Utlåningen av e-böcker ökar kraftigt, allt färre besöker biblioteken fysiskt och bara 41 procent av eleverna har tillgång till ett skolbibliotek med bemanning på minst halvtid. Det framgår av KB:s nya statistikrapport.

Sveriges officiella biblioteksstatistik för 2016 som Kungliga biblioteket sammanställt publicerades i natt. Den visar att de fysiska besöken på biblioteken sjunkit med 3 procent. Totalt görs 85,6 miljoner besök på alla bibliotek, och majoriteten på folkbiblioteken som har tappat närmare en miljon besökare jämfört med förra mätningen.

– Det är ledsamt att se att det inte går upp någonting. Det verkar vara så att ju färre bibliotek desto mindre blir det av allting, säger Cecilia Ranemo, statistikansvarig på Kungliga biblioteket.

Men sett till E-böcker syns en tydlig kurva, de har ökat med 25 procent på folkbiblioteken jämfört med föregående år. Samtidigt har den fysiska bokutlåningen minskat med 4 procent.

Men e-böckerna ersätter inte tappet eftersom de endast utgör 5 procent av den initiala bokutlåningen, alltså den gången som boken lånas för första gången.

– E-boken ligger i tiden och kommer att öka, men ser man på folkbiblioteken så är fortfarande e-boken en liten del av deras bokutlåning. Därför går det inte att jämföra den här ökningen med det man tappat i den totala bokutlåningen. Först om 40 år går e-böckerna om de fysiska böckerna om kurvan fortsätter uppåt, säger Cecilia Ranemo.

Totalt sett har bibliotekens bestånd minskat med 2 procent jämfört med året innan. Det motsvarar 2 miljoner färre fysiska medier.

De fysiska besöken minskar också på universitets- och högskolebiblioteken, här har man tappat 10 procent av besökarna. Men det ser mer positivt ut när man tittar på de virtuella besöken. Där har antalet unika IP-nummer som besöker bibliotekens webbisdor ökat med 16 procent, och rapporterade sökningar och nedladdningar av e-medier har ökat med 22 procent.

– E-användningen dominerar totalt på universitet och högskolor. Det ökar hela tiden, och det är också glädjande att se att forskningsbiblioteken fått fler e-titlar för pengarna. Det kan också vara så att open access-användningen påverkat på olika sätt. Men det syns inte i statistiken, däremot märks det eftersom det är många fler som använder forskningsbiblioteken på olika sätt.

41 procent av eleverna i grundskolan och gymnasiet har tillgång till ett skolbibliotek med bemanning på minst halvtid. Det rör sig om 532 000 elever. Utöver det har 144 000 elever tillgång till integrerade bibliotek, alltså folkbibliotek som även fungerar som skolbibliotek.

Drygt hälften av de 1,3 miljoner eleverna i landet har alltså tillgång till ett skolbibliotek med halvtidsbemanning.

– Man hade kunnat förvänta sig en uppgång på antalet enskilda skolbibliotek som har minst halvtidsbemanning eftersom det finns två lagar som säger att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Men det är klart att inte alla barn helt saknar skolbibliotek, vi har bara valt att mäta dem som har minst en halvtid i bemanning eftersom det i de övriga fallen inte finns personal som är kvalificerade och har tid att fylla i enkäten.

På Biblioteksdagarna i Växjö fick Gustav Fridolin, utbildningsminister, en fråga om när det kommer en lag om kompetent bemanning på skolbiblioteken.

– Lagen har fastnat i juridiskt hårklyveri. Tyvärr är jag inte säker på att en ny skrivning automatiskt skulle göra det bättre. Tittar vi på lagparagrafen som kräver tillgång till elevhälsa så är den också föremål för kritik och problem med att ”tillgång till” tolkas olika. Därför har vi valt att låta Skolverket utvärdera den satsning på bemannade bibliotek som staten gör och så kommer vi be Skolverket analysera om lagen ska skärpas eller om vi kan göra på något annat sätt för att säkerställa att alla elever på riktigt får tillgång till ett bemannat bibliotek, sa han då.

Biblioteksstatistiken från KB visar också att biblioteken satsar mer på barn och unga. Bland annat så har antalet aktivitetstillfällen ökat. Förra året var det 90 tillfällen per 1000 invånare under 18 år, året innan låg siffran på 81 per 1000 invånare.

Antalet årsverken som avsätts till barn och unga har också ökat med fem procent.

Rapporten slår fast att bibliotekens bemanning i stort sett är oförändrad. Men samtidigt är bemanningen ofta är låg i förhållande till hur många uppgifter som ska hinnas med.

– Biblioteken har i och med den nya bibliotekslagen fått lagstadgade uppgifter som de tidigare inte behövt göra. Det ser man bland annat på att de har fler publika aktiviteter och att de framför allt satsar på läsfrämjande åtgärder. Det är mer fokus på barn och man vill också öka it-kompetensen. Det här är såklart glädjande men samtidigt drar det mycket personalresurser, säger Cecilia Ranemo.

Statistiken visar också att allt fler bibliotek har meröppet. 2015 hade 53 kommuner meröppet och förra året låg siffran på 82 kommuner. Totalt sett har antalet timmar då biblioteken erbjuder meröppet ökat med 39 procent.