”De fyller en funktion som ingen annan gör”, säger författaren och journalisten Helena von Zweigberk i ett samtal om bibliotekens betydelse för författare.

Vilken roll spelar biblioteken för författarna? Det var frågan som diskuterades på fredagseftermiddagen på Bokmässan. Författaren och bibliotekarien Mats Kempe samtalade med författarna Magnus Utvik och Helena von Zweigberk.

– Allt med mig och bibliotek är en sån kärlekshistoria, det är bara feelgood, säger Helena von Zweigberk.

Hon berättar om möten med publik och bibliotekarier i samband med boksamtal.

– De berättar om sitt arbete och det är så hoppingivande. Jag känner inte alls den här uppgivenheten utan träffar många med en enorm lust. De kämpar på trots för lite pengar, för stor ensamhet, för lite av att vara bibliotekarie och för mycket ta hand om människor med andra behov.

Hon konstaterar också att bibliotekarierna fyller en funktion som ingen annan gör.

– På biblioteken samlas alla, flyktingar, studenter, läshungriga och psyksjuka. Det är fantastiskt. Och jag blir fullkomligt gråtfärdig och rasande när jag hör att man vill dra in på det här.

Magnus Utvik berättade om sitt arbete på biblioteket i Strängnäs där han har samlat kommuninvånare som tillsammans har skrivit en antologi med berättelser från Strängnäs. Han tycker att det är självklart att skrivarkurser som ordnas ska kunna hållas på biblioteket. Det ger också en stolthet till kommunen och en anledning för kommunen att vara stolt över biblioteket.

– Det stärker känslan i en kommun när man samlar ihop berättelser. Vi har fått stöd även från kommundirektören. Vi sätter kommunen på kartan. Biblioteken kommer att vara något man är stolt över i stället för något man tar pengar ifrån, säger Magnus Utvik.

Författarbesöken på bibliotek är ofta bra och speciella möten, säger Helena von Zweigberk.

– Även om det är fullsatt blir det ett exklusivt möte. Många kommer fram och pratar efteråt.