En djärv beskrivning av bibliotekens roll i framtiden. Så beskrivs den nya biblioteksplanen för Stockholms stad som har arbetats fram med hjälp av hundratals stockholmare.

Om en dryg vecka ska ett förslag till ny biblioteksplan upp för beslut i kulturnämnden i Stockholm. Det har tagit ett och ett halvt år att ta fram planen. En del av den långa förberedelsetiden beror på pandemin, men en del beror också på att många stockholmare har tillfrågats.

– En stor skillnad är att vi låter biblioteksanvändarna komma till tals genom berättelserna. Genom dem känner man hur meningsfull biblioteksverksamheten är och vilken skillnad biblioteken gör, säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.

– Det är oerhört glädjande att se. Jag känner både stort ansvar och stor glädje när jag läser dem.

Användarna har berättat om sina behov och beteendemönster och med utgångspunkt i berättelserna har bibliotekets roll i framtiden formulerats.

– Ambitionen är att sätta användaren i centrum och med det arbetssättet visar vi att vi menar allvar med det, säger Jonas Naddebo (C), kulturborgarråd i Stockholms stad.

Drygt 700 stockholmare skickade in sina svar på frågan ”Vad betyder biblioteket för dig?”

Några av svaren finns citerade i biblioteksplanen och de handlar om möjligheterna att läsa utan att fundera över om man har råd, en startpunkt för den som flyttar till en ny ort, en plats för alla, en funktion som kan hjälpa människor att tänka och en plats att lära sig svenska och samtidigt behålla modersmålet. Och så vidare.

Det finns högt uppsatta mål och planer på stora förändringar för folkbiblioteken i huvudstaden. Utlåningen ska öka markant, såväl av e-böcker som ljudböcker och tryckta böcker. Läsningen ska öka och även om stockholmarna i sina svar vittnar om hur betydelsefulla biblioteken är ska de bli än mer relevanta.

– Titeln är ”Mer relevant än någonsin” och det stämmer bra in tycker jag. Bibliotekens roll som samhällsviktiga blir allt tydligare, säger Jonas Naddebo.

– Den innehåller tuffa strategiska förflyttningar som kräver mycket nytänkande hos personalen. Det tycker jag är kul.

I tidigare plan låg mycket fokus på programverksamhet och att bjuda in medborgarna till biblioteket. Det behövs inte längre, förklarar Daniel Forsman.

– Nu vet vi att biblioteken är en relevant plats, där behöver vi inte positionera oss.

– Vi ska öka användningen av bibliotekens samlade bestånd och då behövs ett mer aktivt arbete. Det är en fråga som biblioteken vill jobba med, men många gånger inte känner att de har haft tid till. Nu sätter vi fokus på det, nu ska det läsas mer.

Detta, menar Daniel Forsman, utmanar alla tidigare arbetssätt. Exakt hur det ska gå till är något som ska arbetas fram gemensamt med personalen.

– I dag har vi fokus på att hitta en bok i hyllan och låna ut den. Men vi pratar inte om vad som händer med människor när de läser, om deras behov av att tala om sina läsupplevelser. Nu går vi från att vara ett bibliotek fullt av bokhyllor till något mer levande där människor kan dela med sig av sina läsupplevelser.

I framtidens bibliotek ingår också nya och utökade samarbeten med såväl näringsliv, civilsamhälle, förskolor och skolor. Och den ibland låsta konflikten mellan författare och förläggare å ena sidan och biblioteken å den andra ska utvecklas till en svensk modell av samförstånd, förklarar stadsbibliotekarien.

– Vi behöver tillsammans ta oss an det här. Redan nu har vi tagit initiativ till diskussioner med Författarförbundet där vi försöker se varandras perspektiv och bygga en gemensam bild av vad vi behöver göra.

Bibliotekens samhällsuppdrag finns också med i planen för att tydliggöra det viktiga uppdraget att värna det demokratiska samhället.

– Tillsammans med andra hjälper vi till att lösa många av de utmaningar som hela samhället står inför. Det finns många typer av utanförskap och vi behöver vara aktiva för att lösa dem, säger Daniel Forsman.

Om förslaget antas av kulturnämnden i juni skickas biblioteksplanen ut på remiss och kommer sedan upp för beslut i kommunfullmäktige i Stockholms stad.