Bred kritik mot förslaget om kulturkanon

De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.

I början av september lade regeringens särskilda utredare Lars Trägårdh fram sitt betänkande om en kulturkanon, och på onsdagen gick tiden ut för remissinstanserna att lämna in sina yttranden om hans förslag.

Det samlade omdömet är beskt. Mycket kritik riktas mot förslaget att ta 150 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden som grundkapital för den stiftelse som föreslås förvalta kulturkanon. Detta skulle särskilt drabba barn, äldre, personer med funktionsnedsättningar och andra som idag kommer i åtnjutande av projektmedel ur arvsfonden, menar till exempel Kammarkollegium.

Svensk biblioteksförening markerar i sitt yttrande ”mot att utredningen mer eller mindre föreslår ett upplösande av Allmänna arvsfonden”, och slår fast att detta ligger utanför utredningens mandat.

Föreningen konstaterar att kulturkanon, som saknade varje spår av bibliotek, inte skulle stärka möjligheterna för landets bibliotek att utföra sitt uppdrag, ”särskilt inte det läsfrämjande arbetet gentemot barn och unga”. Om regeringen trots allt går vidare med en kanon förväntar sig föreningen att denna ska kunna fungera som inspiration för biblioteken, men att det fortsatt måste vara bibliotekarier som beslutar om medieinköp och programverksamhet. ”Armlängds avstånd ska gälla, även mellan kulturkanon och biblioteksväsendet.”

Svensk biblioteksförening anser inte heller att kulturkanon ska införas i läroplaner. ”Lärare och skolbibliotekarier kan arbeta med de delar av en kulturkanon som är relevanta utifrån sin profession, inte genom en läroplan.”

Även från Kungliga biblioteket, den andra representanten för bibliotekssektorn som yttrat sig, kommer kritik. KB vänder sig bland annat mot att kommitténs arbete genomförts utan att de nationella minoriteterna inkluderats mer än marginellt. ”Ur det perspektivet riskerar arbetet med att förvalta och sprida kanon att förstärka upplevelsen av exkludering.”

I utredningen föreslås kulturkanon göras tillgänglig genom att en ny digital portal byggs upp, något KB vänder sig emot med hänvisning till att befintliga kulturarvsinstitutioner redan idag tillhandahåller digitala tjänster. Istället för att bygga en ny portal föreslår KB att det görs en satsning på de portaler som redan finns.

Regeringen har föregripit remissinstanserna yttranden om förslaget till kulturkanon. I årets regleringsbrev har Kulturrådet fått i uppdrag att redan nu främja kulturturism kopplat till innehållet i kanon, något som har kritiserats av fackförbundet DIK:s ordförande Anna Troberg.