Bibliotekspersonal prioriteras inte för provtagning

Biblioteken i Stockholm håller öppet, men personalen får inte förtur till provtagning för covid-19. ”Vi borde klassas som samhällsviktig funktion”, säger Mikael Engström, bibliotekarie och huvudskyddsombud.

I Stockholms stad håller biblioteken öppet så långt det är möjligt, trots pandemin. Det är ett politiskt beslut och biblioteksledningen håller med.

– Vår politiska ledning är tydlig med att de vill hålla biblioteken öppna så länge det går och så länge det är möjligt. Och vi ser oss som en samhällsviktig verksamhet, säger Elisabeth Aquilonius, biträdande stadsbibliotekarie i Stockholm.

Men när Stockholms stad listar yrkesgrupper som får testa sig för covid-19 i ett snabbspår finns inte bibliotekspersonalen med. Utöver vård- och omsorgspersonal finns funktioner som ekonomi och betalningsströmmar, medborgarkontor, it-funktioner och kommunikation med på listan över den personal som får förtur för att testa sig för covid-19.

På listan, som grundar sig på en förteckning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), finns 18 samhällsviktiga funktioner och/eller yrkesgrupper som prioriteras för provtagning. Men alltså inte bibliotekspersonalen.

– Jag hittar flera punkter på listan som är saker som vi arbetar med. Vi är en samhällsviktig funktion, säger Mikael Engström, bibliotekarie och huvudskyddsombud på Stockholms stadsbibliotek.

Till vardags jobbar han på Stockholms sjukhems bibliotek och Hornstulls bibliotek, men under pandemin går också mycket tid till skyddsfrågor och frågor om arbetsmiljö. Om biblioteken håller öppet för att det är en viktig samhällsfunktion borde de också klassas som samhällsviktiga när det gäller snabbspår för provtagning, tycker Mikael Engström.

– Den klassningen borde vi kunna få av MSB. Vi är en del av samhällets demokratiska funktion. Ta bildning, it, kommunikation och ekonomi som exempel. Somliga kan inte betala sina räkningar hemifrån, de kommer till oss. Det är viktiga saker.

Han har varit i kontakt med medarbetare som vill hålla biblioteken öppna så långt det är möjligt. Men det finns också stor oro för smittan bland personalen på folkbiblioteken i Stockholms stad. Inte minst sedan de skärpta restriktionerna kom från regeringen. Munskydd och visir har efterfrågats på flera håll, men ledningen tillhandahåller bara handsprit, plasthandskar och plexiglasskydd.

– Vi behöver stärka känslan av trygghet i vår organisation. Vi vill att ledningen ska skicka en signal om att ”Vi bryr oss om er, vi vill att ni ska hålla er friska”. Annars blir folk ännu oroligare. Och ibland är de signalerna inte så starka från ledningen, säger Mikael Engström.

– Att förse personalen med munskydd skulle vara en signal att ledningen bryr sig.

Elisabeth Aquilonius förklarar att Stadsbiblioteket följer gemensamma riktlinjer från Stockholms stad.

– Vårt svar är att om individer vill ha munskydd får de det, men man får ombesörja det själv. Vi behöver följa de råd och riktlinjer som vi har att förhålla oss till. Vi är en del av Stockholms stad.

Har du förståelse för att det finns en känsla av att ledningen inte bryr sig om medarbetarna?

– Vi har 400 medarbetare och självklart finns det olika uppfattningar och olika grader av oro. Men jag hoppas att om man känner en stark oro och har synpunkter på de val vi gör, att man pratar med kollegor, skyddsombud, fackliga representanter och chefer. Det är bara tillsammans vi kan göra en bra verksamhet.

Borde bibliotekspersonalen ingå i de yrkesgrupper som får snabbtesta sig för covid-19?

– Det kan man diskutera. De här riktlinjerna kommer från MSB och här har staden att följa en annan myndighets riktlinjer. Men det är en sak som man kan titta på i efterhand.

Borde MSB klassa biblioteken som samhällsviktig verksamhet?

– Jag tycker att vi är samhällsviktiga alltid och särskilt under pandemin. Jag ser att biblioteken fyller en väldigt viktig funktion.