Bibliotek viktiga i kamp mot rovtidskrifter
16 mar 2022 • 3 min
En gemensam aktion mot så kallade rovtidskrifter är nödvändig, slår den akademiska världen fast i en ny rapport. Universitetsbiblioteken spelar en viktig roll för att bekämpa fenomenet.
Det är IAP, Interacademy partnership, som i en ny rapport, tittar närmare på oseriösa vetenskapliga tidskrifter och konferenser. Stefan Eriksson är docent och lektor i forskningsetik vid Uppsala universitet och har varit med i framtagandet av rapporten som visar att problemet är spritt över hela världen.
En del i rapporten är en stor global enkät. Mer än 1800 forskare har deltagit och 80 procent av dem indikerar att problemet med det som på engelska kallas predatory academic journals, redan finns i forskarnas hemländer, eller så är det på väg att utvecklas till ett stort problem.
Stefan Eriksson menar att universitetsbiblioteken är viktiga i kampen mot dessa tidskrifter. Biblioteken behövs för att sprida kunskap om företeelsen och för att skapa medvetenhet.
– Det är också värt att fundera på om man legitimerar de här tidskrifterna genom att inkludera dem. Det kan bibliotek göra på många olika sätt. Man kan legitimera dem genom att ha avtal med dem, man nappar på erbjudanden om att få tidskriften ännu billigare. På så sätt styrs folk in i det här, säger Stefan Eriksson och fortsätter:
– Jag skulle önska att man markerade sådana referenser. Om en forskare publicerar fem artiklar i en sådan tidskrift som tydligt är avslöjad som en bedräglig tidskrift eller att den har mycket låg kvalitet, då borde det markeras. Det skulle nog vara ett starkt incitament till att hålla sig från de tidskrifterna.
Stefan Eriksson anser att biblioteken även har en stor och styrande roll i att försöka få forskare att hamna i tidskrifter som är kvalitativa. Han påpekar att ett sätt att understryka att en tidskrift är pålitlig är att den har öppen och transparent peer review, referentgranskning, och att det är önskvärt att biblioteken markerar dessa.

På bibliotekshögskolan i Borås är Gustaf Nelhans lektor i biblioteks- och informationsvetenskap och han liksom Stefan Eriksson har intresserat sig för problemet länge. Den 7 april ska de båda medverka i en paneldiskussion om rapporten, i samband med ett webbinarium som anordnas av Vetenskapsakademien.
– I rapporten lyfter de att det är ett stort problem, att ansvaret inte enbart ligger på de tvivelaktiga förlagen eller redaktörerna, utan att vi alla har ett ansvar. De påpekar också att alla aktörer som finns i den akademiska världen inte bara är till för akademien, för att bygga kunskap och föra forskningen vidare, utan att det finns profitintressen. Det är viktigt att det kommer fram, säger Gustaf Nelhans.
Han önskar att biblioteken får en starkare ställning i de här frågorna och nämner att allt fler bibliotek jobbar, som han uttrycker det, proaktivt, på så sätt att bibliotekarierna jobbar närmare forskarna. På Syddansk Universitet i Odense till exempel, har bibliotekarierna fokusområden och sitter ibland på institutionerna för att kunna bidra med litteratursökningar och källkritiska diskussioner.
– Det är ett sätt för biblioteken att göra sig tydligare och mer relevanta i praktiken, i vardagen, säger Gustaf Nelhans.
Boråslektorn uppskattar dock inte ordet predatory eftersom fokus allt för mycket hamnar på att det rör sig om en ”ondsint profitmakare”.
– Då tänker man att forskaren är ett stackars offer. Men ibland väljer forskaren den vägen för att det är en genväg. Framför allt gäller det när man bara räknar publiceringar och inte värderar kvaliteten, då kan det slinka igenom en cv som är fylld med problematiska publikationer, förklarar Gustaf Nelhans.
Istället använder han sig av en övergripande term, tvivelaktig publicering.
– Det är relativt neutralt men lyfter ändå att detta är någon form av icke önskvärd aktivitet.
Gustaf Nelhans och Stefan Eriksson är, förutom själva terminologin, inne på samma spår, att det handlar om ett brett spektrum av aktörer, allt från bedräglig verksamhet i form av ytterst oseriösa tidskriftsförlag som är ute efter att tjäna mycket pengar, till förlag som kanske vill väl men som inte har förmågan.
– I det de bedrägliga gör kan det inte finnas något gott. De bedrar forskare och det är fel att tjäna pengar på bedrägeri. Men det finns också de som ”bara” har låg kvalitet, vissa har så låg kvalitet att man inte skulle vilja peta på dem med en lång pinne, säger Stefan Eriksson.
Senaste nytt

Helene Öberg om vikten av att förstå kraften i AI
Vi vill inte att unga människor ska växa upp utan att förstå digital utveckling. Vi vill inte heller att de växer upp utan läsning. De förstår själva att båda behövs, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
1 dec 2023 • 2 min

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min

Sökes: person med koll på åldrade data och gammal utrustning – ”Läget är akut”
Hos Kungliga biblioteket pågår rekryteringen till en nyckelposition inom digitalt bevarande. Men det går trögt. ”Vi behöver hitta kompetenser som finns i andra branscher.”
27 nov 2023 • 3 min

"Biblioteket spelar en huvudroll för att förstå Nordirlands förflutna"
25 år har gått sedan långfredagsavtalet slöts den 10 april 1998. Sedan dess råder fred i Nordirland, men såren finns kvar och minnena av konflikten, The Troubles, finns bevarade på The Linen Hall Library i Belfast.
24 nov 2023 • 6 min

Vill vi ha fler icke-vita bibliotekarier så behöver vi prata om rasism
Bibliotek präglas av systematisk rasism och omedvetna fördomar. Den skeva representation avskräcker synliga minoriteter från yrket, skriver bibliotekarien Surrah al-Himidy.
23 nov 2023 • 3 min

Äldsta hbtqi-fynden på runstenar i ny databas
Inom projektet Queerlit har över 2000 titlar med hbtqi-tema katalogiserats i en särskild databas. De flesta är skapade de senaste 20 åren, men där finns också äldre verk. De allra äldsta är tre runstenar.
21 nov 2023 • 3 min

Öppet brev till kulturministern: "Vi är djupt bekymrade"
En anmälningsplikt går emot bibliotekslagen och skulle vara oförenligt med uppdraget att verka för barnens bästa, skriver fyra bibliotekschefer i Östergötland i ett öppet brev till kulturminister Parisa Liljestrand.
20 nov 2023 • 2 min
0 kommentarer