskarna. På Syddansk Universitet i Odense till exempel, har bibliotekarierna fokusområden och sitter ibland på institutionerna för att kunna bidra med litteratursökningar och källkritiska diskussioner.
– Det är ett sätt för biblioteken att göra sig tydligare och mer relevanta i praktiken, i vardagen, säger Gustaf Nelhans.
Boråslektorn uppskattar dock inte ordet predatory eftersom fokus allt för mycket hamnar på att det rör sig om en ”ondsint profitmakare”.
– Då tänker man att forskaren är ett stackars offer. Men ibland väljer forskaren den vägen för att det är en genväg. Framför allt gäller det när man bara räknar publiceringar och inte värderar kvaliteten, då kan det slinka igenom en cv som är fylld med problematiska publikationer, förklarar Gustaf Nelhans.
Istället använder han sig av en övergripande term, tvivelaktig publicering.
– Det är relativt neutralt men lyfter ändå att detta är någon form av icke önskvärd aktivitet.
Gustaf Nelhans och Stefan Eriksson är, förutom själva terminologin, inne på samma spår, att det handlar om ett brett spektrum av aktörer, allt från bedräglig verksamhet i form av ytterst oseriösa tidskriftsförlag som är ute efter att tjäna mycket pengar, till förlag som kanske vill väl men som inte har förmågan.
– I det de bedrägliga gör kan det inte finnas något gott. De bedrar forskare och det är fel att tjäna pengar på bedrägeri. Men det finns också de som ”bara” har låg kvalitet, vissa har så låg kvalitet att man inte skulle vilja peta på dem med en lång pinne, säger Stefan Eriksson.
Senaste nytt

Dik: Varför är ministern så tyst?
Mer än hälften av Sveriges elever saknar tillgång till skolbibliotekarier, enligt en färsk rapport. Nu vill Anna Troberg, förbundsordförande på Dik, ha svar: När får alla elever tillgång till bemannade bibliotek?
28 jun 2022 • 2 min

Inga svar om bemannade skolbibliotek – än
Inga utfästelser, men gärna samma debatt i riksdagens kammare efter höstens val. Det var skolminister Lina Axelsson Kihlbloms svar på Annika Hirvonens fråga om bemannade skolbibliotek.
27 jun 2022 • 2 min

Personal kräver utökade öppettider – för säkerheten
Utökade öppettider på bibliotek i Philadelphia skulle skapa ett säkrare samhälle, anser bibliotekspersonal som protesterar mot underbemanningen.
27 jun 2022 • < 1 min

Kritik mot utebliven satsning på digitalisering
Företrädare för sex akademier är kritiska till bristen på handling och medel för en storskalig satsning på digitalisering av kulturarvet. ”Om inte Sverige ska hamna alldeles efter krävs digitalisering i en helt annan skala.”
23 jun 2022 • < 1 min
Digital programscen lanseras på biblioteket
Stockholms stadsbibliotek lanserar nu Biblioteket Play, en digital programscen. Planen är att nästa år bredda plattformen för samarbete med andra bibliotek runt om i landet.
23 jun 2022 • < 1 min

Internet archive till rättegång i oktober
Internet archive, det digitala nödlägesbiblioteket som erbjöd fri tillgång till miljoner böcker under pandemin, fick fyra stora amerikanska förlag att inleda en stämningsprocess. I oktober avgörs fallet i en federal domstol i New York.
22 jun 2022 • < 1 min

Avtalen som hotar öppen vetenskap
De transformativa avtalen är ytterst problematiska. De äventyrar inte bara forskningens kommunikation utan även dess innehåll, skriver Isto Huvila och Lisa Börjesson, Institutionen för ABM vid Uppsala universitet.
21 jun 2022 • 5 min

KB ska ta fram nationell policy för öppen vetenskap
Regeringen ger Kungliga biblioteket ett nytt uppdrag i arbetet med att göra vetenskapen mer tillgänglig. Nästa höst ska en nationell policy presenteras för regeringen.
17 jun 2022 • < 1 min

Stort intresse för stärkt läsfrämjande
Många deltog när Kulturrådet presenterade Läsfrämjandelyftet. ”Det ska bidra till långsiktig hållbarhet i tillgången till läsutvecklingsmöjligheter”, förklarade projektledaren Ann Catrine Eriksson.
17 jun 2022 • 2 min

Kunskapen bör styra biblioteksverksamheten
Regering och riksdag håller sig på avstånd. Men lämnar kommunpolitikerna folkbiblioteken i fred? Svårt att veta, skriver Anders Frenander och rekommenderar att kunskap, inte politiska idéer, ska styra verksamheter.
17 jun 2022 • 7 min

Förslag: ökad möjlighet till digital forskning vid biblioteken
Regeringens förslag på ändringar i upphovsrätten är ett steg i rätt riktning, enligt Svensk biblioteksförening. ”En möjlighet för alla som vill forska på digitaliserat material.”
16 jun 2022 • 2 min

Skolbibliotekarie får pris av Svenska Akademien
Cilla Dalén får Svenska Akademiens bibliotekariepris 2022. Hon arbetar på Enbacksskolan i Tensta och får priset för sitt ”engagerade arbete kring litteratur och läsning och sin förmåga att inspirera och sprida kunskap till såväl elever som kollegor”.
15 jun 2022 • 2 min
0 kommentarer