Integrationen startar på biblioteket

Språkförbistringar, upplevelsen av att göra skillnad och berikande möten över kulturgränser. Arbetet med nyanlända har förändrat bibliotekens ­verksamhet, visar en ny rapport från Bibliotekshögskolan i Borås.

”En känsla av att göra nytta på riktigt”. Så beskriver en biblioteksanställd sin upplevelse i enkätstudien Folkbibliotekens arbete med och för nyanlända. Det är forskarna Ola Pilerot och Frances Hultgren från Högskolan i Borås som velat ta reda på hur målgruppen förändrat bibliotekens verksamhet och vad som driver medarbetarna i det arbetet. I rapporten konstaterar de att en majoritet av personalen främst styrs av professionalitet.

– Men det som överraskade mig var att ganska många, 30 procent, lyfter ”medmänsklighet” som det som framför allt bidrar till att styra och forma arbetet, säger Ola Pilerot.

144 anställda vid folkbiblioteken i Upplands län och Dalarna har deltagit i undersökningen. Nästan hälften träffar nyanlända i sitt arbete varje dag och en tredjedel möter dem några gånger i veckan. Femtio procent tycker att målgruppen har förändrat biblioteksarbetets karaktär lite grand, medan 26 procent upplever att den har ändrats mycket.

Den största förändringen handlar om ­språket. Det är vanligt med språkförbistringar där både bibliotekarien och besökaren har svårt att göra sig förstådd, eller som en ­deltagare i enkäten uttrycker det: ”Min arabiska, somaliska, kurdiska, dari, persiska
etc. etc. etc. lämnar en hel del i övrigt att önska.”

Det kan också vara svårt att hitta den litteratur som de nya besökarna vill ha. Men språkbarriärerna ses ofta som roliga problem att lösa: ”Att fjärrlåna en specifik bok på arabiska (när man inte kan arabiska) och där enda hjälpen är vad boken heter på just arabiska, nedskrivet ljudat med latinska bokstäver (vilket inte stämde överens med den ljudade stavningen i LIBRIS), var en spännande och kul utmaning”, svarar en person. Behovet av stöd i form av språkkurser och ordböcker har också ökat.

I studien tycker en klar majoritet att arbetet är viktigt. Det biblioteket framför allt kan bidra med är integration, demokratiarbete och biblioteksrummet som en kravlös och avgiftsfri mötesplats.

– Integration verkar vara ett uttalat eller outtalat mål på biblioteket; vi ska göra det vi gör för att bidra till att integrationen funkar. Många menar att integrationen startar i bibliotekets samlingar, i litteraturen och orden. Litteraturen är en väg in i språket och språket är fundamentalt för integration, säger Ola Pilerot.

Han berättar att demokratiarbetet handlar om att skapa möjligheter till möten genom programaktiviteter och att bibliotekarierna tar sig tid att prata med de nyanlända besökarna och hjälpa dem att orientera sig.

Enligt deltagarna i studien är de mest betydelsefulla aktiviteterna att förstärka medieutbudet på andra språk än svenska och lätt svenska, utveckla bibliotekens webbplatser med flerspråkig information, arrangera språkkaféer och anställa flerspråkig personal.

Det dyker också upp fler frågor som traditionellt inte hör hemma i biblioteket. Något som har ökat påtagligt är behovet av scanning, kopiering, att boka tid hos Migrationsverket och att tolka, översätta och fylla i blanketter. En person skriver i enkäten att hen har ”behov av mer kunskap kring olika svenska myndigheter och deras regler, så att jag på ett enkelt sätt kan förklara och hjälpa till i ett komplicerat ’byråkratiskt samhälle’”.

– Flera har antingen varit på en dragning hos Migrationsverket eller haft en representant därifrån på besök. Det speglar ett nytt behov, som kunskap om hur en asylansökningsprocess fungerar.

Ola Pilerot berättar att påfallande många gav uttryck för att arbetet med nyanlända kan vara emotionellt påfrestande och ge en känsla av att inte räcka till.

– En deltagare berättar till exempel hur jobbigt det var när han eller hon hjälpte en person att översätta ett dokument, och när de kommer fram till slutet visar det sig vara ett avslag på en asylansökan.

En annan sak som har förändrats är att personalen oftare får förklara vad ett bibliotek är och hur besökarna ska bete sig. Det förekommer stök och konflikter som hög ljudnivå, nedskräpning och oordning. En person berättar hur ”vuxna män låg och sov i allatillgängliga soffor inne på barnavdelningen och rökte även ibland”. Det kan också förekomma ”kränkande eller rasistiska uttalanden från andra låntagare”.

Generellt tycker personalen att arbetet med nyanlända leder till berikande möten över kulturgränser, att de lär sig nya saker och vidgar sin kompetens. Rapporten är en del av en större studie. Ola Pilerot och Frances Hultgren har utifrån enkätsvaren genomfört fokusgrupper med bibliotekspersonal som nu ska analyseras.